Archive for the 'Ekonomi' Category

Page 4 of 11

Hälsovisionen

Published on 2012/12/13 in Ekonomi, Konsumtion and Politik. 0 Comments

Att avregleringen av apoteket inte blev en succé borde vid detta laget vara uppenbart för de flesta. Åtminstone om syftet med avregleringen var att öka tillgängligheten (i hela landet) och sänka kostnaderna. Låt oss bortse från de nyliberala dimridåerna om att det hela är till för kunderna. Det är ändå inte så många som fintas bort så lätt. Givetvis handlar det om att låta hungriga riskkapitalister sätta tänderna i en jungfrulig marknad och hoppas på att det ska skapa någon promille tillväxt.

Som så ofta får den grundläggande samhällsvisionen inte något utrymme i debatten. Vad är egentligen syftet med apoteksverksamheten och vilket värde ska det leverera till kunderna/samhällsmedborgarna?

Detaljhandeln har växt mer eller mindre oavbrutet de senaste 20 åren. Självklart kommer det att fortsätta i all oändlighet. Men det finns anledningar att inte släppa in alla verksamheter på köpfesten. Precis som med systembolaget så kan man ifrågasätta värdet av ökad försäljning av hälsorelaterade produkter. Visserligen är det receptbelagda utbudet undantaget, men även det receptfria utbudet bygger till stora delar på att kunderna ska uppleva att produkterna bidrar till en bättre hälsa. Oavsett om det har med verkligheten att göra eller inte. Betala dig frisk och bli av med dina krämpor är säljargumentet.

Nästa steg i en kommersialiserad hälsovision, där det är marknaden som styr, är så klart att ge kunderna de läkartjänster som de vill ha, istället för vad som är medicinskt motiverat. Executive Health (som du kanske kommer ihåg är det Finansblogg-skribenten som har ett finger med i det spelet) är ett intressant exempel på medicinsk verksamhet som ger kunderna vad de vill ha, inte vad som behövs. Läs gärna de underhållande kundreferenserna! Men ännu hellre den här artikeln som belyser vilka problem fenomenet medför.

För den som har erfarenhet och kunskap om sjukvård i USA så är det lätt att förstå konsekvenserna av att släppa in marknadskrafterna i sjukvården.  Resultatet blir världens dyraste sjukvård (sjukvård/BNP dubbelt så hög som i Sverige) samtidigt som 20% procent av befolkningen konsumerar 80% av resurserna.

Under tiden som jag skrivit detta inlägg har reklam-tv stått på i bakgrunden. 15-20% av reklaminslagen har försökt prångla ut fler näsdroppar, voltarenkrämer och liknande…

Hur mycket är ditt barn värt?

Published on 2012/12/07 in Barn and Ekonomi. 0 Comments

För ett tag sedan skummade jag lite i någon menlös gratistidning och läste en artikel om en pappagrupp som brukade träffas på en öppen förskola eller liknande. I artikeln intervjuade de en av papporna, bland annat fick han redogöra för hur han delat upp föräldraledigheten med barnets mamma. Föga förvånande skulle mamman vara hemma längre. Anledningen till det beslutet var ”av ekonomiska skäl”. Själv har jag hört många som har resonerat på samma sätt och har egentligen inte reflekterat på det innan jag läste den här artikeln. De jag har hört prata om ”ekonomiska skäl” har varit typisk medelklass med ordnad ekonomi, men där mannen tjänar mer än kvinnan.

När jag läste artikeln började jag fundera på hur mycket pengar det egentligen kunde röra sig om ifall den som tjänar mest är föräldraledig eller ej. Om man antar en familj där kvinnan tjänar 25000 per månad och mannen 35000 per månad blir skillnaden ifall mannen eller kvinnan är föräldraledig ca 1300 kr per månad, tjänar mannen istället 40000 i månaden växer skillnaden till ca 2900 kr per månad. Detta är enbart räknat på ersättningen från försäkringskassan, många kollektivavtal innehåller förmånligare villkor än så. Man bör också komma ihåg att män i genomsnitt pendlar längre och oftare med bil (se tex denna avhandlingen), en kostnad som ju försvinner ifall mannen är hemma.

