SYSAV går och blir radikalt konsumtionskritiska

Published on 2013/11/25 in Konsumtion and Uncategorized. 1 Comment Tags: .

Sysav, det kommunala avfallsbolaget här i södra Sverige, har dragit igång en lovvärd kampanj för att reducera avfall genom minskad konsumtion. På kampanjsidan kan man bland annat läsa:

“Utveckling och framsteg är något fantastiskt och spännande. Mycket positivt händer på vår jord. Men det finns också en baksida. En bakgård. Där avfallet från vår utveckling och våra framsteg samlas.

Om vi fortsätter köpa, slänga och producera i den takt vi gör nu, kommer det globala avfallet att ha ökat med 72% år 2025.

Det är mycket. Och det är snart. 

Och det ställer krav på oss. Att minska avfallet.
Att se att vi alla är med och påverkar.
För vi kan påverka.

Genom att laga gamla prylar, köpa begagnat och undvika onödigheter kan du bidra till en renare framtid.

Så minska avfallet. Köp inte skräp!”

Budskapet är glasklart. Det är helt enkelt ett kommunalt bolags upprop för att minska vår konsumtion. Det är ingen hemlighet att ökad konsumtion har varit en förutsättning för de tillväxtsiffror vi sett i Sverige under lång tid. Det är inte heller okänt att konsumtionsökningen i huvudsak har drivits av ökad import från lågkostnadsländer och därmed en export av de miljökonsekvenser som produktionen medför.

Sysav försöker visserligen lätta upp konsumtionskritiken med följande kommentar:

“1. Om vi inte handlar massor av grejer drabbar det samhället negativt eftersom vår ekonomi är uppbyggd på konsumtion.

Det handlar om att konsumera smartare, på ett sätt som inte belastar miljön så mycket. Konsumera upplevelser, handla vintage, köp kvalitetsgrejer.
Mycket som säljs är tyvärr gjort för att varken hålla särskilt länge eller gå att laga. Undvik prylar som du vet kommer att hamna i soppåsen snart. Köp inte skräp helt enkelt.”

Jag skulle vilja kalla kommentaren ett halvtaskigt försök att lägga lite PK-fernissa på det grundläggande budskapet. I styrelsen för Sysav är det tätt med moderater (6 av 11 ledamöter och ordförande). Undrar om kampanjen ger styrelseledamöterna allergireaktioner eller om konsumtions- och tillväxtkritik är något för de ny-nya-nyaste moderaterna?

Systemkritik och tillväxtrealism i P1

Published on 2013/11/22 in media and Transport. 0 Comments Tags: , , .

Nya Vågen i P1 är ofta lite för krystkulturellt för min smak. Råkade lyssna på ett program i veckan och blev mycket positivt överraskad.  Det är inte varje dag man får höra tre personer med insikt om hållbarhetens verkliga gränser diskutera i radion!

Så här beskriver Nya Vågen programinnehållet:

“Och om tillväxtekonomin ifrågasätts – hur kan då en ny ekonomisk spelplan se ut?
Medverkar gör Anna Borgeryd, företagare och koncernstrateg som nyligen kommit ut med relationsromanen Tunna Väggar som samtidigt är ett manifest för hållbarhet i ekonomi och miljö, Björn Forsberg, statsvetare och författare som bland annat skrivit Omställningens tid och David Jonstad, frilansskribent och författare till bland annat Kollaps. Livet vid civilisationens slut.”

Anna, Björn och David har alla en koppling till klimatmagasinet Effekt. David drog igång den och både Anna och Björn har intervjuats i den. Läs mer om Davids bok “Kollaps” här. Det företag som Anna sysselsätter sig med är familjeföretaget Polarbröd. Inte helt vanligt att ägare till hyfsat stora företag kommer ut som tillväxtrealister. Björn Forsberg har också en bra blogg som du hittar här.

Det finns många tecken på att det börjar bli alltmer accepterat att hålla sig med en något sånär realistisk bild av vad hållbarhet innebär. Även om det fortfarande proklameras grön tillväxt så är det inte lika stigmatiserande längre att förutse tillbakagång inom olika sektorer. Att bilanvändandet kommer fortsätta minska är tex en uppfattning som får allt starkare fäste. Snart är det nog bara Trafikverket som ståndaktigt håller fast vid sin förlegade bild av trafikutvecklingen.

Trafikverkets hockeyklubba i SvD

Published on 2013/11/21 in Transport. 0 Comments Tags: .

