- Betesmarker har ett högt värde ur ett landskapsperspektiv
- Betesbaserad nöttköttsproduktion är bra ur ett klimatperspektiv
Detta är i stort sett rätt. Resten av artikeln fylls däremot ut med diverse hopplock som får det att låta som om svensk djurproduktion i stort sett är betesbaserad.
Kruxet i kråksången är att man målar upp en bild som inte har något med verkligheten att göra. Med fötterna i myllan och händerna i statistiken är det en helt annan bild som växer fram:
- Nötköttskonsumtionen utgör endast 1/3 av den totala köttkonsumtionen. Gris- och fjäderfäproduktion är också en miljöbelastning.
- Hälften av nötköttet som vi konsumerar är importerat. Detta nämns även i artikeln, vilket bidrar till inkonsekvensen eftersom den adekvata slutsatsen borde vara att konsumtionen kan reduceras med åtminstone den del som det importerade köttet utgör.
- Svensk köttproduktion är långt ifrån betesbaserad. Först och främst importeras foder motsvarande en foderareal på 27% [http://miljo.lth.se/
fileadmin/miljo/personal/ ] . Om vi håller oss till artikelförfattarnas argumentationslinje så ska alltså den konsumtionen bort.Elinor/Maten_och_dess_ miljoepaaverkan.pdf - Foder producerat i Sverige utgör ytterligare 23% av foderarealen för svensk köttproduktion. Det går också bort.
- Den foderareal på 50% som är gräsvall och bete utgör är inte heller så grön som det låter. Det räcker nämligen inte med att det är betesbaserad köttproduktion. För att det ska bli bra måste det vara naturbete, dvs att det är ett bete som inte kräver plöjning och fossilbaserad gödsling.
- Naturskyddsföreningen har skrivit en rapport där man redovisar att mellan 70 och 80 procent av den svenska åkermarken används för fodergrödor och att halva Sveriges spannmålsproduktion används som kraftfoder.
Om vi håller oss till både huvudargumenten i artikeln och de verkliga förutsättningarna så finns det alltså goda skäl att reducera köttkonsumtionen med uppskattningsvis 75-85%.
Slutklämmen i artikeln är: ” Att allmänt minska sin köttkonsumtion behöver inte bidra till en hållbar utveckling. Mer fokus behöver läggas på vilket kött som konsumeras. Ökade kunskaper och underbyggda medvetna val, där klimateffekterna sätts in i ett helhetsperspektiv krävs för en utveckling i rätt riktning.”
Ungefär som om en polack (ca 95 % kolbaserad elproduktion i Polen) skulle säga: ”Att allmänt minska sin elkonsumtion behöver inte bidra till en hållbar utveckling. Mer fokus behöver läggas på vilken typ av el som konsumeras.”
Ett problem med spannmålsproduktionen är att allt spannmål inte når människokvalitet, utan bara når foderkvalitet. Speciellt med de senaste årens väder.
Dock är inte det samma sak som att avsiktligt odla foderspannmål.
Men vad skall man göra med de sämre kvaliteterna? Slänga?
Klart att det kommer behövas fodergrödor också. Djurhållning bör absolut utgöra en del av livsmedelsproduktionen, bara så mycket mindre andel.
Om vi håller fodergrödeproduktionen till nivån “spannmål som inte år människokvalitet” så skulle det vara betydligt miljövänligare och resurssnålare men det hade inte kunnat bära en köttkonsumtionen i närheten av dagens.
Njä, även om jag kan hålla med om att alla argument i Bodegårds med fleras artikel inte är helt glasklara i just detta sammanhang så tycker jag verkligen inte att argumenten på den här sidan är mer logiska. Varför skulle det faktum att vi även äter importerat kött och kött från andra djur än nötkreatur vara ett argument för att dra ned på konsumtionen av svenskt nötkött? Och varför det faktum att korna även behöver vinterfoder vartill en del av Sveriges åkermark används skulle vara ett argument för samma sak förstår jag ännu mindre. Det senare skulle jag snarare se som ännu ett argument för att äta svenskt nötkött då dessa åkrar annars med största sannolikhet skulle förvandlas till granodlingar. Om siffran att 80 % av vår åkerareal i dag används för produktion av djurfoder är korrekt så skulle det ju få helt katastrofala följder inte bara för de arter som är beroende av betesmarker utan även för alla de arter som är knutna till jordbruksmark om vi slutade med denna djuruppfödning. För ingen tror väl att vi skulle kunna producera spannmål som skulle kunna konkurrera på världsmarknaden på denna areal!?
Vad alla tycks ha glömt bort är att långt mer än 50% av alla i Sverige vilda växter och fåglar, och en stor del av alla andra organismgrupper är helt beroende av “bondens landskap”. (Och av de som inte är det är merparten knutna till skogar med urskogskvalitéer och av dem håller vi just nu på att förstöra våra sista rester, delvis med uppbackning av klimatargument.)
