Monthly Archive for November, 2012

VV granskar ekonomivetenskapen och skuldkrisen

Det är inte första gången som Vetenskapens värld har öppnat på locket och släppt ut obehagliga fakta som helst bör ignoreras för att inte störa konsumtions- och tillväxtjakten. Den här gången var det dags att syna nationalekonomerna som missade att vi var på väg in i den största finansiella kollapsen sedan 30-talet. Robert Lucas, en sån som fått Riksbankens pris (till Nobels minne), visar tydliga tecken på att han inte lyckats dra några intelligenta lärdomar av de senaste årens turbulens. Istället tuggar han på med samma orimliga modellbygge som bidragit till den instabila situationen.

Eller som den eleganta kommentaren på Lars P Sylls blogg formulerar det:

‘I have a hard time with theories that have no predictive power, certainly not when their predictive power are completely oblivious to major events. When you have not only created the theory, but also influenced the system which the theory describes, it is not acceptable to claim that it was impossible. That is blame the will of god, or call it “natural”, a way to remove responsibility from one self. To set a machine in motion and then say in’shalla is not a scientific method, nor is it an engineering method. Chicago school should know, if not they, who?’

En sökning på tv-programmet ger bara gammelmediaträffar i form av tv-guider, men i bloggvärlden har programmet gett ett helt annat gensvar:

Lars P Syll, Musik@Centrifugen, Flute, Rymdis, Mattias Larsson (C), PEAK SWE, Peter Madison, In the end  we’re all in debt, Tanja Bergqvist, Helena Palena, Den Hälsosamme Ekonomisten

“On the Road to Zero Growth”

Den här bloggen startades i frustration över valet 2010. Miljöfrågor och andra globala utmaningar hamnade långt ner på listan. Ekonomidebatten höll sig som vanligt på dagisnivå, ungefär; om du röstar på oss så får du högre veckopeng. Samtidig hade vi haft ett decennium av stigande råvarupriser, peak crude oil, skenande belåning i EU och USA och inte minst en klimatsituation på väg rakt in i väggen.

Jag hade en förhoppning om att det skulle hinna vända till nästa val, men så här i halvlek ser det dystert ut. Eventuella tendenser till insikt inom S cementerades ordentligt när Steffe trädde in. Mer tillväxtfundamentalist än Annie Lööf är svårt att tänka sig. Övriga alliansare är mer än lovligt trötta när det gäller de stora frågorna. Mp som ändå har varit ett ljus i mörkret har numera gått och blivit omhuldade av ledarsidor som tillväxtrealister. Vi får se om Birger Schlaug mfl kan blanda i lite mer grönt i den miljöpartistiska grytan. V har ju visat prov på insikt (se här), men det har ju inte resulterat i någon skjuts i opinionen.

Sammantaget är det alltså inga starka ljuskällor som lyser upp den svenska politiken för tillfället.

Istället dyker det upp tecken på en allt större insikt i näringslivet. Grönmålning är visserligen fortfarande dominerande, men det blir allt fler som inser att vi närmar oss en helt ny situation där företagen måste lära sig navigera i en annorlunda värld. De stora konsultbolagen har upptäckt att en ny marknad öppnar sig. KPMG har tex gett ut en rapport som inleds så här:

“The resources on which business relies are becoming more difficult to access and more costly. Changing patterns of economic growth and wealth are likely to strain infrastructure and natural systems. The unpredictable results of a changing climate will affect physical assets and supply chains”

I finansbranschen finns det också ett antal aktörer med långsiktigt analysperspektiv som ser hur dagens situation är ohållbar. Det gäller  inte bara ur ett rent finansiellt perspektiv utan även efterfrågan och tillgång på naturresurser som tex energi, livsmedel, mineraler. Jeremy Grantham har gjort intressanta råvaruanalyser tidigare. Nu har han släppt en analys som visar hur USAs tillväxt är på väg att konvergera mot noll:

“The bottom line for U.S. real growth, according to our forecast, is 0.9% a year through 2030, decreasing to
0.4% from 2030 to 2050 (see table on Page 16). This is all done presuming no unexpected disasters”

Federal Reserves styrning kommenterar han så här:

“Investors should be wary of a Fed whose policy is premised on the idea that 3% growth for the U.S. is normal.
Remember, it is led by a guy who couldn’t see a 1-in-1200-year housing bubble! Keeping rates down until
productivity surges above its last 30-year average or until American fertility rates leap upwards could be a
very long wait!”

