För dig som läser den här och liknande bloggar så vill jag tipsa om att sommarens obligatoriska bok precis har kommit ut. Stellan Tengroth har varit redaktör för antologin “Att svära i kyrkan” som nu kan beställas direkt från förlaget Pärspektiv. Boken kostar bara 50 kr. Det är 24 personer med koppling till Steg3 ligger bakom och därmed handlar det om variationer på temat tillväxtrealism.
Birger Schlaug har på sin blogg beskrivit de olika bidragen så här:
Amelia Bryne bor i Brooklyn och hon berättar om de osynliga ekonomierna som växer fram där. Ekonomier där människor tar egna initiativ och där livet och inte pengarna är i fokus.
Alf Hornborg beskriver hur våra sätt att prata om pengar, levnadsstandard och teknisk ”utveckling” är ideologiska dimridåer som gör de globala orättvisorna mindre upprörande.
Anne Jerneck visar hur forskningsämnet hållbarhetsvetenskap vuxit fram som ett tvärvetenskapligt initiativ för att överbrygga klyftan mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap.
Bengt Brülde slår fast att det inte räcker med teknologiska framsteg utan att det också krävs livsstilsförändringar för att lösa klimatproblemet. Finns det då någon etik som kan stötta oss i denna process?
Billy Larsson granskar klimatfrågan med hjälp av en analogi med missbruksproblematik. För att komma ur vårt missbruk krävs både att vi släpper fokuseringen på ekonomisk tillväxt och att vi tillämpar en förnyad etik.
Birger Schlaug menar att vi i varje tidevarv måste ställa oss frågan: vad är bättre liv? Alltmer talar för att bättre liv idag är mer fri tid, mer social närvaro och mer delaktig kultur. Något som snarast motverkar ekonomisk tillväxt. Vad är det då som gör att vi ändå håller fast vid tillväxttron?
Christer Sanne tar till bilden av en lök med tre lager för att beskriva social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Med denna liknelse betonar han att de tre hänger intimt samman, är beroende av varandra, men inte på något sätt är likvärdiga.
KG Hammar tar upp den inre och andliga tillväxten. En tillväxt som inte tär på några ändliga naturresurser och som kanske är en förutsättning om vi ska kunna säga nej till den ekonomiska tillväxten.
Lars Wilderäng identifierar de två fundamenten som tillväxten vilar på: befolkningsökningen och den ökade användningen av fossil energi. När inget av detta längre är möjligt måste samhället ställas om för att inte riskera människovärde, jämlikhet, frihet och demokrati.
Per Grankvist inleder med att skärskåda vårt ordbruk. Vad vi lägger i ordens betydelse, vad som sägs i klartext och vad som står mellan raderna är mycket viktigare än vad man kan förledas tro.
Stellan Tengroth tar avstamp i de villkor för växande som gäller inom biologin och analyserar möjligheterna för fortsatt BNP-tillväxt. Kapitlet avslutas med en appell för förnöjsamhet.
Ylva Lundin föreslår i bokens sista kapitel att vi tar hjälp av begreppet ”resiliens” när vi försöker förändra oss själva och vårt samhälle. Hon berättar konkret och personligt om några av de saker som omställningsrörelsen arbetar med.
