Sverige har genomfört en framgångsrik utfasning av olja och andra fossila bränslen i uppvärmningssyfte. Den koldioxidskatt som infördes i kombination med starka kommunala agendor att bygga ut fjärrvärmen har varit framgångsrik.
Men som i så många andra miljöhänseenden har vi i vårt samhälle bara tagit det första lilla steget mot ett hållbart samhälle. De utmaningar som vi har kvar är betydligt större. I det svenska uppvärmningssystemet har sopor blivit ett viktigt bränsle. Eftersom varje svensk genererar 465 kg hushållssopor per år, varav 226 eldas upp (2010) och ca 4000 kg när även industriavfall inkluderas, så är det trots allt en ansenlig mängd bränsle. Det är betydligt bättre att elda upp soporna än att deponera dem, vilket fortfarande är den vanligaste metoden inom EU. Men det är definitivt inte långsiktigt hållbart.
En grupp forskare har under sex år medverkat i forskningsprogrammet “Hållbar avfallshantering”. Slutsatserna förs fram i en artikel på DN Debatt. Det är många intressanta förslag. Konsekvenserna är också omfattande, inte minst av följande åtgärd:
“• Återvinningskrav på återvinningsbara material. I dag förbränns och deponeras material som skulle kunna återvinnas. På samma sätt som vi i dag har deponeringsförbud av brännbara material, skulle vi kunna införa förbrännings- och deponeringsförbud av material som skulle kunna återvinnas. Det skulle leda till miljövinster som uppväger de extra kostnader det skulle kunna innebära.”
Med tanke på hur viktigt avfallet är som bränsle i fjärrvärmesystemet (import av sopor sker redan idag) så skulle ovanstående förslag trycka upp värmepriserna rejält. Och det är rätt. Det effektivaste sättet att skapa en hållbar energikonsumtion är en prissättning där alla kostnader internaliseras eller som det uttrycks ovan – att miljövinsterna uppväger de extra kostnader som det skulle kunna innebära.
Läs också: Lasse Bjurström, Tom Andersson, Harald, Lennart Holmlund, Flute, Stefan Nilsson
Hej Osunt! Du skriver att “Eftersom varje svensk genererar 226 kg hushållssopor per år (2010) och ca 4000 kg när industriavfall inkluderas” Redan runt 1990 var mängden hushållsavfall över 230 kr per hushåll, och din siffra för industriavfall tror jag också är för låg!
Detta är siffor från Naturvårdsverket:
Avfallsökningen tillbaka igen
Totala mängden hushållsavfall ökade igen, dvs. med 3,5 procent mellan 2010 och 2011, och uppgick till 459 kg per capita. Minskningen förut avspeglade sannolikt en konjunktursvacka. Avfallets långsiktiga ökningstrend hade alltså inte brutits som man först fick intryck av.
http://www.miljomal.se/Miljomalen/Alla-indikatorer/Indikatorsida/?iid=40&pl=1
Tack för påpekandet. Du har helt rätt. 226kg är den mängd som går till förbränning. Den totala mängden hushållsavfall är precis som du skriver mycket större.
Jag noterade också att jag missade att länka till debattartikeln! Det var där jag tog uppgiften om 4000kg.
Jag gör om och gör rätt!