Handelsdrömmar

I Sveriges tillväxtområden har en kombination av inflyttning, inkomsttillväxt och handelns ökade andel av konsumtionen lett till massiva investeringar i allehanda köplador och konsumtionstempel. Malmö är ett utmärkt exempel. De senaste 10-15 åren kan jag räkna till åtminstone 3 större köpladeetableringar (Svågertop, Stora Bernstorp, Toftanäs). Ett antal nya (Entre, Emporia) och ordentliga utökningar av befintliga köpcentrum (Triangeln, Mobilia, Caroli) är också på gång.

Bara slutklämmen i den imponerande tillväxten av shoppingytor som Malmö upplever nu kommer att resultera i 350-400 nya butiker. Själv saknar jag nästan all entusiasm inför shopping, ser det mest som ett nödvändigt ont och kan väl anses en aning färgad av det. Men jag har också en viss analytisk förmåga och kunskap om att trender har en tendens att brytas. Även om de har hållit i sig i 20 år. Handelns Utredningsinstitut (HUI) låter som en spelare som borde ha stenkoll på analys och trender. Henrik Vestin är en  av organisationens analytiker som uttalar sig i Sydsvenskans reportage om köpcentrumtillväxt. Det inledande citatet tyder på att de stora skygglapparna är på:  “– Den kanske vanligaste frågan jag får när det öppnar nya butiker är om vi därmed inte nått fram till en överetablering. Men vad jag kan erinra mig finns det inte ett enda köpcenter i Sverige som tvingats klappa igen, säger han.”.

Givetvis finns det nedlagda köpcenter, vilket nämns i DNs artikel “Tuff framtid väntar landets köpcentrum” och i”Gallerian är sin egen fiende“. Men Henrik fortsätter ut i tangentens riktning när han argumenterar för att siffror pekar på en ökande efterfrågan eftersom detaljhandeln har vuxit oavbrutet under 20 års tid och dessutom snabbare än konsumtionen i stort!

Tittar man i HUI:s framtidsspaning så ser man att det är en allmän fartblindhet som drabbat organisationen. Där prognostiserar (önskedrömmer) man en årlig per capita ökning av detaljhandeln med 2,9% ända fram till 2025. Jag upprepar – årligen!  Det innebär att detaljhandeln förväntas omsätta 835 miljarder 2025, vilket är 350 miljarder mer än den blygsamma konsumtion som rådde 2009. Jädrar vad vi måste ligga i om vi ska lyckas shoppa upp ytterligare 350 miljarder om året. Inte minst om vi dessutom ska konkurrera om resurserna med några miljarder asiater som förväntas ha en årlig tillväxt på 5-10% under samma tidsperiod.

Det är klart att det är lätt att tappa fotfästet och inte se några hinder när man har den typen av prognoser i ryggen. Det visar också kraften i exponentiell tillväxt och hur snett man hamnar när man extrapolerar en historisk utveckling och förväntar sig att den ska fortsätta. Framförallt när man ser på en kort period av hög tillväxt som är allt annat än långsiktigt hållbar.

Politiker som kämpar för att skapa sysselsättning åt den delen av befolkningen som inte har råd att shoppa tillräckligt mycket gör allt vad de kan för att gynna handeln. Bara Emporia ger ca 2000-3000 nya jobb. Handel är ju den nya framtidsbranschen med fantastiska utsikter för jobbskapande. Arbeta för att kunna handla och handla för att kunna skapa arbete – vilket kretslopp! Dock allt annat än hållbart.

Bloggrannen Bodis är också inne på samma tema i sitt senaste inlägg. Ljungbergs blogg har ännu ett exempel på att kombon bil och köpcentrum sannolikt är en historisk parentes.