Idag tar pappor i Sverige i genomsnitt ut en fjärdedel av föräldrapenningen . Ifall denna delades lika skulle männen behöva ta ut fyra månader mer. Kostnaden för det enligt exemplen ovan skulle hamna på ca 5200 kr respektive ca 11500 kr. Detta anses alltså av många vara en för stor kostnad för att få tillbringa tid med sina barn. Men en iPhone 5 måste man ju uppgradera till, men den kostar ju bara 449 i månaden…

 

Bubblan i detaljhandeln

Published on 2012/12/05 in Ekonomi and Konsumtion. 0 Comments

Detaljhandeln har haft en makalös tillväxt de senaste 20 åren. Som i så många andra fall leder det till fartblindhet. Den explosionsartade utbyggnaden av nya köpcenter och handelsanalytikernas ljusa framtidsutsikter med fortsatt tillväxt ser jag som tydliga tecken på att omdömet och analyserna i branschen har grumlats av ett typiskt bubbeltänkande.

Jag har tidigare skrivit om situationen i Malmö och den naiva bild som Handelns Utredningsinstitut målar upp.

I helgen dök det upp ytterligare ett tecken på att vi närmar oss ett “pang”, eller i bästa fall ett långdraget pysande. Det tre år gamla köpcentret “Entre”, med ett fantastiskt attraktivt läge vid infarten till Malmö, har erkänt att det inte går så bra. För malmöbor var det inte någon nyhet. Samtidigt kommunicerade ägarna att de inte ser någon som helst anledning att stänga ner. Nej, det handlar bara om att det behöver göras en total ommöblering. Det tre år gamla köpcentret ska alltså byggas om för att öka attraktiviteten. 300 miljoner tycker ägarna att det är värt.

Bubbelvarning!

Läs gärna Cornucopias genomgång av marknadsbubblans anatomi.

Andreas Cervenka svär i kyrkan

Published on 2012/12/03 in Ekonomi, Klimat, media and Politik. 1 Comment

Helt plötsligt händer det.

På en söndag publicerar SvD en krönika som upprepade gånger spottar och svär i ett av den heliga tillväxtdyrkans tempel. Andreas Cervenka har tagit ut svängarna tidigare och i finans- och eurokrisens kölvatten kunnat tillåta sig en hel del obehagliga sanningar som balanserat på gränsen till vad som är rumsrent i medias finrum.

Nu tar Cervenka det till en helt ny nivå. Han inleder med att göra rent hus med tillväxtnaivisterna genom att beskriva hur en mellanstadielärare skulle kunna förklara sambanden för sina femteklassare. Han fortsätter med att lyfta fram hur naturens balansräkning ignoreras och tar fossilbranschens reserver som exempel, där bolagsvärderingarna förutsätter en utvinning av dessa reserver, trots en potentiellt katastrofal påverkan på klimatet.

Frågan är dock om inte Cervenka svär en gång för mycket när han refererar till Tim Jackson – utan att avfärda honom som romantisk drömmare… Här är ett exempel hämtat från Sydsvenskans ledarsida som visar nivån på hur tillväxtdyrkare brukar bemöta sådana som Tim.

Kanske det är början på slutet på tillväxtnaivismens allsmäktighet? Tänk om stenen kommer i rullning och fler börjar stämma in i ropen om att kejsaren är naken!

 

Hursomhelst har krönikan gett en ordentlig bloggreaktion:

Ekoteologi, Graatass’s blogg, DHE, Flute, Röda Malmö, Tillväxt-reflektera, Trulpens lilla gröna, Huddingeperspektivet

 

AB DN SvD Av MM SS Ji SB APG KÅ Fo GP KB LT NWT1 NWT2 VK

VV granskar ekonomivetenskapen och skuldkrisen

Published on 2012/11/27 in Ekonomi and media. 0 Comments

Det är inte första gången som Vetenskapens värld har öppnat på locket och släppt ut obehagliga fakta som helst bör ignoreras för att inte störa konsumtions- och tillväxtjakten. Den här gången var det dags att syna nationalekonomerna som missade att vi var på väg in i den största finansiella kollapsen sedan 30-talet. Robert Lucas, en sån som fått Riksbankens pris (till Nobels minne), visar tydliga tecken på att han inte lyckats dra några intelligenta lärdomar av de senaste årens turbulens. Istället tuggar han på med samma orimliga modellbygge som bidragit till den instabila situationen.