Det börjar likna upp-och-ner-vända-världen. Kanske bara en tidsfråga tills näringslivet börjar pusha politiken till en radikalare miljöpolitik.

Ett annat fascinerande exempel på oväntade åsiktsallianser är synen på riskhantering i finansbranschen. Vänsterpartiet är det enda politiska parti i Sverige som vågat dra slutsatser av finanskrisen och den obalans mellan risk och reward som byggts upp (dvs att riskuppblåsta vinster går till bankirerna, men kostnaderna för kraschade banker står samhället för). Samtidigt finns det flera fristående finansbranschsnubbar som kommunicerat samma slutsatser. Nassim Taleb (The Black Swan) är en av dem. I New York Times skriver han tex:

“I believe that “less is more” — simple heuristics are necessary for complex problems. So instead of thousands of pages of regulation, we should enforce a basic principle: Bonuses and bailouts should never mix.”

Köttåtervinning

I det senaste numret av Effekt är det tema köttkonsumtion. Passa förresten på att ge bort en prenumeration i julklapp (jag förutsätter att du som läsare redan prenumererar)!

Eftersom jag har skrivit några inlägg om köttkonsumtion tidigare så blev jag inspirerad till att lyfta fram dem på nytt. Återvinning är ju aldrig fel.

 

 

 

 

 

Här kan du läsa:

  • om köttkonsumtionens utveckling i Sverige och världen
  • hur stark kulturens påverkan är på konsumtionen med de intressanta exemplen Kina och Indien som illustration
  • fakta om hur resurskrävande köttproduktion är
  • om de spirande initiativen för att förändra

 

 

 

 

 

“Köttfrossa” handlar om:

  • de starka krafter som av framförallt hälsoskäl propagerar för köttbaserade dieter
  • hur lätt det är att fastna i en tankemodell och inte se helheten (nej, jag kastar aldrig sten i glashus..)
  • paralleller mellan fett- och klimatdebatten

 

“Logik, Hallå, var finns du?” handlar om:

exempel på och varför det finns så mycket bristande logik just när det handlar om övergripande förändringar som ställer den invanda verkligheten upp och ner

 

“Mer kött ger sämre omdöme” handlar om:

ett försök att lobba för bibehållen köttkonsumtion med följande logik: En polack i energibranschen (ca 95 % kolbaserad elproduktion i Polen) uttalar:  ”Att allmänt minska sin elkonsumtion behöver inte bidra till en hållbar utveckling. Mer fokus behöver läggas på vilken typ av el som konsumeras.” 

“LCHF och Katrin Zytomierska” handlar om:

en personlig aha-upplevelse. LCHF-kulten har satt myror i huvudet på mig, men tack vare Katrin Zytomierska har jag lyckats komma till insikt.

 

Lurad av marknadsmissionärerna?

Den nyliberala trosbekännelsen, att en avreglerad marknad är den snabbaste vägen till ökad effektivitet och samhällsvälstånd, har fått en väl lättvindig spridning de senaste åren.

Det senaste exemplet där tro låtits gå före kunskap  är utförsäljningen av bilprovningen. Avregleringen gjordes 2010, men för att säkra att marknaden i stort förblir avreglerad, även efter ett regimskifte, så har man i somras krängt 1/3 av verksamheten. För övrigt med en konstruktion där säljaren fick bistå köparen (riskkapitalbolag med Cypern-beskattning) med lånefinansiering, vilket fick tom SvD:s ledarredaktion att reagera negativt. Även avregleringsförespråkare som Den Hälsosamme Ekonomisten har svårt att se syftet med att privatisera bilprovningen.

De faktiska resultaten av utförsäljningen kan inte utvärderas än. Redan nu kan vi dock se en en negativ konsekvens då Bilprovningens utmärkta tjänst som visar olika bilmodellers besiktningsfelfrekvenser kommer att läggas ner. Det är ett typisk exempel på typiska synergiförluster som uppstår vid avreglering.