Ökad granodling och minskad åkermark i Sverige vs nedhuggen artrik regnskog i Amazonas. Lätt val?
Jag förstår inte att “naturvänner” äter kött och är emot vindkraftverk, konsekvenserna av alternativen är långt mycket värre.
Djupt okunnigt av David.
Avverkningen av Amazonas har minskat 75 % på samma tid som Brasilien har fördubblat sin jordbruksexport och är på god väg att utrota fattigdomen.
Överavverkning sker endast i fattiga länder – i ALLA rika länder växer skogsbeståndet. Globalt växer skogen 4 gånger mer än den avverkas.
Större delen av världens yta är olämplig för odling – men går alldeles utmärkt att producera kött på. Det är inte köttätande per se som är problemet, utan hur det produceras. Ät endast naturbeteskött och vilt!
Som en replik på repliken ovan så kanske logiken behöver klargöras något. Om vi utgår från att fakta i målet är korrekt och det sålunda finns ett behov av att skära ner på konsumtionen av importerat mindre klimatvänligt kött så betyder väl det att vi måste välja mellan att öka vår konsumtion av svenskt kött för att bibehålla samma köttkonsumtion som idag eller minska vår köttkonsumtion? Jag tillåter mig att tvivla på att det går att öka produktionen av svenskt kött i de mängder vi pratar om här och samtidigt hålla produktionen klimatanpassad och baserad på naturbete. Kort sagt, det lär inte fungera att producera de mängder kött folk sätter i sig idag på ett uthålligt sätt alltså kräver väl en uthållig köttproduktion en minskning av köttkonsumtionen?
Nu till en annan poäng som verkar ha kommit bort i diskussionen. Det handlar om att vi äter upp andra medvetna varelser. Hur kan det någonsin vara acceptabelt oavsett klimateffekter och annat? Ofta framförs argumentet att betning behövs för den biologiska mångfalden, men vad har det med köttätande att göra? Om det är betning man är ute efter så går det ju utmärkt att ha betande djur utan att de är en del i köttindustrin? Faktum är att förmodligen skulle det gå bättre eftersom de raser är bäst på att bibehålla biologisk mångfald oftast inte är de som är bäst ur produktionssynpunkt. Ibland får man invändningen att det är ekonomiskt orealistiskt men då måste vi återvända till logiken. Om biodiversiteten har så högt värde som vi tror att den har så måste det ju vara värt att betala vad det kostar att bibehålla den. Om vi inte är beredda att göra det så är det knappast kornas fel och det verkar inte rimligt att de skall lida för våra dåliga beslut.
Erik, tack för din replik på repliken. Det var precis vad jag själv tänkt skriva.
När det gäller frågan om att äta andra medvetna varelser så ser jag det som en fullt naturlig handling som jag har svårt att ifrågasätta ur ett generellt moraliskt perspektiv.
Ur ett individperspektiv kan jag förstå det, men precis som djurhållning var ett sätt för oss i Sverige att överleva så är det fortfarande det i många länder. Köttkonsumtion har spelat en stor roll för överlevnad, och gör det fortfarande.
Däremot är den industriella köttproduktionen, där djuren ofta lever under onaturliga tortyrliknande förhållanden, förkastlig av både moraliska och fysiska skäl.
Eriks inlägg här var utan tvekan betydligt mer logiskt än det ursprungliga från “osunt”. Jag är helt överens med dig vad gäller logiken, men tror ändå inte att slutsatserna blir riktigt rätt. Om vi avskärmar oss helt från omvärlden och bara äter sådant som produceras i Sverige så har du rätt i att vi skulle kunna minska vår köttkonsumtion en hel del utan att det skulle behöva drabba den biologiska mångfalden, men att räkna på det viset är nog ändå att göra det lite för lätt för sig för varför skulle vi avskärma oss på det viset och vilka skulle konsekvenserna för andra länder då bli? Dessutom är det underliggande antagandet att all köttproduktion utanför Sverige är så mycket sämre ur miljösynpunkt än den som sker i Sverige, och det är naturligtvis även det en alltför kraftig förenkling av verkligheten. Jag har inte sett några siffror på detta, men jag skulle trots allt inte tro att det är en särskilt stor andel av världens betande köttdjur som betar på nedhuggen tidigare regnskogsmark, och det är långt ifrån bara i Sverige som betande djur behövs för att bevara den biologiska mångfalden. (Skogsskövling i regnskog sker f.ö. precis som i Sverige oftare med syftet att tjäna pengar på timret/biobränslet än för att bereda mark för köttproduktion.)
Om ekonomin så tillåter skulle vi naturligtvis precis som du säger kunna betala bönder för att hålla betesdjur för biodiversitetens skull utan att de behövde producera något kött, och något i den stilen görs redan på många håll i våra naturreservat, men frågan är om vi är beredda att betala vad det skulle kosta att göra detta i större skala. Dessutom går detta stick i stäv med det ofta framförda argumentet att vi behöver använda all tillgänglig jordbruksmark för att producera mat om matproduktionen skall ske på ett hållbart vis utan konstgödsel och bekämpningsmedel.