Eller som den eleganta kommentaren på Lars P Sylls blogg formulerar det:

‘I have a hard time with theories that have no predictive power, certainly not when their predictive power are completely oblivious to major events. When you have not only created the theory, but also influenced the system which the theory describes, it is not acceptable to claim that it was impossible. That is blame the will of god, or call it “natural”, a way to remove responsibility from one self. To set a machine in motion and then say in’shalla is not a scientific method, nor is it an engineering method. Chicago school should know, if not they, who?’

En sökning på tv-programmet ger bara gammelmediaträffar i form av tv-guider, men i bloggvärlden har programmet gett ett helt annat gensvar:

Lars P Syll, Musik@Centrifugen, Flute, Rymdis, Mattias Larsson (C), PEAK SWE, Peter Madison, In the end  we’re all in debt, Tanja Bergqvist, Helena Palena, Den Hälsosamme Ekonomisten

“On the Road to Zero Growth”

Published on 2012/11/25 in Ekonomi, Miljö and Politik. 0 Comments

Den här bloggen startades i frustration över valet 2010. Miljöfrågor och andra globala utmaningar hamnade långt ner på listan. Ekonomidebatten höll sig som vanligt på dagisnivå, ungefär; om du röstar på oss så får du högre veckopeng. Samtidig hade vi haft ett decennium av stigande råvarupriser, peak crude oil, skenande belåning i EU och USA och inte minst en klimatsituation på väg rakt in i väggen.

Jag hade en förhoppning om att det skulle hinna vända till nästa val, men så här i halvlek ser det dystert ut. Eventuella tendenser till insikt inom S cementerades ordentligt när Steffe trädde in. Mer tillväxtfundamentalist än Annie Lööf är svårt att tänka sig. Övriga alliansare är mer än lovligt trötta när det gäller de stora frågorna. Mp som ändå har varit ett ljus i mörkret har numera gått och blivit omhuldade av ledarsidor som tillväxtrealister. Vi får se om Birger Schlaug mfl kan blanda i lite mer grönt i den miljöpartistiska grytan. V har ju visat prov på insikt (se här), men det har ju inte resulterat i någon skjuts i opinionen.

Sammantaget är det alltså inga starka ljuskällor som lyser upp den svenska politiken för tillfället.

Istället dyker det upp tecken på en allt större insikt i näringslivet. Grönmålning är visserligen fortfarande dominerande, men det blir allt fler som inser att vi närmar oss en helt ny situation där företagen måste lära sig navigera i en annorlunda värld. De stora konsultbolagen har upptäckt att en ny marknad öppnar sig. KPMG har tex gett ut en rapport som inleds så här:

“The resources on which business relies are becoming more difficult to access and more costly. Changing patterns of economic growth and wealth are likely to strain infrastructure and natural systems. The unpredictable results of a changing climate will affect physical assets and supply chains”

I finansbranschen finns det också ett antal aktörer med långsiktigt analysperspektiv som ser hur dagens situation är ohållbar. Det gäller  inte bara ur ett rent finansiellt perspektiv utan även efterfrågan och tillgång på naturresurser som tex energi, livsmedel, mineraler. Jeremy Grantham har gjort intressanta råvaruanalyser tidigare. Nu har han släppt en analys som visar hur USAs tillväxt är på väg att konvergera mot noll:

“The bottom line for U.S. real growth, according to our forecast, is 0.9% a year through 2030, decreasing to
0.4% from 2030 to 2050 (see table on Page 16). This is all done presuming no unexpected disasters”

Federal Reserves styrning kommenterar han så här:

“Investors should be wary of a Fed whose policy is premised on the idea that 3% growth for the U.S. is normal.
Remember, it is led by a guy who couldn’t see a 1-in-1200-year housing bubble! Keeping rates down until
productivity surges above its last 30-year average or until American fertility rates leap upwards could be a
very long wait!”

Det börjar likna upp-och-ner-vända-världen. Kanske bara en tidsfråga tills näringslivet börjar pusha politiken till en radikalare miljöpolitik.