Apoteksprivatiseringen är ett annat närliggande exempel där det också finns exempel på synergiförluster. Innan privatiseringen hade alla apotek information om vilka mediciner som fanns i vilket apotek. Det förenklade situationen både för mig och många andra. Ola Wong beskriver på ett träffande sätt hur det fungerar idag.

Det har gått några år sedan apoteksprivatiseringen så det finns en hel del utvärderingar och analyser av effekterna. I korthet kan det sammanfattas så här:

460 miljoner dyrare om året. Alltså bara för de statligt finansierade läkemdelsdistributionskostnaderna. Kostnader för att slåss om marknadsandelar i form av reklam, överetablering i tätorter, etc tillkommer och de bärs alltid, på ett eller annat sätt, i slutänden av oss samhällsmedborgare.

– Inga nya apotek i glesbygd, men hot om att befintliga kommer att försvinna om inte statlig ersättning betalas

– Mindre nöjda kunder konstaterar Konsumentverket. Tex är det längre väntetider på föreskrivna läkemedel, lägre förtroende för apoteksmarknaden och försämrad information och kunskapsnivå

Samtidigt har frågan om vad vi egentligen vill uppnå i vårt samhälle kommit alltmer i skymundan. Det är sällsynt att tanken sträcker sig djupare förbi tillväxtfrågan. Om de privatiserade apoteken skapar en efterfrågan på receptfria läkemedel och därmed ökad konsumtion så är det bra. Punkt. Om konsumenten/samhällsmedborgaren/du och jag egentligen behöver produkten, mår bättre eller sämre av den, det är underordnat.

 

På bloggen Bloffas tankar finns en utmärkt text om apotekssituationen i Mexico – tänkvärd parallell.

Andra läsvärda bloggar: Storstad, Visionerna, MartinMoberg, Kaj Raving,

Övrig media: Arbetet, SvD 1, 2, SMP, AB, Enkät , SVT, SvD, SVT, PRO, DN, AB1, 2,

 

De negativa effekter som avregleringen av skrotmarknaden ledde till har jag skrivit om tidigare.

Nina Björk mitt i prick

Förra söndagen var Nina Björk krönikör i Godmorgon Sverige. Det är inte alltid som mina tankar löper i samma spår som hennes. Konsumtionskritiken är dock ett område. Temat för den senaste krönikan ett annat. Där var det definitivt huvudet på spiken.

Krönikan handlade om att det talas mycket i politiken om att ställa krav. Åtminstone så länge det inte handlar om den bortklemade “urbana medelklassen”.

Politiker av alla färger (nästan) kämpar förtvivlat med att bjuda över varandra när medelklassen ska smörjas och deras röster håvas in. Klart att stackars hårt arbetande medelklassare måste få köpa subventionerade tjänster. Läxhjälp som är det senaste exemplet jackar upp ribban en rejäl bit.

Istället för politiken som ett medel för att skapa det samhälle vi vill ha så har den beryktade plånboksfrågan satt agendan. Politikens effekt på den egna individen istället för på samhället.

Nina Björks uppmanar politiker att lägga av med mutorna och oss att inte acceptera dem.

Sluta muta! Återinför fastighetsskatten!

 

Isolera mera

För några år sedan när passivhus var ett relativt okänt begrepp i Sverige (men stort i Tyskland och Österrike) och jag propagerade för det så var det  inte helt ovanligt att arkitekter reagerade med stor skepsis. Läser man arkitekternas förbundstidning idag så kryllar det av passivhus och det har blivit så hett att tom popstjärnearkitekter skapar passivhus (åtminstone på pappret – skulle vilja se det huset förverkligas som passivhus).

Däremot förekommer det fortfarande många inspel i debatten på temat att det inte är lönsamt med passivteknik (och Christer Harryssons väderkvarnsfajtande som har många likheter med klimatskeptikerna). De grundläggande argumenten handlar om att fjärrvärmen är en billig och miljövänlig restprodukt samtidigt som den ökade mängden isolering, färre kvadratmeter boyta och komplexare byggprocess (ökad precision krävs) ökar kostnaden och spränger lönsamhetskalkylen.

