Tag Archive for 'Ekonomi'

Page 2 of 2

Arkelsten rosar BMW

Sofia har verkligen tagit flera tillfällen i akt att visa sina begränsningar när det gäller att se till så mycket mer än ytan, tex i sin blogg som kommenterats här, men såklart även i en del ogenomtänkta uttalande under mutdrevet. Ett erbjudande om att låna en vätgas-BMW några dagar är ju inte ett erbjudande som borde få en riksdagspolitiker att hoppa jämfota av glädje. Därför har jag lite svårt att förstå hur Sofia kan bjuda på ett citat som ”Vi kommer att behöva än mer snåla fordon och

A cropped version from http://en.wikipedia.org...

Image via Wikipedia

enskilda aktörer, som BMW, som styr i rätt riktning genom att bygga mer bränsleeffektiva bilar”. Men, men – det är väl inte den första politikern som tror att en gratislunch verkligen är gratis. Snarare ungefär lika gratis som osten i råttfällan. Det som är verkligt deprimerande i sammanhanget är hur en talesperson i miljöfrågor – men också ordförande i riksdagens trafikutskott (Anders Ygeman, S) – inte tänker längre än näsan räcker. Båda är övertygade om hur bra insats BMW har gjort för att få ner bränsleförbrukningen och att de är föregångare i branschen.

Det finns nämligen ett enkelt samband som ger en helt annan bild av BMW. Bränsleförbrukning påverkas i väldigt stor utsträckning av körstilen! Bland biltillverkare har det så länge jag kan minnas funnits ett försäljningsargument som aldrig får saknas, oavsett vilken typ av bil du säljer – den måste vara sportig och full av körglädje! BMW är ett av de märken som har lyckats bäst att profilera sig som det sportiga alternativet där körGLÄDJE alltid sätts i första rummet. Och jag kan sätta ganska mycket pengar på att oavsett hur bränsleeffektiva BMW är på pappret så är de inte det i praktiken! När jag kör min minibuss som officiellt drar 0,9 l/mil så kan jag garantera att den går snålare än miljö-BMWn som susar förbi i 150 km/h.

Dock kan vi glädja oss åt att vi är inne på sista varvet i den hektiska jakten på mer körglädje, bättre prestanda och sportigare bilar. Inte ens det gamla hederliga säljargumentet om bättre prestanda för säkrare omkörningar funkar nu när vi i Sverige har byggt om de flesta större vägar till motorvägar eller 2+1vägar, (som om det någonsin skulle funnits ett sådant samband..). Peak oil kommer helt enkelt att leda till en ordentlig omstrukturering av fordonsbranschen. Men fortfarande befinner vi oss i fasen där man inte riktigt har släppt taget utan försöker krampaktigt hänga kvar i det gamla tankesättet och säga att bilarna ska visst vara miljövänliga, men det går ju för guds skull inte att göra avkall på sportighet och prestanda. Av de barn som går på dagis idag kommer körkort inte längre att vara en självklarhet. Privatbilismen kommer helt enkelt att se väldigt annorlunda ut om 20år, även om det är svårt att acceptera förändringar.

Lönsamhetskalkyler och kaffesump

Alla lönsamhetskalkyler utgår från att en kostnad ska betalas av förväntade intäkter eller besparingar under en avskrivningstid samt en avkastning utöver detta (avkastningsräntan). Kalkylen är enkel att göra och det är lätt att ta den för en sanning. Eftersom avskrivningen sker under ett antal år, vilket för större projekt kan vara ganska många, så innebär uppskattningen av de förväntade intäkterna eller besparingarna i själva verket en spådom om framtiden.

Om vi t.ex. funderar på att isolera huset bättre så räknar vi med en viss energibesparing och ett visst el-pris och förväntar oss kunna räkna hem investeringen på kanske 10-20 år. Kan vi inte det så tycker vi inte att det är lönt. Antagligen kalkylerar vi med ett elpris som är på dagens nivå, eller något genomsnitt från de senaste åren, vad annat kan man göra?