Kommer ni ihåg VTI:s analys av hur ökad kollektivtrafik kan bidra till 2030-visionen om fossilfri fordonsflotta? Det något överraskande svaret var att klimatvinsten blir minimal trots fördubblad kollektivtrafik. Vid närmare granskning visade det sig att VTI:s slutsats baserades på Trafikverkets vilda antagande om att vi ska ha 30% fler bilar per capita och avverka 30% fler personkilometrar 2030. I ljuset av Trafikverkets tidigare prognoser, peak car, tänkbar oljeprisutveckling och en hel del annat, skulle jag vilja beskriva de siffrorna som fria fantasier.

I SvD har Stellan Tengroth fått en artikel publicerad som elegant belyser problematiken i Trafikverkets framtidsfantasier. Bland annat skriver han så här.
“De ekonomiska ramarna för byggande och underhåll av vägar och järnvägar fram till år 2025 uppgår till svindlande 522 miljarder kronor. Att fördela dessa medel med ett underlag som är svagt underbyggt och med en aningslös framtidstro är, för att uttrycka sig diplomatiskt, anmärkningsvärt.”

Det är värt att upprepas att beslutsunderlag för projekt som Förbifart Stockholm är baserade på denna aningslösa framtidstro. Med en mer sansad bild, tex i någon form av scenarioanalys, så hade kalkylen aldrig gått ihop.

 

Bloggrannarna, ASPO, Tillväxtreflektera (Stellans egen blogg), Cornucopia och Bodis uppmärksammar också artikeln.

 

Drivkrafter i byggbranschen

Published on 2013/11/14 in byggande. 1 Comment

I ett tidigare inlägg där med titeln “Isolera mera”, skrev jag såhär:

“[...] Inte minst för byggbolag som är sådär intresserade av vad som händer efter att garantitiden har gått ut. Bostadsrättsinnehavare som har betalat byggbolaget dyrt för en lägenhet med exklusiva material och rätt läge hamnar lätt med svarte-petter i hand när det visar sig att insidan inte var lika påkostad som ytan (hur många bostadsrätter säljs med argument för vad underhållskostnaden kommer att vara om 20 år?). Byggnormer är bostadsrättsbyggarnas enda incitament att inte tulla ännu mer på konstruktionskvalitet. I byggbolagens kalkyler finns det därför varken utrymme för onödig isolering eller andra lösningar som kan fortsätta att leverera ett värde efter de första 20 åren. För bostadsrättsförening som (förhoppningsvis) kommer att finnas även om 20 år är situationen en helt annan. Inte minst om energipriserna har gått upp.

Istället för ett kortsiktigt kalkyltänkande borde det skapas incitament för ökad långsiktighet i byggbranschen.”

Kul att Jonas Anund, doktorand i energiteknik på KTH, har skrivit en artikel i Ny Teknik där han lyfter fram samma problematik. Jonas jämför byggnation av hyres- och bostadsrättsfastighet och konstaterar att det är milsvid kvalitetsskillnad i byggkonstruktionerna. Det är en synneriligen relevant problematik. I ett samhälle där vi talar mer om långsiktig hållbarhet än vad vi någonsin gjort tidigare är incitamenten att bygga bostadsrättsfastigheter som håller länge, på lägsta tänkbara nivå.

Värdet av marknadskrafter är stort, men det gäller att se till att de styr åt rätt håll.

Läs också Cornucopia om samma ämne.

OS, Ryssland och kärleken

Published on 2013/11/08 in Uncategorized. 0 Comments

#LoveAlwaysWins

Riskkapital, friskolor och uppdrag granskning

Published on 2013/11/04 in Uncategorized. 0 Comments Tags: , .

Stormen har lugnat sig efter Uppdrag gransknings reportage. Det är fascinerande att se uppståndelsen av ett avslöjande som inte gör mer än lyfter fram ett fullkomligt naturligt, logiskt och självklart förhållande.

Så här fungerar det:

En friskolas intäkter är helt och hållet baserad på hur många elever de kan attrahera. När det gäller intäktssidan så handlar det om att skapa en attraktiv bild som lockar både föräldrar och elever. En av de viktigaste faktorerna är höga genomsnittsbetyg, därav en drivkraft att sätta omotiverat höga betyg, vilket ju också har visat sig vara ett faktum.

