Energibranschen har påverkats enormt mycket av de stora volymer skiffergas som producerats i USA under de senaste åren. Framväxten av prospekteringsbolag och utvinningstekniker har exploderat. Gaspriserna har gått ner vilket lett till stora förluster på de långa inköpskontrakt som europeiska energibolag slutit med Ryssland.
Samtidigt har man lyckats bra med att framställa (natur..)gasen som klimatvänlig – i jämförelse med kolen – och förutsatt att man ignorerar de stora läckagen av metangas som produktion och inte minst distributionen leder till. Inte konstigt att det länge funnits en uppfattning i energibranschen att gasen är räddningen för våra energisystem på medellång sikt.
Även i Europa har man påbörjat en del prospektering även om det finns en betydligt större skepsis till riskerna med fracking-tekniken där stora mängder kemikalier pumpas ner för att få ut gasen (se Cornucopias inlägg). I Sverige har det gjorts provborrningar, tex har Shell gjort tester i Skåne, vilket har mötts av omfattande protester. Nätverket Heaven or Shell har bildats som en motvikt till exploatörernas grönmålande lobbyism. Den allmänna uppfattningen är att det finns potential i Europa (inte minst i Polen), men att det blir betydligt svårare att realisera den jämfört med i USA. Inte minst pga motståndet, men också för att den högre befolkningstätheten gör det komplexare.
Efter några gyllene år har dock framtidsdrömmen om gas som den energipolitiska räddaren för USA börjat bli lite mindre rosaskimrande. På The Oil Drum och liknande informationskällor har man länge kunnat se initierade invändningar mot bilden av gasens fantastiska potential (här finns en bra sammanställning).
Det som nu har hänt är att branschkonsulter och analytiker har läckt material till NY Times. De upplever att den officiella bilden av skiffergasens potential avviker starkt från verkligheten. Hundratals interna mejl och dokument som NYT fått ta del av visar på att det finns en stor skepsis i branschen. Det framgår att branschaktörer ser skiffergasutvinningen som en bubbelbransch där inflödet av investeringsmedel vida överstiger den realistiska potentialen och där det gäller att spela med så länge som möjligt. Det som framförallt ställer till det är indikationerna på att källornas produktivitet avtar mycket snabbare än vad man tidigare trott.
Lars Bern är övertygad om att gas kommer att bli den dominerande energiråvaran för 2000-talet, på samma sätt som oljan var under 1900-talet. Låt oss vänta några år och se om vi inte kan sortera in hans förutsägelser i samma kategori som Marian Radetzkis oljeprisprognoser..
