Det började med ytterligare ett omdömeslöst redaktörsbeslut då DN Debatt publicerade ett hyfsat konspiratoriskt svammel (här är exempel på annat lågvattenmärke) med Svenolof Karlsson, Jacob Nordangård och Marian Radetzki som avsändare. Ett balanserat svar bemötte texten genom att peka på det uppenbart orimliga i att organisationer och politiker med fokus på klimatfrågan generellt drivs av en dold agenda.
Enligt konspirationsteoretikerna handlar den dolda agendan dels om att det är egenintresset som sätts främst, dels att man är ute efter att skapa en ny mer diktatorisk världsordning. Jag citerar: “Internationellt samarbete är nödvändigt, men vi ser ett anmärkningsvärt drag i det återkommande talet om en ny världsordning, där demokratin beskrivs som en otillräcklig och till och med olämplig styresform.”. Smaka på den!
Att det är forskningsläget som tydligt visar på riskerna med en fortsatt tilltagande växthuseffekt som driver engagemanget försöker författarna dribbla bort. När de ‘bemöter’ kritiken tar de exempelvis upp den fullkomligt irrelevanta jämförelsen av det mänskliga bidraget till växthuseffekten med den totala växthuseffekten. Samtidigt som de poängterar vikten av att fakta ska erkännas som fakta så tvekar de inte att grovt misstolka IPCC:s bedömning av det mänskliga bidraget o,3 grader istället för det mer rimliga 0,5-0,7 grader (vilket Olle Häggström elegant redovisar – rekommenderad läsning!).
Även om Radetzki förmodligen inte är huvudförfattare till inlägget så är han sin vana trogen medförfattare till alster som inte håller för minsta granskning. I tidigare inlägg har vi kunnat skjuta den grovt felräknade kalkylen om framtida vindkraftskostnader i sank – och det krävde inte någon grovkalibrig ammunition.
Cornucopia har visserligen en förmåga att ta ut svängarna, men jag blev överraskad av inlägget “Rätt av Radetzki om klimatpolitikens antidemokrati“, där den så ofta skarpa analysen lyser med sin fråvaro. Jag tror dock att det handlar om beteendet att vi alla har en tendens att leta fel när den grundläggande uppfattningen avviker, men att annars ha överseende med brister.
För övrigt är det inte överraskande att Svenolof Karlsson är en av få journalister som får godkänt av klimatupplysningen / The climate scam.
Läsvärda inlägg om samma ämne: Läkare för miljön, Jinge, Hållbar vardag, Satyagraha, Badlands Hyena, Gröna Pengar, Westerstrand,