På Jonnys begäran – kalkylen som den borde sett ut!

Uppdatering: Jonny fortsätter med sin yviga debattmetod i Ny Teknik och skickar desutom in foliehattarna och trollen från Climate Scam i kommentarsfältet..

Härjningarna är vitt spridda i många tidningar tex: Ekuriren, Länstidningen Östersund, Östgöta Correspondenten, Sundsvalls Tidning, Svd

Jonny Fagerström och Marian Radetzki har påstått att det skulle krävas 300 miljarder i subventioner för att utöka vindkraftsproduktionen till 30TWh (20 TWh landbaserat 10 TWh havsbaserat) i Sverige. [Se våra tidigare inlägg om deras verklighetsfrånvända utspel här: 1, 2, 3, 4]

Siffran 30 TWh kommer antagligen från regeringens planeringsram. På Näringsdepartementets hemsida kan man läsa följande: ”Syftet med en planeringsram är att synliggöra vindkraftintresset i den fysiska planeringen”, ”Begreppet planeringsram ersätter det tidigare begreppet planeringsmål för att ytterligare tydliggöra att det inte handlar om ett utbyggnadsmål”.

Utbyggnad av vindkraften med 30TWh till 2020 är alltså inget som är beslutat och inget mål från regeringens sida. Bortsett från det kan vi ju ändå försöka räkna ut vad en sådan utbyggnad skulle kunna tänkas kosta med avseende på subventioner.

Ett bra sätt att börja en sådan uträkning på är ju att ta reda på hur mycket det kostar att producera elenergi från vindkraft. Eftersom förutsättningarna är varierande går det inte att räkna ut ett entydigt svar på det. Men här är en sammanställning på vad olika studier kommit fram till:

Tittar vi på havsbaserade vindkraftverk ser det ut så här:

Ovanstående siffror är hämtade ur den här rapporten.

Tar vi medelvärdet av intervallerna och sedan medelvärdet mellan undersökningarna får vi en kostnad för landbaserad vindkraft på 57 öre/kWh och havsbaserad på 75 öre/kWh. Medelspotpriset på el på Nordpools marknad över de senaste fem åren är 43 öre/kWh.  Om vi antar att elpriset är konstant fram till 2035 (vilket är konservativt eftersom trenden är ökande) så får vi ett subventionsbehov på 14 öre/kWh för landbaserad vindkraft och 32 öre/kWh för havsbaserad vindkraft. Räknar vi på en rak ökning av producerad energi till 30TWh till 2020 och därefter konstant produktion på 30TWh medför detta en kostnad på 125 miljarder.

Alltså även med ett extremt konservativt antagande av elpriset så blir kostnaden nästan 1/3 av den som Radetzki/Fagerström räknade(?) fram.  Värt att nämna är att om vi istället använder medelpriset för 2010 (52 öre/kWh) blir kostnaden ca 70 miljarder och en årlig ökning av elkostnaderna med ca 2% gör att subventionsbehovet helt försvinner!

Återigen kan vi alltså konstatera att Radetzki / Fagerström är sådär nogräknade med verklighetsförankringen i sitt utspel. Det må ju vara hänt – men det är skrämmande hur okritiskt det har spridits av godtrogen media.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

17 Responses to “På Jonnys begäran – kalkylen som den borde sett ut!”


  • Jonny Fagerström

    Jag delar i grunden er uppfattning att subventionerna till vindkraften skall minskas eller tas bort. Jag hoppas nu att ni framför er uppfattning och era siffror till politikerna. Gör det även till vindindustrin som har en helt annan uppfattning om subventionsbehovet än vad ni har. Lycka till!

    Ni är roliga 🙂

    • Jonny, skönt o se att du håller stilen även när du står med byxorna neddragna!

      Med tanke på tidigare oförmåga / ovilja att på ett seriöst sätt bemöta våra frågeställningar och påpekande så hade vi inte förväntat oss mindre än en kommentar som inte har den minsta koppling till det vi har skrivit. Låt oss hoppas att det finns en och annan bloggläsare som tagit sig igenom vår ordväxling och därmed fått förståelse för hur mycket luft det finns i dina uttalande (och Radetzkis – jag drar den vilda slutsatsen han är av samma skrot och korn).

      Tack så mycket för den här gången – det har varit underhållande!