Ett annat fascinerande exempel på oväntade åsiktsallianser är synen på riskhantering i finansbranschen. Vänsterpartiet är det enda politiska parti i Sverige som vågat dra slutsatser av finanskrisen och den obalans mellan risk och reward som byggts upp (dvs att riskuppblåsta vinster går till bankirerna, men kostnaderna för kraschade banker står samhället för). Samtidigt finns det flera fristående finansbranschsnubbar som kommunicerat samma slutsatser. Nassim Taleb (The Black Swan) är en av dem. I New York Times skriver han tex:

“I believe that “less is more” — simple heuristics are necessary for complex problems. So instead of thousands of pages of regulation, we should enforce a basic principle: Bonuses and bailouts should never mix.”

Lurad av marknadsmissionärerna?

Published on 2012/11/19 in Ekonomi and Politik. 0 Comments

Den nyliberala trosbekännelsen, att en avreglerad marknad är den snabbaste vägen till ökad effektivitet och samhällsvälstånd, har fått en väl lättvindig spridning de senaste åren.

Det senaste exemplet där tro låtits gå före kunskap  är utförsäljningen av bilprovningen. Avregleringen gjordes 2010, men för att säkra att marknaden i stort förblir avreglerad, även efter ett regimskifte, så har man i somras krängt 1/3 av verksamheten. För övrigt med en konstruktion där säljaren fick bistå köparen (riskkapitalbolag med Cypern-beskattning) med lånefinansiering, vilket fick tom SvD:s ledarredaktion att reagera negativt. Även avregleringsförespråkare som Den Hälsosamme Ekonomisten har svårt att se syftet med att privatisera bilprovningen.

De faktiska resultaten av utförsäljningen kan inte utvärderas än. Redan nu kan vi dock se en en negativ konsekvens då Bilprovningens utmärkta tjänst som visar olika bilmodellers besiktningsfelfrekvenser kommer att läggas ner. Det är ett typisk exempel på typiska synergiförluster som uppstår vid avreglering.

Apoteksprivatiseringen är ett annat närliggande exempel där det också finns exempel på synergiförluster. Innan privatiseringen hade alla apotek information om vilka mediciner som fanns i vilket apotek. Det förenklade situationen både för mig och många andra. Ola Wong beskriver på ett träffande sätt hur det fungerar idag.

Det har gått några år sedan apoteksprivatiseringen så det finns en hel del utvärderingar och analyser av effekterna. I korthet kan det sammanfattas så här:

– 460 miljoner dyrare om året. Alltså bara för de statligt finansierade läkemdelsdistributionskostnaderna. Kostnader för att slåss om marknadsandelar i form av reklam, överetablering i tätorter, etc tillkommer och de bärs alltid, på ett eller annat sätt, i slutänden av oss samhällsmedborgare.

– Inga nya apotek i glesbygd, men hot om att befintliga kommer att försvinna om inte statlig ersättning betalas

– Mindre nöjda kunder konstaterar Konsumentverket. Tex är det längre väntetider på föreskrivna läkemedel, lägre förtroende för apoteksmarknaden och försämrad information och kunskapsnivå

Samtidigt har frågan om vad vi egentligen vill uppnå i vårt samhälle kommit alltmer i skymundan. Det är sällsynt att tanken sträcker sig djupare förbi tillväxtfrågan. Om de privatiserade apoteken skapar en efterfrågan på receptfria läkemedel och därmed ökad konsumtion så är det bra. Punkt. Om konsumenten/samhällsmedborgaren/du och jag egentligen behöver produkten, mår bättre eller sämre av den, det är underordnat.

 

På bloggen Bloffas tankar finns en utmärkt text om apotekssituationen i Mexico – tänkvärd parallell.

Andra läsvärda bloggar: Storstad, Visionerna, MartinMoberg, Kaj Raving,

Övrig media: Arbetet, SvD 1, 2, SMP, AB, Enkät , SVT, SvD, SVT, PRO, DN, AB1, 2,

 

De negativa effekter som avregleringen av skrotmarknaden ledde till har jag skrivit om tidigare.