När det gäller fjärrvärme så förekommer det renodlad restvärme i näten, men det är en stor andel som antingen bygger på enorma mängder biobränsle eller att sopor eldas. Resurser som det i dagsläget inte är någon brist på, men tillgången bygger på att vi har ett högenergikonsumtionssamhälle. Trots att vi per capita eldar upp 226 kg om året (2010) så importerar vi redan idag sopor från Norge och England har med höjda sophanteringsavgifter börjat segla upp som en annan sopleverantör. I ett scenario av minskad energi- och resursanvändning kommer tillgången på sopor att minska samtidigt som biobränslet blir mer eftertraktat ur ett europeiskt perspektiv.

När det gäller byggkalkylerna och de ökade kostnaderna för isolering så är det lätt att inte tänka längre än vad näsan räcker. De som har suttit och skruvat med typiska investeringskalkyler vet att allt som händer bortom de kommande 20 åren är i princip betydelselöst för investeringsbeslutet. En typisk kalkylränta på 8-10% medför nämligen att nuvärdet av intäkter som infaller om tex 50 år är näst intill värdelösa. Diskontering av framtida intäkter drabbas av omvänd ränta-på-ränta-effekt som gör att de händelser långt fram i tiden inte påverkar värdet investeringsbeslutet.

Ur ett kortsiktigt investeringsperspektiv så är detta relevant. Inte minst för byggbolag som är sådär intresserade av vad som händer efter att garantitiden har gått ut. Bostadsrättsinnehavare som har betalat byggbolaget dyrt för en lägenhet med exklusiva material och rätt läge hamnar lätt med svarte-petter i hand när det visar sig att insidan inte var lika påkostad som ytan (hur många bostadsrätter säljs med argument för vad underhållskostnaden kommer att vara om 20 år?). Byggnormer är bostadsrättsbyggarnas enda incitament att inte tulla ännu mer på konstruktionskvalitet. I byggbolagens kalkyler finns det därför varken utrymme för onödig isolering eller andra lösningar som kan fortsätta att leverera ett värde efter de första 20 åren. För bostadsrättsförening som (förhoppningsvis) kommer att finnas även om 20 år är situationen en helt annan. Inte minst om energipriserna har gått upp.

Istället för ett kortsiktigt kalkyltänkande borde det skapas incitament för ökad långsiktighet i byggbranschen. Skogsbruk är en bra parallell där långsiktighet är grundläggande, men där en kortsiktig kalkyl skulle visa att det inte är lönt att nyplantera eftersom slutavverkningen som genererar huvudintäkten ligger åtminstone 50 år framåt i tiden. Jag önskar att jag kunde köpa en nyproducerad fastighet av PEAB där huvudbetalningen gjordes om 50 år och som dessutom var relaterad till vilka driftskostnader som den gett upphov till under åren!

 

 

Bra jobbat Alingsås

Aktiviteten på den här bloggen går i vågor. Ett tips som jag fick för ett bra tag sedan resulterar därför först nu i ett inlägg. Men det är värt att uppmärksamma positiva exempel – även om det har gjorts tidigare, tex av: bodis, cornucopia, peak-oil och tillväxtreflektera.

Över blockgränserna har man i Alingsås kommun enats om att anta en energiplan där peak oil är mer än en saga att skrämma små barn med. Modigt och rakryggat har man istället vågat konfrontera verkligheten och uttrycka det där obehagliga om att vårt oljeinlindade bekväma samhälle kommer att ställas inför stora utmaningar.

Inledningen i bakgrundsbeskrivningen är rakt på sak, se nedan. Och i den fortsatta beskrivningen förnekar sig inte Alingsås kommun. De levererar insikt efter insikt.

Som du säkert vet så har ju Alingsås också satt sig i förarsätet när det gäller passivhus och renovering av miljonprogram.

Hur ser framtidens energitillförsel ut?

Konsumtion, resursutnyttjande och energianvändning har i både Sverige och världen ökat från år till år och prognoser visar på ett fortsatt ökande energibehov. Samtidigt visar andra rapporter att vi står inför en betydande energiomställning på grund av en kommande nedgång i den globala oljeproduktionen. Detta, sammantaget med åtgärder för att minska vår klimatpåverkan, kräver en kraftigt minskad användning av främst fossil energi.

 

Så om du missade nyheten när den var ny – kolla Alingsås energiplan nu istället.

Passivhusdagarna

 

 

Du som är nyfiken på passivhus. Passa på att besöka ett passivhus. Under helgen är det öppet hus runt om i landet. På Passivhusdagarna finns mer info.

 

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...