Torbjörn: Du skriver att ”att vi skulle kunna minska vår köttkonsumtion en hel del utan att det skulle behöva drabba den biologiska mångfalden”. Det skulle i så fall frigöra areal från odling av fodergröda till andra grödor (mänsklig mat, energi, biopolymerer, eller något annat användbart, eller till mindra intensiv odling). Sedan skriver du: ” men att räkna på det viset är nog ändå att göra det lite för lätt för sig för varför skulle vi avskärma oss på det viset och vilka skulle konsekvenserna för andra länder då bli”. Om vi i Sverige kan minska köttkonsumtionen avsevärt utan negativa effekter på den biologiska mångfalden, så håller jag för troligt att man kan det även i andra länder. För att ditt resonemang ska ha någon relevans så krävs det att det i andra länder ska finnas ett överskott på kött från betande djur, vilket det skulle kunna finnas ifall: a) förutsättningarna för bete är mycket bättre b) efterfrågan på kött är lägre. Jag tror inte att något av dessa villkor är uppfyllt, tror du?
Tror du att den genomsnittliga konsumtionen på 85kg kött per capita i Sverige skulle kunna komma från miljömässigt sund produktion? Tror du i så fall även att den konsumtionsnivån är hållbar över hela världen?
Vad har det för relevans att skövling av regnskog oftare sker med syfte att tjäna pengar på timret än för att hålla betesdjur (vilket du alltså tror)? Är det ok med något som är dåligt så länge det finns något annat som är värre, eller hur tänkte du där?
Jag förstår inte riktigt hur påhoppet på LRFs förbundsordförande Helena Jonsson motiveras. Som jag tolkar hennes artikel vill hon upplysa om att Sveriges köttproduktion är en av de mest klimatsmarta i världen, för att inte konsumenter ska välja bort fel kött när de har sin köttfria måndag. Hon framför också argumentet att betningen är viktig för den biologiska mångfalden samt att kor kan beta på mark som annars än oanvändabar. Att använda den marken till köttproduktion måste ju då vara positivt ur klimatsynpunkt. Och betningen av våra marker är viktig för den biologiska mångfalden, många arter är beroende av dessa områden. Betas de inte riskerar många av dessa arter utrotning, vilket jag tycker vore sorgligt, men som alla arter i ett ekosystem påverkar varandra kan en arts försvinnande också påverka det övriga ekosystemet på sätt som är svåra att förutsäga, eftersom ekosystemen är så komplexa, och det kan få allvarliga konsekvenser.
Dessutom undrar jag lite över alternativet till kött. I Sverige har vi ju ett ganska kallt klimat och kan alltså inte odla året runt. Ska vi äta grönsaker får vi odla dem i växthus, vilket kräver mycket energi, eller så får vi leva enbart på rotfrukter hela vintern, eftersom inte alla grönsaker håller att lagras i flera månader. Ytterligare ett alternativ är att importera grönsaker, men är det klimatsmart att frakta dem över halva världen när det faktiskt finns mat vi kan producera själva här hemma, med ytterst liten klimatpåverkan?
Jag kan förstå argumenten för att äta mindre kött och hålla med om vissa, men det kött vi främst ska välja bort är ju det vi importerar från länder som inte kan svara för vare sig klimatpåverkan eller behandlingen av djuren och där vi dessutom påverkar klimatet genom långa transporter. Då tycker jag det är på sin plats att slå ett slag för den svenska köttproduktionen, som ju är ett bättre alternativ och som faktiskt är viktig för Sverige.
Ganska enkelt att motivera – oavsett vad Helena Jonsson säger så är Sveriges köttproduktion inte speciellt klimatsmart. Som jag har skrivit så finns det köttproduktion som är hyfsad ur ett klimatperspektiv (naturbete) problemet är bara att det är en marginell företeelse och att det inte heller går att skala upp så att den täcker vår köttkonsumtionsnivå.
När det gäller alternativ till kött så importeras en stor del av det foder (tex sojabönor) som används vid svensk köttproduktion. Mycket klimateffektivare att äta importerade vegetabilier direkt istället för att ta omvägen via kött.
Slå gärna ett slag för svensk köttproduktion men inte för att den är speciellt miljövänlig eller djurvänlig. Hur man än vrider och vänder på sinna lobbyingargument så är det otvivelaktigt mest miljö- och djurvänliga att minska sin köttkonsumtion och därefter se till att det kött som konsumeras är vettigt producerat (naturbete, ekologiskt, etc).
Större delen av Sveriges naturbetesmarker och skogar betas inte. Ät massor med mer naturbeteskött!
Men skippa gris o kyckling från farmer, liksom djur som bara gått på vall hela sitt liv.