Isolera mera

Published on 2012/11/14 in byggande, Ekonomi and Energi. 0 Comments

För några år sedan när passivhus var ett relativt okänt begrepp i Sverige (men stort i Tyskland och Österrike) och jag propagerade för det så var det  inte helt ovanligt att arkitekter reagerade med stor skepsis. Läser man arkitekternas förbundstidning idag så kryllar det av passivhus och det har blivit så hett att tom popstjärnearkitekter skapar passivhus (åtminstone på pappret – skulle vilja se det huset förverkligas som passivhus).

Däremot förekommer det fortfarande många inspel i debatten på temat att det inte är lönsamt med passivteknik (och Christer Harryssons väderkvarnsfajtande som har många likheter med klimatskeptikerna). De grundläggande argumenten handlar om att fjärrvärmen är en billig och miljövänlig restprodukt samtidigt som den ökade mängden isolering, färre kvadratmeter boyta och komplexare byggprocess (ökad precision krävs) ökar kostnaden och spränger lönsamhetskalkylen.

När det gäller fjärrvärme så förekommer det renodlad restvärme i näten, men det är en stor andel som antingen bygger på enorma mängder biobränsle eller att sopor eldas. Resurser som det i dagsläget inte är någon brist på, men tillgången bygger på att vi har ett högenergikonsumtionssamhälle. Trots att vi per capita eldar upp 226 kg om året (2010) så importerar vi redan idag sopor från Norge och England har med höjda sophanteringsavgifter börjat segla upp som en annan sopleverantör. I ett scenario av minskad energi- och resursanvändning kommer tillgången på sopor att minska samtidigt som biobränslet blir mer eftertraktat ur ett europeiskt perspektiv.

När det gäller byggkalkylerna och de ökade kostnaderna för isolering så är det lätt att inte tänka längre än vad näsan räcker. De som har suttit och skruvat med typiska investeringskalkyler vet att allt som händer bortom de kommande 20 åren är i princip betydelselöst för investeringsbeslutet. En typisk kalkylränta på 8-10% medför nämligen att nuvärdet av intäkter som infaller om tex 50 år är näst intill värdelösa. Diskontering av framtida intäkter drabbas av omvänd ränta-på-ränta-effekt som gör att de händelser långt fram i tiden inte påverkar värdet investeringsbeslutet.

Ur ett kortsiktigt investeringsperspektiv så är detta relevant. Inte minst för byggbolag som är sådär intresserade av vad som händer efter att garantitiden har gått ut. Bostadsrättsinnehavare som har betalat byggbolaget dyrt för en lägenhet med exklusiva material och rätt läge hamnar lätt med svarte-petter i hand när det visar sig att insidan inte var lika påkostad som ytan (hur många bostadsrätter säljs med argument för vad underhållskostnaden kommer att vara om 20 år?). Byggnormer är bostadsrättsbyggarnas enda incitament att inte tulla ännu mer på konstruktionskvalitet. I byggbolagens kalkyler finns det därför varken utrymme för onödig isolering eller andra lösningar som kan fortsätta att leverera ett värde efter de första 20 åren. För bostadsrättsförening som (förhoppningsvis) kommer att finnas även om 20 år är situationen en helt annan. Inte minst om energipriserna har gått upp.

Istället för ett kortsiktigt kalkyltänkande borde det skapas incitament för ökad långsiktighet i byggbranschen. Skogsbruk är en bra parallell där långsiktighet är grundläggande, men där en kortsiktig kalkyl skulle visa att det inte är lönt att nyplantera eftersom slutavverkningen som genererar huvudintäkten ligger åtminstone 50 år framåt i tiden. Jag önskar att jag kunde köpa en nyproducerad fastighet av PEAB där huvudbetalningen gjordes om 50 år och som dessutom var relaterad till vilka driftskostnader som den gett upphov till under åren!

 

 

Handelsdrömmar

Published on 2012/10/25 in Ekonomi and Konsumtion. 0 Comments

I Sveriges tillväxtområden har en kombination av inflyttning, inkomsttillväxt och handelns ökade andel av konsumtionen lett till massiva investeringar i allehanda köplador och konsumtionstempel. Malmö är ett utmärkt exempel. De senaste 10-15 åren kan jag räkna till åtminstone 3 större köpladeetableringar (Svågertop, Stora Bernstorp, Toftanäs). Ett antal nya (Entre, Emporia) och ordentliga utökningar av befintliga köpcentrum (Triangeln, Mobilia, Caroli) är också på gång.