  • Vi kan nog konstatera att Jonny Fagerström har en lite annorlunda syn på det där med att tala sanning.

    http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3061929.ece

  • Den stora missen i ditt resonemang är nog att vindkraften inte kommer få något medelspotpris. Om man bygger ut vinden till hela 30 TWh så kommer spotpriset bli nästan noll de dagar då det blåser som bäst i landet.

  • Det finns förstås två missar till.

    1. En snabb subventionerad utbyggnad med 30 TWh utan nedmontering av kärnkraft sänker förstås elpriset, särskilt som finnarna säkert lägger på 20 TWh under perioden med femte och sjätte reaktorerna.

    2. Vindkraftsbyggarna kommer kräva avkastning för att bygga. Det räcker inte att täcka produktionskostnaden.

    • Hej igen!
      Ytterligare två relevanta synpunkter! Till skillnad från Jonny som inte presenterade en enda på sina fem(?) kommentarer…

      1. Du har möjligtvis rätt. Men först ska vi vara på det klara att ingen utbyggnad till 30TWh är beslutad eller planerad. Enligt Energimyndighetens långtidsprognos är emellertid det prognostiserade elpriset för 2020 47öre/kWh, dvs 4 öre över vår kalkyl. (http://213.115.22.116/System/ViewResource.aspx?p=Energimyndigheten&rl=default:/Resources/Permanent/Static/0e3b3bcbec6949388fa545752cb80b0d/2092W.pdf)

      2. Stämmer. Det tillkommer säkert en del till avkastningen. Men inte 150 miljarder!

      • Mina tre punkter adderar ihop till något som tillsammans med din uträkning är i närheten av Jonnys siffror, om nu politikerna bestämmer sig för att klämma fram 30 TWh.

        Sen – för min enkla hjärna är den politiska skillnaden mellan 150 mdr och 300 mdr förstås marginell – bäggedera är fantasiutgifter som skulle göra mig ungefär lika arg.

        • Jag finner det inte för troligt att dina tre punkter svarar mot 180 miljarder, anser du något annat får du gärna försöka bevisa det. Med ökad överföringskapacitet till kontinenten blir det enklare att balansera vindkraften. Detta bör leda till att skillnaden mellan vad vindkraften får betalt och spotpriset inte blir avsevärt större än idag.

          En skillnad med en faktor två tycker jag är avsevärd. Hur arg du blir påverkar inte det faktum att Jonnys kalyler är fantasiprodukter snarare än kalkyler.

      • Det är förstås omöjligt att bevisa, men höftningsmässigt så ger 10 öre sämre spotpris för vindel, 5 öre lägre medelpris generellt och 6 öre i avkastningskrav totalt 21 öre, vilket ska adderas till dina 14 öre i subventionsbehov, så är vi uppe i Jonnys 35 öre.

        Jag tycker du är onödigt hätsk mot Jonny – ligger det något gammalt groll i bakgrunden? I den här kalkylen tycker jag han varit ärlig, tydlig och resonabel med premisserna och eftersom vi nu etablerat att dina alternativa beräkningar med rimliga justeringar kan hamna nära, så begriper jag inte riktigt vad problemet är.

        • Jag ber om ursäkt ifall vi uppfattats som onödigt hätska mot Jonny, men jag måste erkänna att hans konstanta undvikande av att svara på våra frågor och istället lägga ord i vår mun som vi inte har skrivit har varit irriterande. För en månad sedan hade jag aldrig hört talas om Jonny så något gammalt groll ligger definitivt inte bakom, utan enbart dåligt tålamod.

          Angående din kalkyl så har du missupfattat en sak, Jonny räknar inte med 35 öre utan med ett snitt på 47 öre. Vi på 20 öre. Skillnaden är alltså 27 öre.

          Ett sänkt medelpris på 5 öre betyder ju lägre totala elkostnader totalt på ca 7miljarder årligen, eller 140 miljarder fram till år 2035.

          Så om vi lägger till dina 21 öre i ökade subventioner blir kostnaden ca 125 + 130 – 140 = 115 miljarder! Dvs fortfarande inte särskilt nära. Min uppfattning är inte heller att Jonny varit vare sig tydlig eller resonabel med premisserna, men det kan vi lämna därhän.

