- Betesmarker har ett högt värde ur ett landskapsperspektiv
- Betesbaserad nöttköttsproduktion är bra ur ett klimatperspektiv
Detta är i stort sett rätt. Resten av artikeln fylls däremot ut med diverse hopplock som får det att låta som om svensk djurproduktion i stort sett är betesbaserad.
Kruxet i kråksången är att man målar upp en bild som inte har något med verkligheten att göra. Med fötterna i myllan och händerna i statistiken är det en helt annan bild som växer fram:
- Nötköttskonsumtionen utgör endast 1/3 av den totala köttkonsumtionen. Gris- och fjäderfäproduktion är också en miljöbelastning.
- Hälften av nötköttet som vi konsumerar är importerat. Detta nämns även i artikeln, vilket bidrar till inkonsekvensen eftersom den adekvata slutsatsen borde vara att konsumtionen kan reduceras med åtminstone den del som det importerade köttet utgör.
- Svensk köttproduktion är långt ifrån betesbaserad. Först och främst importeras foder motsvarande en foderareal på 27% [http://miljo.lth.se/
fileadmin/miljo/personal/ ] . Om vi håller oss till artikelförfattarnas argumentationslinje så ska alltså den konsumtionen bort.Elinor/Maten_och_dess_ miljoepaaverkan.pdf - Foder producerat i Sverige utgör ytterligare 23% av foderarealen för svensk köttproduktion. Det går också bort.
- Den foderareal på 50% som är gräsvall och bete utgör är inte heller så grön som det låter. Det räcker nämligen inte med att det är betesbaserad köttproduktion. För att det ska bli bra måste det vara naturbete, dvs att det är ett bete som inte kräver plöjning och fossilbaserad gödsling.
- Naturskyddsföreningen har skrivit en rapport där man redovisar att mellan 70 och 80 procent av den svenska åkermarken används för fodergrödor och att halva Sveriges spannmålsproduktion används som kraftfoder.
Om vi håller oss till både huvudargumenten i artikeln och de verkliga förutsättningarna så finns det alltså goda skäl att reducera köttkonsumtionen med uppskattningsvis 75-85%.
Slutklämmen i artikeln är: ” Att allmänt minska sin köttkonsumtion behöver inte bidra till en hållbar utveckling. Mer fokus behöver läggas på vilket kött som konsumeras. Ökade kunskaper och underbyggda medvetna val, där klimateffekterna sätts in i ett helhetsperspektiv krävs för en utveckling i rätt riktning.”
Ungefär som om en polack (ca 95 % kolbaserad elproduktion i Polen) skulle säga: ”Att allmänt minska sin elkonsumtion behöver inte bidra till en hållbar utveckling. Mer fokus behöver läggas på vilken typ av el som konsumeras.”