Tre år senare när produktionstoppen av olja verkligen har passerats och elpriserna stigit rejält så gör vi en ny kalkyl. Nu visar det sig att priset på isolering har flerfaldigats, produktionskostnaden har stigit avsevärt pga det höga oljepriset och transportkostnaderna för denna utrymmeskrävande vara har ökat rejält. Dessutom är isolering nu så efterfrågat att det har blivit en bristvara, utbyggnaden av produktionskapaciteten hänger inte med. Kanske är det därför fortfarande inte lönsamt, men det var det definitivt tre år tidigare! Slutsatsen av detta blir att lönsamhetskalkyler över långa avskrivningstider inte är exakta och man bör räkna på olika scenarion. Om man anser att det finns en risk för en oljeproduktionstopp inom närtid som t.ex. Kjell Aleklett och hans forskningsgrupp på Uppsala universitet så är det ett givet scenario att räkna med kraftigt stigande priser på energi.

Även om Sverige är ett mindre oljeberoende land än många (eftersom användningen av olja till värme- och elproduktion nästan är försumbar) så är fortfarande transportsektorn helt beroende av olja. Och utan transporter stannar Sverige. Även i industriella processer används det en hel del olja. För att förstå vilken enorm mängd olja som används idag kan en titt i professor David McKays bok Sustainable Energy: Without the Hot Air vara nyttig. Då inser man att det inte kommer att vara möjligt att bibehålla dagens trafiknivå när oljeproduktionen börjar falla. Med tanke på den stora efterfrågeökningen i utvecklingsländer så kan det bli problematiskt även om man lyckas bibehålla oljeproduktionsnivån.

Med det i åtanke anser jag det som vansinnigt att investera mångmiljardbelopp i  motorvägar med motiveringen att det är “samhällsekonomiskt lönsamt”. Inte minst gäller det Förbifart Stockholm (läs också vad en trafikexpert säger om detta).  Avbetalningstiden på en motorväg är minst 50 år. Transporter kommer alltid att behövas, men det finns mycket som talar för att privata biltransporter i den omfattningen vi ser idag bara kommer att vara en parantes i historien. Använd pengarna till att bygga järnvägar, sänka energiförbrukningen eller att investera i förnyelsebara energikällor – det finns mycket som talar för att det kommer vara betydligt mer lönsamt!

Jag anser att alla byggnader som byggs idag bör ha en energiprestanda i nivå med passivhus. Det är inget hokus pokus utan bara lite tjockare isolering, bättre fönster och ventilation som behövs. Allt annat är slöseri. Det är också  hög tid att skapa incitament för bättre energiprestanda i nuvarande bebyggelse.

Ovanstående resonemang kan så klart även appliceras på den norm för bilparkering per nybyggd lägenhet som det skrivs om här.

Medelklassens låga marginalskatt!

Detta inlägg fick mig att reflektera över de verkliga marginaleffekterna för medelklassen (även om det inte handlar om marginaleffekter så mycket). Man hör ofta pratas om att marginalskatten är för hög i Sverige och att det minskar stimulansen att arbeta och utbilda sig. För att få en rättvisande bild måste man ta hänsyn till alla marginaleffekter och inte bara marginalskatten. Nedan finns en beskrivning för hur tjänstemännens pensionssystem påverkar marginaleffekterna på inkomster över 32000 i månaden. Jag tror en del blir förvånade.

Vid inkomster över brytpunkten ( 372 100 för inkomstår 2010, motsvarande 31008 kr per månad ) betalar man förutom kommunal- och landstingsskatt även statlig skatt. Den statliga skatten utgår med 20% på inkomster över brytpunkten. Detta leder till en total skatt på ca 50% på den del av inkomsten som överstiger 372 100 kr. Detta brukar i daglig tal benämnas som att vi har en marginalskatt på 50%.

Vad många nog inte tänker på är att det finns effekter som verkar motsatt. Om man arbetar inom PTK:s avtalsområde och därmed har tjänstepension enligt ITP1 så gäller att för inkomster över 7,5 inkomstbasbelopp (motsvarar en månadslön på 31938kr) utgår pension med 30% på belopp över denna gräns (på inkomster under gränsen utgår 4,5%). Detta innebär att den verkliga marginaleffekten för inkomster över 31938 kr per månad inte är 50% som nog många tror. Den verkliga marginaleffekten blir, beroende på hur man räknar ,mellan 25 och 35%. Avsättningen till ITP är ju skattebefriad och värdetillväxten sker på obeskattade pengar, medan framtida uttag kommer att beskattas, därav svårigheten att exakt beräkna marginaleffekten.