          Vänligen,
          Osunt

      • Haha, okej, då skulle jag tagit i lite mer – det fanns det utrymme till. 🙂

        När det gäller att dra av medelprissänkningen, så kan man se det på olika sätt. Det äter ju upp vinster för Vattenfall, vilket minskar utdelningen till staten, vilket ökar behovet av skatter etc. Dessutom lägger man en död hand över negawatt-produktionen.

        Egentligen skulle man helst räkna på samhällskostnader snarare än prisbilder. Men det är svårt, förstås, och blir aldrig säkert, precis som våra övriga kalkyler.

        Det enklaste och bästa är att ta bort subventionerna, internalisera miljökostnaderna, och sen låta marknadsekonomin göra sitt jobb med att finna optimum.

    • Ett kompletterande till punkt1:

      Med tanke på EUs tredje marknadsdirektiv som syftar till att integrera de europeiska energimarknaderna så finns det mycket som talar för att Norden på sikt kommer att bli en elexportör. De goda förutsättningar som finns i framförallt Norge och Sverige för vind och vattenkraft (inkl reglerkapacitet) talar för att Norden har utmärkta marknadsmöjligheter inom elproduktion.

      Svenska Kraftnät och Statnet har skrivit en rapport om nätutveckling, där de i ett av sina scenarier tar med just en kraftig utbyggnad av förnyelsebart med behov av utbyggd exportkapacitet.

      http://www.svk.se/Press–info/Nyheter/Nyheter-pressmeddelanden/Nyheter/Svenska-Kraftnat-och-Statnett-moter-gemensamma-utmaningar/

      • Jo, med 30 TWh ny el så blir det antagligen så att vi exporterar det mesta. Problemet med det här blir att svenska elkonsumenter subventionerar de tyska via elcertifikatsystemet och via elnäts- och vattenkraftsuppbyggnad (för balansering). Vi kan ju se det som klimatbistånd, iochförsig.

  • Förstår inte detta riktigt. Subventionerna har väl inget med verkligt elpris att göra?? De är ju baserade på en politsk viljeyttring att via just subventioner stödja vindkraft. Med den konstruktion som finns idag ger det till resultat de 300 miljarder som förekommer i dikussionen. Just vindkraftsbolaget O2 räknar med subventioner i storleksordningen 35 öre/kWh i sina kalkyler.
    Betr Gässlingen så har denna lilla anläggnign säkert lycka sälja sin produktion till terminspris. Det är ganska vanligt bland s k andelsverk. Någon annan, läs ett elbolag, går in och tar affärsrisken.
    Nej gör en kalkyl, oavsett elpris, på vad certifikatsavgiften ger över åren. Allt annat förstår jag inte

    • Hej Lennart!
      Subventioner har i högsta grad med verkligt elpris att göra! Subventionerna ska täcka skillnaden mellan kostnaderna och intäkterna (dvs elpriset) för att möjliggöra vindkraftsutbyggnad.

      När det gäller kalkyler med nuvarande elcertifikatsystem så har vi gjort det här: http://osunt.wordpress.com/2011/01/02/radetzki-fagerstrom-2/

      Nuvarande system resulterar absolut inte i 300 miljarder!

      Jag har inte sett några kalkyler från O2 där de räknar med 35 öre. Men finns det får du gärna länka till dem. Men kom ihåg att vi pratar om ett långsiktigt subventionsbehov (till 2035)!

      Jonny har inte tagit hänsyn till den så kallade kvotplikten, som idag är 17,9%. Vilket innebär att 17,9% av den kvotpliktiga elen måste täckas av elcertifikat. År 2013 tex har denna kvot sänkts till 13,5%. Detta innebär att färre elcertifikat kommer att omsättas (och att priset med störst sannolikhet blir betydligt lägre). Jonny bortser helt från detta (vi räknar också med konstant pris i vår kalkyl ovan, eftersom det är svårt att förutspå hur mycket priset kommer att sjunka, men då efterfrågan, kvotplikten, minskar med 25% till tex 2013 kommer priset att sjunka).

      Att ett elbolag tar affärsrisken för Gässlingen påverkar inget i sak. Du tror väl inte att ett elbolag subventionerar Gässlingen och betalar ett terminspris som inte är marknadsmässigt? Snarare så innebär det att Gässlingen får ett lägre pris eftersom, som du säger, elbolaget tar risken vilket de brukar vilja ha betalt för.

Leave a Reply