Tag Archive for 'Pär Nuder'

EQT- Swedegas. This game is rigged

Stringer: “Until then, Mr. Charles, we’re gonna handle this shit like businessmen. Sell the shit, make the profit and later for that gangster bullshit. Yeah.”

Poot: Do the chair know we gonna look like some punk ass bitches out there?”

Stringer: “Motherfucker, I will punk your ass for saying some shit!”

Shamrock: “Yo String! String! Poot did have the floor man.”

Stringer: “Shut the fuck up man, this nigga too ignorant to have the fuckin’ floor. Y’all niggas need to start looking at the world in a new fuckin’ light. Start thinking about this shit like some grown fucking men. Not some niggas off the fuckin’ corner, you heard me?”

———-

Slim Charles: “Game’s the same, just got more fierce.”

———-

Frank Sobotka: ” You know what the trouble is Brucie? We used to make shit in this country, build shit. Now we just put our hand in the next guy’s pocket.”

———–

Citaten kommer från “The Wire”. Överlägset bästa tv-serien som jag sett och med en dialog som får en att drömma om att man kunde prata som en Baltimore-gangster eller polis.

Jag nostalgiläste citaten på wikiquote och kom av någon underlig anledning att tänka på riskkapitalbranschen. Tankegången ledde vidare till EQT och deras affärer med det svenska transmissionsnätet för naturgas.

För ca två år sedan skrev jag om att EQT kompletterade sitt innehav i gasstamnätsbolaget Swedegas med de högtrycksrör som E.ON ägde och på så sätt fick en monopolställning. Jag konstaterade också:

“..det kan också bli en ganska känslig situation eftersom det är myndighetsbeslut som till stor del styr möjligheterna att generera vinster. Energimyndigheten övervakar marknaden med en regleringsmodell som sätter ett tak för avkastningen på anläggningarna […]

För att få lite snurr i rören och kunna kränga infrastrukturen vidare till nästa fondbolag med bra avkastning så krävs det helt enkelt att man har tumme med politikerna. Det är inte så bra om det slängs politiska käppar i hjulen när man ska skrämma upp volymer och avkastning till att bilda en fin tillväxthistorik, samtidigt som det måste gå att måla upp möjligheter för vidare expansion.”

När det gäller expansionen så har EQT/Swedegas slängt fram planer på LNG-terminaler i Göteborg och Gävle (med gasnät). Framtidsvisionen med fantastiska expansionsmöjligheter är uppmålad. Inga investeringar som ökar risken för EQT är gjorda, bara lite förstudiemedel. Så ska riskkapitalslipstenen dras.

Gastransmission är en verksamhet med mycket låg risk. Åtminstone med det tidsperspektiv och det BAU-paradigm som riskkapitalisterna arbetar under. Så när EQT/Swedegas tryckte upp kassaflödet genom att lyckas öka på överföringsavgifterna ordentligt så ökade man raskt värdet på sitt innehav. Distributörerna som är “kunder” till Swedegas protesterade högljutt och förde höjningen vidare till slutkunderna.

För att summera så kan vi konstatera att EQT har skapat ett stamnätsmonopol, målat visioner och höjt priser. Så nu är det dags att sälja. Som vanligt skapar riskkapitalbolag massor av värde som kommer hela samhället till gagn. Ett antal hundra miljoner eller någon miljard ska man väl ha för det besväret. Kul att styrelseledamoten Pär Nuder också har fått dra sitt strå till riskkapitalstacken, precis som andra prominenta sossar. Om man inte vill riskera att slå alltför hårt i regleringstaket när man ska maximera intäkter så är det aldrig fel att ha en politiker med rätt nätverk i bakfickan.

Tyvärr är det ju inte så att jag behövde vara synsk eller översmart för att förutspå vad EQT hade för planer för Swedegas. EQT:s enda mål är att maximera vinsten som slussas över till skatteparadiset. Precis som i andra riskkapitalverksamheter där spelet spelas på eller i närheten av politikernas arena så skapas det en farlig gråzon.

Och precis som i The Wire så simmar de riktigt stora fula fiskarna oberört vidare.

EQT, Pär Nuder och Thomas Bodström

Nu när SvD har publicerat material om EQTs gasledningsköp och Pär Nuders roll i det hela så blev jag inspirerad att ta upp tråden.

För inte så länge sedan skrev jag om EQTs inhopp i gasbranschen och att Pär Nuder fått sitta med vid grytorna med sleven i högsta hugg. Ni som inte läste mitt tidigare inlägg – kan ni gissa varför Pär har fått en plats i detta sammanhang? Kan det vara för hans gedigna branschkunskap? Tja, tror inte det va. Som monopolist i energibranschen styrs man av en regleringsmyndighet. EQT ska under 4-6 års tid se till att avkastningen på investeringen i gasrör maximeras. Det kan man göra på olika sätt. Men det finns en sak som är grundläggande. Man vill inte att besvärliga politiker ska försämra förutsättningarna (helst förbättra dem).

Så hur gör då ett riskkapitalbolag för att maximera chansen till en bra avkastningen? Jo, man hittar en politiker av rätt virke och rätt position, sätter honom i styrelsen för aktuellt bolag och ser till att han får möjlighet till en bättre affär än någonsin tidigare. Vilken politiker är då lämplig att bli spelpjäs i riskkapitalbolagets händer?

Först och främst kan sökområdet avgränsas till Socialdemokraterna. Högerpolitiker är generellt sett alldeles för positiva till riskkapitalbolagens affärer för att verkligen utgöra någon risk. Vänster- och miljöpartister är alldeles för obetydliga i vänsterblocket. Alltså ska det vara en sosse. Men vilken sosse ska man då välja? Vi kan börja med att konstatera att det faktiskt finns ett ganska stort utbud av sossar som gärna släpper politiska ideal mot att göra en extra hacka. Dessutom finns det andra sossar som försvarar beteendet. Så, lille riskkapitalist, var inte rädd för att det inte ska finnas någon villig sosse över till dig!

I så viktiga sammanhang som gasinfrastruktur (eller undervisningsbranschen) behöver man hitta en politiker av viss rang. Sikta gärna på en toppsosse som varit med länge, varit utsedd till kronprins, men som förlorat bittert i kampen om partiledarposten och därför känner att “det är min tur nu”. Eller ta någon som helst rattar politikerrollen med vänsterhanden och ser politiken som ett sätt att lyfta sitt personliga varumärke, få värdefulla kontakter, sälja fler böcker eller dra in stålar på något annat sätt.

På så sätt hamnade Pär Nuder i gasbranschen och Thomas Bodström i skolans värld. Thomas har dragit sitt strå till stacken i försvar av riskkapitalägda friskolor och kan nu casha in.

Sjukvård är en bransch där riskkapitalister har kunnat flytta fram sina positioner ordentligt. Idag kan bolagen plocka ut vinster på ca 3 miljarder per år. Ska vi gissa att det finns en styrelseplats ledig för någon sosse som vill göra lite nytta?

 

SvD har en läsvärd artikelserie om riskkapitalbolagens framfart.

Kent Werne har gjort bra granskningar som är samlade här.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...