Slutsatsen måste vara att marginaleffekten på inkomster över 32000 kr i månaden är gynnsamma för tjänstemannakollektivet, och en sänkning av marginalskatten är inte särskilt motiverad.

DN har här en “artikel” om marginalskatt som de fått av KPMG

Energin, miljön, vårt samhälle och diskussionen som saknades i valet

Energin är en av de viktigaste drivkrafterna i vårt samhälles historiska utveckling. Den industriella revolutionen kunde ta fart när kolet sakta tog över rollen från trä som huvudsaklig energikälla. För att ta språnget in i den moderna världen och bygga upp det samhälle som vi lever i behövdes oljan. Nu står vi inför en situation där vårt sätt att leva kommer att sättas under press – och det från två håll. Klimathotet gör att vi måste reducera utsläppsnivåerna av koldioxid ordentligt. Dessutom kommer den lättillgängliga oljan att bli allt mer sällsynt, samtidigt som den globala efterfrågan ökar.

Låt oss börja med energitillgången. När det gäller oljan så finns det många forskare som menar att produktionen av olja har nått sin maximala nivå, eller kommer att göra det inom några få år. Det betyder inte att oljan tar slut, men det kommer bli allt svårare och därmed dyrare att utvinna den. BPs djuphavsrigg i Mexikanska golfen är ett exempel på den typ av nya oljekällor som ska ersätta sinande äldre källor. Samtidigt som tillgången på olja blir alltmer begränsad så pekar prognoser på efterfrågan brant uppåt. Idag så är det grovt räknat 700-800 miljoner av jordens befolkning som ser det som en självklarhet att varje familj har minst en bil och kan flyga på semester. Detta är en livsstil som det finns fler på jorden som strävar efter. Bara i Indien och Kina finns det två miljarder människor till som gör allt för att nå samma standard – och de jobbar hårt på att ta sig dit. Som exempel har Kina numera gått om USA både när det gäller flest sålda bilar per år och antal motorvägskilometer. IEA räknar med att efterfrågan kommer att stiga från dagens ca 90 miljoner fat/dag till ca 115 år 2030. Det innebär att man skulle behöva upptäcka nya oljekällor motsvarande 3 Saudiarabien! Därtill kommer ersättning av de källor som sinar under tiden.

Om man dessutom har insikten att klimatförändringar inte bara innebär att Sverige äntligen får lite varmare somrar, så finns det mycket som behöver göras. Då räcker det inte med att ersätta oljan med förnyelsebar energi utan även nuvarande användning av gas och kol måste också fasas ut. Då räcker det inte med att sätta upp en och annan vindsnurra och byta ut våra glödlampor. Trots att lilla Sverige befinner sig i en mycket gynnsam situation där huvuddelen av all elproduktion redan idag sker i stort sett utan koldioxidutsläpp (vattenkraft och kärnkraft) och där det finns stor tillgång på biobränsle för fjärrvärme, så är det ändå så att ca 50% (2008: 47,1%) av den totala energiproduktionen är baserad på fossila bränslen. Utöver elproduktion så är det framförallt till transporter och uppvärmning som energin används till. I stora delar av övriga Europa där förutsättningar för vattenkraft och biobränsle är betydligt sämre så förlitar man sig istället på gas och kol. Andelen av den totala energiproduktionen i EU som baseras på fossila bränslen är därför ca 80% (2008: 78,0%).

Energin är grundläggande för all ekonomisk aktivitet. Det finns tex ett mycket starkt samband mellan länders ekonomiska tillväxt och energiförbrukning. Det händer att svenska politiker skryter med att Sverige lyckats bryta detta samband, men det är bara giltigt om man bortser från att stora delar av den industriproduktion som tidigare utfördes i Sverige har flyttat till Kina och andra låglöneländer. Eftersom ekonomin är så starkt förknippad med tillgången på energi så finns det stor risk att tillväxten och världsekonomin kommer att drabbas hårt om vi inte ser till att ställa om till lågenergiekonomi medan det fortfarande finns resurser att göra det.

Sammantaget finns det alltså rätt mycket som talar för att miljö- och energifrågorna borde haft högsta prioritet under valet. Men det är klart – med 30 öre dyrare bensin eller subventionering av 5000 miljöbilar om året så kanske problemen löser sig – vad vet jag!