När det gäller kostnadssidan så består den i princip av lokaler och anställda. Billiga lokaler är det ena sättet att öka resultatet, men har den icke oväsentliga nackdelen att det kan påverka förmågan att öka intäkterna. Kvarstår alltså att minska lärartätheten. Som av en händelse har det visat sig att stora riskkapitalägda skolkoncerner har 25% lägre lärartäthet än i kommunala skolor.

För att inte få problem med betygsnivåerna och därmed intäktsgenereringen, måste man alltså ha rätt elever. Att försöka attrahera lågpresterande, besvärliga och resurskrävande elever är ekonomiskt oansvarigt för ett riskkapitalbolag. Det mest effektiva man som riskkapitalistskola kan göra är förstås att attrahera de vinstgenererande eleverna. Och det är precis det som Uppdrag gransknings program har visat.

Mer komplicerat än så är det inte.

Att Greger von Sivers uttrycker det lite oborstat sätter förstås fart på politiker, ägarrepresentanter, friskoleförbund, mfl. Men i grund och botten ger han bara uttryck för det som gäller för alla verksamhetsansvariga i samma position, “Game’s the same, just got more fierce.”

Jag har tidigare tagit upp problemen med det svenska skolsystemet här.

Läs också:

Martin Moberg, Annika Högberg, Göran Johansson, Ola Möller, Roger Jönsson, Peo Wågström, Johan Westerholm, Kajsa Lisa, DHE, DN1 DN2 SvD1 SvD2 LB SS, Annarkia,

Det hettar till i FFF

Published on 2013/10/24 in Infrastruktur, Klimat and Transport. 2 Comments Tags: .

Utredningen om hur Sverige ska nå en fossiloberoende fordonsflotta 2030 närmar sig sitt slut då den ska vara klar i december. Samtidigt som arbetet har kommit in på upploppet så har tydligen vissa frågeställningar ställts på sin spets. Det har nämligen rapporterats att huvudsekreteraren Per Kågesson har hoppat av. Huvudskälet är det av regeringen myntade, men ej förklarade, uttrycket fossiloberoende. Att ta fram en förklaring på vad det innebar sköt regeringen över på utredningen, vilket tydligen skapat en del intern friktion.

I ett tidigare inlägg om utmaningarna med omställningen av transportsektorn så tog jag upp just problematiken med den obefintliga definitionen av fossiloberoende  som tekniknaiva politiker glatt satt i händerna på utredarna. Då skrev jag “Gissningsvis kommer en del av lösningen ligga i definitionen av fossiloberoende.” Jag tolkar Per Kågessons avhopp som ett uttryck för att jag gissade rätt.

På tal om tekniknaiva politiker och fossiloberoende fordonsflotta. Så här uttryckte sig den stackars miljöministern Andreas Carlgren för tre år sedan:

“Miljöbilsutvecklingen går i en rasande fart. Biltillverkarna utvecklar nya tekniker med snålare motorer varje år. Och successivt närmar man sig en verklighet där bilarna går på el. När Förbifart Stockholm står klar någon gång i början av 2020-talet har vi en helt annan situation på vägarna än idag. Målet att ha en fossilbränslefri trafik närmar sig. Möjligen kommer vi redan att vara där.”

Jo men visst!

Tråkigt om det bara blir pajkastning av utredningen. Ett mer pragmatiskt förhållningssätt som tex Elforsk och Svensk Energi använde sig av (fossiloberoende=20% fossilberoende) visar att vi ändå har häcken full för att kunna nå en sådan vision till 2030. Och inte minst kräver det en hel del obekväma politiska beslut. Typiskt att det ska vara val just i år! Men jag gissar att politikerna nog hittar en kreativ lösning för att spela bort pucken som  de får från utredningen. Ska vi gissa att de interna stridigheterna kanske leder till en förlängning så att det olyckligtvis inte finns utrymme att ta tag i frågan innan valet…

 

Hjälp cykellobbyn

Published on 2013/10/17 in Kultur and Transport. 0 Comments

Jag puffade nyligen för dokumentärprojektet BIKES vs CARS. Kickstarter-kampanjen närmar sig sitt slut och det är en bit kvar till målet. Fredrik Gertten och hans team skickade ut nedanstående behändiga text. Du som också tror att cykeln har en viktig plats i det framtida transportsystemet – sprid texten och se till att vi blir fler cykellobbyister!

