Nu har jag visserligen ganska diffusa minnen av min barndoms tv-program och kan inte berätta speciellt mycket om vad “Vilse i pannkakan” egentligen handlade om, men jag har svårt att tro att det skulle vara värre än mycket av det som barnen matas med idag.
Det statliga mediabolaget har fortfarande en kvalitetsstämpel även om man jobbar på att tvätta bort den. Häromdagen när jag var hemma med sjukt barn fick jag uppleva vilka sedelärande historier och sensmoraler som riktas till dagens förskolebarn:
Hanna är en anka som producerar TV-tittare till reklamannonsörer genom att låta barn ringa in till tv-programmets “hjälplinje” och sedan hjälpa dem med råd och vägledning.
I aktuellt avsnitt inleds Hannas hjälpstory med att visa hur den lilla grisen Petra berättar hur mycket hon tycker om att leka och böka i leran. Eftersom hon stinker blir hon mobbad (du stinker, du stinker) av de andra barnen och får inte leka med dem. Petra blir ledsen och bestämmer sig för att ringa till Hannas hjälplinje. Hanna ber Petra komma hem till henne så att problemet kan lösas. Först säger hon till Petra att tvätta sig, men det funkar inte. Då rycker Hannas kluriga son in och lurar ner Petra i ett bubbelbad för o leka med bubblorna..
Petra blir ren och Hanna kommer äntligen på ett upplägg för sin reklamfilm som hon tänkt spela in. Petra får äran att agera i reklamfilmen. När Petra sen kommer till skolan är alla hennes problem lösta. Nu när hon luktar gott och är fräsch och fiiin som alla de andra så blir hon populär, inte minst eftersom hon de andra barnen har sett henne i TV.
Klart att barn ska mobba skiten ur avvikare! Kom ihåg att det aldrig är för tidigt för dina barn att börja bygga sina personliga varumärken. Popularitets-branding är en svår konst, lika bra att börja lära sig hur det går till i 3-5-årsåldern. Tänk vilken vacker saga!
Knappast förvånande att ett representant för den ultraradikala miljövänstern längtar tillbaka till DDR-sverige.
Knappast förvånande att en inskränkt, otrevlig och hatisk person som du (omdöme baserat på dina fyra kommentarer) skriver en så menlös kommentar.
Vadå menlös? Kommentaren var ju bara en observation, du är en person med relativt (vänster)extrema åsikter och sådana som ni brukar ofta uttrycka saknad för socialstiska förtryckarsystem. Det finns ingenting mer inskränkt än en fanatisk radikalsocialist som tror att han sitter på unika insikter. Ni är alla lika patetiska. Ta av dig foliehatten och börja lev i den riktiga världen vet ja.
Peter, jag vet inte om du har läst mitt inlägg ovan eller om det är ditt intellekt som begränsar din förmåga att förstå vad jag skrivit.
Mitt inlägg är en reaktion på ett barnprogram där man målar upp en bild av världen där det inte finns utrymme för barn att vara individualister – helt enkelt där barnen drabbas av ett förtryckarsystem. I detta fall råkar det vara ett konsumtionshetsande förtryckarsystem, vilket i sina extremer har en del gemensamt med ett socialistiskt förtryckarsystem.
Om du menar att Sverige under 70-talet var ett socialistiskt förtryckarsystem så tror jag att du behöver justera dina referensramar. Därmed inte sagt att jag tycker att Sverige under 70-talet är ett samhälle att längta tillbaka till.
Jag ska också förklara vad jag menar med menlös (betyder även intetsägande). Precis som du så har Ossian inte gjort en observation, bara slängt ur sig en förutfattad mening.
Bra och intressant observation. Jag har också (mestadels) irriterat mig på en del sensmoraler från (framför allt) barnfilmer (tecknade/datorgenererade, av amerikanskt snitt). Har funderat på att skriva en drapa om det.