Även i mediarapporteringen börjar det bli tydligt att det finns en dubbel standard för Nordafrika och Arabiska halvön. Revolterna i Nordafrika är lätta för USA och EU att fördöma, men när demonstranter i Bahrain får sätta livet till, då är det svårare att vara kritisk – inte minst mot Saudi Arabien som beredvilligt bistod Bahrain i demonstrantjakten. Hillary Clinton försökte använda Iran-spöket som ursäkt, men självklart är det risken för att Saudi Arabien skulle avlossa oljevapnet som styr (oljevapnet är en term som jag lånar från Cornucopias utmärkta inlägg om det).
Hillarys man har som så många andra amerikanska presidenter uppmärksammat problemet med USAs beroende av Mellanösterns olja. Alla har också uttalat att de minsann skulle få ordningen på det hela. Att ingen varit i närheten av att lyckas visar hur svårlöst energifrågan är. Det är lätt att prata om förnyelsebara alternativ (inte minst nu efter kärnkraftsmällen i Japan), men så väldigt mycket svårare att leverera. Det finns med andra stor risk att USA och vi andra djupt oljeberoende kommer att avgiftas den hårda vägen.
Hur som helst, syftet med det här inlägget är egentligen att tipsa om det suveräna inslaget i the Daily Show, där en kavalkad av presidenter uttalar sig om oljeberoendet, vilket visar hur lite som hänt de senaste årtionden – trots att problemet varit högt på agendan ända sedan 70-talet.
Inslaget är inte nytt, så många av er har säkert redan sett det, men det är väl värt en repris!
http://www.thedailyshow.com/watch/wed-june-16-2010/an-energy-independent-future
0 Responses to “Oljan och presidenterna”