“Om du anser att cykeln kan vara ett redskap för förändring så tror jag att du kommer att gilla Fredrik Gerttens nya dokumentär BIKES vs CARS. Filmen planeras bli färdig under 2014 och undersöker hur bilindustrin påverkar våra möjligheter att ta oss runt i städer utan bil. BIKES vs CARS följer personer på olika platser i världen som valt cykeln som transportmedel. Deras erfarenheter från livsfarlig trafik har gjort dem till aktivister som kräver cykelbanor och säkrare trafik. Kolla in trailern så kommer du att förstå: http://www.kickstarter.com/projects/fredrik-gertten/bikes-vs-cars-we-are-many Skänk gärna en slant, varje krona räknas då många supporters visar att vi är många som vill se en förändring.”

Tillväxtrealismen sprider sig

Published on 2013/10/14 in Ekonomi. 0 Comments Tags: , .

Först såg jag en kort text i DI om hur HSBC:s chefsekonom menar att vi i västvärlden är nära tillväxtens gräns och att vi inte har så mycket BNP-ökningar att hoppas på framöver. Därefter läste jag Cornucopias inlägg i frågan (se också hans tidigare inlägg). Givetvis betydligt mer innehållsrikt än DI:s. Dessutom med hänvisning till ursprunget, dvs New York Times, så den artikeln fick jag ju också läsa.

Ok, jag håller med om att vad jag har läst eller inte läst är av begränsat intressant. Men det är bara en käck inledning för att jag ska kunna berätta om var jag till slut läste om Stephen King (chefsekonomen alltså, inte författaren) och hans analys.

Sydsvenskans ledarskribent Tobias Lindberg visar att ett visst mått av tillväxtrealism har börjat sprida sig. Alltså även på ledarsidor vars skribenter så sent som för något år sedan hellre skulle ta gift än uttala sig i den här riktningen. Slutklämmen i Tobias artikel är:

Tongångarna känns igen från de politiska samtal som har förts i Sverige på senare år. Tveklöst finns mycket tänkvärt i Kings artikel.

Men låt säga att han har helt rätt – hur skrämmande är då prognosen?

Otäck, men faran bör inte överdrivas. Långt värre vore om tillväxtförutsättningarna i fattigare delar av världen planat ut. Att nödgas förvalta sitt välstånd annorlunda är trots allt något helt annat än att fastna i fattigdom.”

I historiska tillbakablickar är det lätt att förfasa sig över hur inskränkta, okunniga och naiva människorna var. Jag är övertygad om att vår tids mantra om den allena saliggörande tillväxt, i evighet, kommer att kunna räknas in kategorin av föreställningar som den moderna människan kommer att förfasas över.

Lena Ek drömmer sig bort

Published on 2013/10/09 in Uncategorized. 2 Comments

På tal om föregående inlägg där jag tog upp svårigheten att ta tag i och göra verklighet av de ambitiösa visioner som svenska politiker har tendens att måla upp titt som tätt.

Lördagsintervjun i P1 där miljöminister Lena Ek deltog är ett underbart exempel på denna strutsmentalitet. Intervjuaren ställde frågor och pressade på om hur vi ska nå visionen för fossiloberoende fordonsflotta 2030. Det  började med att Lena Ek fick svara på hur hon ser på definitionen av fossiloberoende. Lena gjorde något lite halvhjärtat försök att slingra sig, men uttryckte överraskande nog att det inte är långt ifrån 0.%. Lena gjorde helt enkelt det numera så ovanliga politikermisstaget att vara konkret och uttrycka sig sakligt.

Med den ambitionsnivån etablerad så var förutsättningarna inte de bästa för Lena att dra de vanliga valserna om att vi är på rätt väg och att ny teknik kommer lösa det mesta. Givetvis fick hon ju göra sitt bästa ändå. När intervjuaren försökte relatera den minimala förändringstakten till hur mycket det är kvar att göra så blev svaret ungefär: – Det viktigaste är att vi är på rätt väg. Jag tror också att ny teknik leder till att takten kommer öka när vi närmar oss målet.

Då hade vi ändå precis fått höra faktumet att en stor andel av de bilar som säljs idag (till ca 90% fossilberoende) kommer att finnas kvar 2030!

Jag är övertygad om att Lena mycket väl inser hur otillräckligt dagens trafikpolitiska ramverk är för att nå 2030-visionern. Men det är inte lätt att agera miljöminister när man måste bära både munkavle och tvångströja för att inte Anders Borg ska sparka ut dig.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...