Svenska Banker och hävstångsprincipen


Häromdagen “roade” jag mig med att räkna ut hävstången (leverage ratio) för några svenska/nordiska banker. Med hävstång menar jag hur mycket pengar som banken har när de sålt alla tillgångar och betalt alla skulder (eget kapital) delat med summan av tillgångarna. Lite förenklat kan man säga att det motsvarar kontantinsatsen (dvs de pengar som köparen själv satsat) på ett husköp delat med husets totala värde.

Så här ser det ut (1:a kvartalet 2011):

  • SHB                         26,3
  • SwedBank           18,26
  • SEB                        21,64
  • Nordea                 24,3
  • Danske Bank      29,6

Detta innebär att för varje krona som Danske Bank äger så har man lånat ytterligare ca 30 för att köpa tillgångar. Det innebär också att om värdet på alla Danske Banks tillgångar sjunker mer än 3,6% så är banken bankrutt, eftersom det egna kapitalet då blir negativt. Säkerligen utgörs mycket av tillgångarna av säkra sådana (tex brukar lån till den egna staten i den egna valutan räknas som säker).

I Sverige tillämpar man ett system som är mer avancerat än ovanstående hävstångsuträkning, nämligen primärkapitalrelation som är ett mått på hur mycket eget kapital en bank har i förhållande till dess riskavvägda tillgångar (se här för en utmärkt beskrivning ). Har man enbart tillgångar i form av statsobligationer i den egna valutan kan hävstången vara väldigt stor, men har man osäkrare tillgångar måste den vara mindre för att primärkapitalrelationen ska vara uppfylld.

Till skillnad från USA så är ju bostadslånen i Sverige inte direkt knutna till panten utan till låntagare. Man kan alltså inte bara ge sitt hus till banken för att lösa lånen, utan man har kvar det kvarvarande lånet om husets värde är lägre än lånebeloppet. För bankerna innebär detta att bolån är betydligt mindre riskfyllda än i USA. Därför är en krasch av svenska banker mindre sannolik än den var i USA, trots sjunkande bostadspriser.

Vad som dock gör mig lite nervös är situationen för kommersiella fastigheter. Ett exempel är nyheten om att företaget Hemfosa köper hälften av SAAB:s fabriksfastighet för 255 miljoner kronor. Man köper alltså en stor fabrik som hyrs av ett företag på konkursens brant. Ett sådant riskabelt projekt får man ju anta har en stabil finansiering, eftersom riskerna är avsevärda även för en blind höna. Men tittar man på Hemfosas senaste bokslut ser man att det egna kapitalet endast utgör 2% av de totala tillgångarna. För 195 miljoner i egna pengar har man köpt tillgångar för 9,8 miljarder! Om en konkurs av SAAB sänker värdet på fastigheten med 2/3-delar så innebär det alltså konkurs även för Hemfosa, om ägarna inte skjuter till mer pengar.

Med tanke på de fallande bostadspriserna lär vi få se en minskning av den privata konsumtionen (som redan inletts). Sannolikt leder det till att många av de externa köpcentrumen som byggts de senaste åren (under antaganden om oförändrad konsumtionsökning) får svårt att överleva. Om några av fastighetsbolagen som äger dessa har liknande hävstänger som Hemfosa så ser det inte så ljust ut för bankerna som lånat ut pengarna.

Uppdaterat: Även Di uppmärksammar nu Hemfosas belåning. Hemfosas argument är tydligen att de pensionspengar som lånats ut till företaget (från bla Alecta, Folksam osv)  som man nu spekulerar med lika gärna kan ses som eget kapital.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

2 Responses to “Svenska Banker och hävstångsprincipen”


  • “Med hävstång menar jag hur mycket pengar som banken har när de sålt alla tillgångar och betalt alla skulder (eget kapital) delat med summan av tillgångarna.”

    Förstår ej detta. Om dom har sålt alla tillgångarna så är summan av tillgångarna noll eller?

    • Om det inte är ett företag på obestånd så är förhoppningsvis tillgångarna mer värda än skulderna. Hänstången är alltså hur mycket egna pengar företaget har i förhållande till hur mycket det äger. Man kan jämföra med ett bostadsköp där kontantinsatsen delat med totala priset är hävstången, dvs 10% kontantinsats innebär en hävstång på 10.

Leave a Reply