Bara slutklämmen i den imponerande tillväxten av shoppingytor som Malmö upplever nu kommer att resultera i 350-400 nya butiker. Själv saknar jag nästan all entusiasm inför shopping, ser det mest som ett nödvändigt ont och kan väl anses en aning färgad av det. Men jag har också en viss analytisk förmåga och kunskap om att trender har en tendens att brytas. Även om de har hållit i sig i 20 år. Handelns Utredningsinstitut (HUI) låter som en spelare som borde ha stenkoll på analys och trender. Henrik Vestin är en  av organisationens analytiker som uttalar sig i Sydsvenskans reportage om köpcentrumtillväxt. Det inledande citatet tyder på att de stora skygglapparna är på:  “– Den kanske vanligaste frågan jag får när det öppnar nya butiker är om vi därmed inte nått fram till en överetablering. Men vad jag kan erinra mig finns det inte ett enda köpcenter i Sverige som tvingats klappa igen, säger han.”.

Givetvis finns det nedlagda köpcenter, vilket nämns i DNs artikel “Tuff framtid väntar landets köpcentrum” och i”Gallerian är sin egen fiende“. Men Henrik fortsätter ut i tangentens riktning när han argumenterar för att siffror pekar på en ökande efterfrågan eftersom detaljhandeln har vuxit oavbrutet under 20 års tid och dessutom snabbare än konsumtionen i stort!

Tittar man i HUI:s framtidsspaning så ser man att det är en allmän fartblindhet som drabbat organisationen. Där prognostiserar (önskedrömmer) man en årlig per capita ökning av detaljhandeln med 2,9% ända fram till 2025. Jag upprepar – årligen!  Det innebär att detaljhandeln förväntas omsätta 835 miljarder 2025, vilket är 350 miljarder mer än den blygsamma konsumtion som rådde 2009. Jädrar vad vi måste ligga i om vi ska lyckas shoppa upp ytterligare 350 miljarder om året. Inte minst om vi dessutom ska konkurrera om resurserna med några miljarder asiater som förväntas ha en årlig tillväxt på 5-10% under samma tidsperiod.

Det är klart att det är lätt att tappa fotfästet och inte se några hinder när man har den typen av prognoser i ryggen. Det visar också kraften i exponentiell tillväxt och hur snett man hamnar när man extrapolerar en historisk utveckling och förväntar sig att den ska fortsätta. Framförallt när man ser på en kort period av hög tillväxt som är allt annat än långsiktigt hållbar.

Politiker som kämpar för att skapa sysselsättning åt den delen av befolkningen som inte har råd att shoppa tillräckligt mycket gör allt vad de kan för att gynna handeln. Bara Emporia ger ca 2000-3000 nya jobb. Handel är ju den nya framtidsbranschen med fantastiska utsikter för jobbskapande. Arbeta för att kunna handla och handla för att kunna skapa arbete – vilket kretslopp! Dock allt annat än hållbart.

Bloggrannen Bodis är också inne på samma tema i sitt senaste inlägg. Ljungbergs blogg har ännu ett exempel på att kombon bil och köpcentrum sannolikt är en historisk parentes.

 

PPM avskaffas innan 2015

Published on 2012/10/08 in Ekonomi and Pension. 0 Comments

Den här bloggen har tidigare lyft fram PPM-systemets absurditeter, som tex:

– att vi lägger 1,5 miljarder om året på drift och förvaltarkostnader

– att arbetstidskostnaden för att lägga den tid som rekommenderas för att välja fonder kan uppskattas till 7 miljarder

– att hur mycket tid och kraft vi än skulle lägga på att välja så kommer genomsnittsavkastningen inte öka

Eftersom PPM var en del av en bred pensionsuppgörelse så har ingen politiker vågat utbrista att kejsaren faktiskt är naken. Nu när Leif Pagrotsky har brutit barriären och uttalat sig om de uppenbara tokigheterna så finns det möjlighet att det börjar hända saker.

För ca ett år sedan skrev jag att PPM kommer vara borta innan 2015. Det ser ut som om den prognosen kan hålla..

 

Blogg, SvD, Arbetet, Ekot, dn.se, di.se, SvD, SvD, SvD, SvD, dagens arena, SvD

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...