Demokratiska fonder

I samband med finanskrisens härjningar diskuterades det en hel del om rimligheten att dela ut mångmiljonbonusar till bankdirektörer när bankerna gör miljardförluster. Det var “folkstorm” och till och med vår finansminister var mäkta upprörd  (om det nu var på riktigt eller spelat kan man ju diskutera). 

Direktörernas svar på journalisternas frågor kring deras bonusavtal m.m. brukar alltid vara att bonusarna bestäms av styrelsen och att de inte har något med det att göra . Styrelsen pratar (om de måste) om “vikten att attrahera de bästa till topposterna” och hänvisar sedan till ägarna (som de ju representerar). 

Vad många antagligen inte tänker på är att det finns en hel del bolag som är mer eller mindre ägda av svenska folket. Ägandet är dock genom fonder och består av fondbesparingar eller besparingar i någon av den myriad av pensionssparande som det finns (tjänstepension, premiepension, privat pension m.m.). 

Om vi tittar på t.ex. Volvo (som också var i blåsväder under finanskrisen för att cheferna fick bonusar samtidigt som andra anställda sas upp) så ser ägarstrukturen ut så här (15 största): 

The largest shareholders in AB Volvo, june 30, 2010 (by capital, based on number of outstanding shares)

  Holding of       

Registered       

 
Owner       

A+B-shares       

Capital       

Votes       

1. Renault       

441,520,885       

20.7%       

20.5%       

2. Industrivärden       

85,775,467       

4.0%       

10.4%       

3. Violet Partners LP       

43,727,400       

2.1%       

5.3%       

4. SHB 2       

38,596,394       

1.8%       

4.6%       

5. AFA Insurance       

31,625,345       

1.5%       

3.8%       

6. AMF Insurance & Funds       

46,948,289       

2.2%       

3.7%       

7. Alecta       

57,225,000       

2.7%       

3.2%       

8.Swedbank Robur Funds       

87,613,499       

4.1%       

2.9%       

9. SEB Funds / Trygg Life Insurance 1       

45,345,435       

2.1%       

2.7%       

10.Skandia Liv       

25,274,443       

1.2%       

2.5%       

11.Norwegian Government       

36,979,372       

1.7%       

1.6%       

12.Capital Group Funds       

99,416,621       

4.7%       

1.2%       

13.AP2 Fund       

26,080,440       

1.2%       

1.1%       

14.AP1 Fund       

22,836,372       

1.1%       

1.0%       

15.Nordea Funds       

29,759,741       

1.4%       

0.9%       

Volvo Treasury Stock       

100,993,195       

4.7%       

3.5%       

 
 
 
Jag har rödmarkerat de av ägarna som är pensionsbolag och fondförvaltare. Detta är alltså ägare som egentligen bara förvaltar andras pengar. Totalt innehar dessa 26,3% av rösterna i Volvo AB. Om man lägger till de förvaltare som inte kvalar in bland de 15 största så är antagligen siffran uppe i 30%, vilket är en betydande röstandel. 

När jag funderade kring detta fick jag den brillianta idén att starta en “demokratisk” fond. Med det menar jag en fond som agerar som ägare (på bolagsstämmor och i styrelsen) på ett sådant sätt som fondägarna önskar och inte bara så som anses passande enligt den för tillfället rådande ekonomiska doktrinen. Poängen är alltså inte att stoppa bonusavtal, utan att de verkliga ägarna (fond- och pensionsspararna) ska få utöva sin makt och inte bara förvaltarna.

Tyvärr föll idén när jag började läsa på finansinspektionens hemsida. Avgiften för att söka tillstånd att bedriva fondförvaltning är 140 000 kr, och sedan tillkommer alla kostnader för att klara av kraven för att få en tillstånd (dessa brydde jag mig inte om att kolla upp).

Om det är någon som har mycket riskvilligt kapital så säg bara till så är jag gärna med och drar igång ett sådant projekt!

Personligen tycker jag inte att vidlyftiga bonusprogram är något positivt, och jag tycker också att företag i många fall borde ta ett större miljöansvar. Tyvärr kan jag inte använda alla mina ekonomiska muskler för att få till en sådan utveckling. Mitt tvångssparande (pensionssparande) är låst i olika fonder som inte bryr sig om vad jag tycker och en del av mitt egna sparande är också i fonder (av bekvämlighetsskäl) som bryr sig lika lite om vad jag tycker.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...