Monthly Archive for August, 2013

Radikalisera klimatpolitiken

Det har snart gått två år sedan jag puffade för Radikalisera Klimatpolitiken Nu. Med tanke på hur få som har skrivit på så är det troligt att nyttan är begränsad. Å andra sidan vet man aldrig vad som triggar igång en svart svan händelse. Bättre att försöka på så många sätt som möjligt och hoppas att det ger något litet bidrag till förändring. Så här kommer en repris.

För dig som inte orkar läsa nedanstående dravel, klicka dig vidare direkt: Radikalisera Klimatpolitiken Nu.

Den här bloggen kom till som en reaktion på en politisk värld där visionerna har bleknat och istället ersatts av kortsiktiga “hur många hundralappar i plånboken ger det här”-frågor.

Politik effektivt paketerad som glansig reklam har nått nya höjder när moderaterna lyckats sälja in sin gamla hederliga skattesänkarpolitik som välfärdsbevarande. Man har oerhört finurligt och effektfullt invaderat klassisk sosseretorik och är nu mer förknippade med begreppet arbetarpartiet än vad sossarna är. Definitivt en bravad. Möjligen blev moderaterna lite väl fartblinda vilket resulterade i att man gav sig på att skriva om historien (å det grövsta..).

Det lite besvärande i situationen är att vårt samhälle mer än någonsin är i behov av politik som vågar tar upp de stora frågorna. Miljö, energi, ekonomi. Våra samhällen står inför många utmaningar. Den gemensamma faktorn är att de karaktäriseras av tröga processer där effekterna av vad vi gör eller inte gör idag kommer att märkas först långt senare. När nuvarande politiker är långt borta från makten. Och en politiker som vill överleva i dagens värld bör ju inte tala om något som sträcker sig längre än nästa valrörelse, helst inte bortom den senaste väljarundersökningen.

Att lägga ansvaret på individen är meningslöst. Så länge systemet motarbetar individen handlar miljötänket endast om att tillfredsställa sitt egna samvete.

Jag tror att det blir mycket svårt att bryta mönstret av kortsiktigt tänkande i politiken. Därmed inte sagt att man ska ge upp. Passa därför på att ge ditt stöd till att Radikalisera Klimatpolitiken. Det är ett upprop med “… en uppmaning till samtliga politiska partier: besluta om så radikala åtgärder att Sverige inte bidrar till utsläpp som fortsätter att driva upp jordens medeltemperatur på det sätt som forskarna varnar för – och det gäller även om åtgärderna leder till lägre konsumtionsnivå och till förändringar av den nuvarande livsstilen i Sverige.”

Kom igen! Använd fejan till något vettigt för en gångs skull..

Sprid uppropet!

Bradley Manning

Domen mot Bradley Manning har fastställts och media uppmärksammar honom på nytt, inte minst för den begränsat intressanta och relevanta könsidentitetsfrågan. Därför är det också lägligt att fräscha upp minnet av det avslöjande som det hela kretsade kring.

Nu ser det ut som om Bradley Manning har en lång period i fängelse framför sig. Dödsstraffet som åklagaren yrkade på kom han dock undan. De amerikanska militärer som mejade ner civila ansågs ha följt  “codes of engagement” och har därmed inte drabbats av någon påföljd.

Två av de nerskjutna var reportrar för nyhetsbyrån Reuters. Reuters försökte undersöka förloppet och utreda orsaken till dödsskjutningen. Därför anhöll man om att få ta del av den film som rutinmässigt spelas in. Militären nekade Reuters att ta del av filmen.

Det var först när Bradley Manning gjorde filmen (och annat material) tillgängligt via Wikileaks som Reuters kunde få en bild av hur deras medarbetare, samt de som försökte komma till undsättning, hade dödats.

“Let us shoot”:

 

Stellan Tengroth, ytterligare en röst om evig tillväxt

Bloggrannen Stellan Tengroth är redaktör för antologin “Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet” (som jag skrivit om här), men har också själv lämnat ett bidrag till boken. Som vanligt (du har väl läst hans bok tillväxt till döds?) levererar Stellan en synnerligen pedagogisk och målande beskrivning av vad exponentiell tillväxt egentligen innebär.

Stellan använder en tunna med bakterietillväxt för att åskådliggöra exponentiell tillväxt. Bakterierna förökar sig med delning varje minut. Klockan 11.00 börjar det med en enda bakterie i tunnan och kl 12.00 är det så många bakterier att de fyller tunnan till brädden. Exponentiell tillväxt har de flesta människor ingen intuitiv känsla för. Därför är det effektfullt när Stellan i sitt fantasiexperiment beskriver hur lång väntetiden är utan att det verkar hända något i tunnan. Först när klockan är 11.55 börjar det synas en centimetertjock smet på botten. Jag citerar fortsättningen:

‘När det återstår en enda minut till tolvslaget är tunnan halvfull och nu känns det helt plötsligt hotfullt. Helst vill jag rusa därifrån, ryggar tillbaka, men tvingar mig att stå kvar och betrakta skådespelet. Med mina egna sinnen upplever jag, inte bara hur bakterierna blir fler och fler, utan också att nivån nu stiger i en allt snabbare takt, för att på sekunden 12:00:00 nå tunnans övre kant.”

Bakterietunnans tidsskala appliceras sedan på jordens utveckling. Thomas Malthus dystra spådomar om att jorden inte kan föda den växande befolkningen får motsvara 11.55 då bakterierna börjar bli synliga. Den halvfulla tunnan, 11.59, placeras i efterkrigstiden, då bilismen var sinnebilden för frihet och det ekologiska fotavtrycket var stort som ett halvt jordklot. Vår situation nu beskrivs så här:

“Idag, år 2013, har vi en överfull tunna. Det ekologiska fotavtrycket säger att vi behöver ett och ett halvt jordklot. Av nio planetära gränsvärden är åtta på väg åt fel håll. Utrotningen av arter går fortare än då dinosaurierna dog ut för 65 miljoner år sedan. Klockan har passerat det magiska tolvslaget och är snarast en halv minut över. Nu går det fort. Och kom ihåg att i analogi med tunnan ökar takten oavbrutet.”

Stellan har länge gjort ett suveränt jobb för att kasta ljus över vår osunda tillväxtdyrkan. ‘Att svära i kyrkan’ avviker inte från den traditionen.

Glöm inte att sprida detta i sociala medier så att boken kan få den uppmärksamhet den är värd! Och om du inte redan skaffat dig ett exemplar så gör det nu!

Korttidsfasta dig rik

Jag har skrivit en hel del inlägg om fördelarna med korttidsfasta ur ett hälsoperspektiv. Ytterligare en fördel är möjligheten att det faktiskt kan ge ett väsentligt avtryck på matkontot. Inte minst om man äter lunch ute på vardagarna (som jag gör).

Om du räknar med en kostnad för frukost + utelunch på 100 kronor, två gånger i veckan, 52 veckor om året, så ger det den inte helt föraktliga summan 10400 kr. Givetvis vore det rimligare att börja med matlåda om det är ekonomin som står i fokus. Men det är som sagt en hygglig bieffekt!

Den kalorirestriktion som korttidsfastan eftersträvar har ju dessutom en hygglig effekt ur ett globalt klimat och resursperspektiv.

Korttidsfasta i P1

Sveriges Radio Örebro hade ett inslag om korttidsfasta där Fredrik Paulun fick ge utlopp för sin frustration över att grunden för hans framgång har blivit minerad av fastetrenden.

Nu har även P1 sänt ett reportage om 5:2 diet / korttidsfasta. Kostrådgivare Ulrika Hoffer utgör motvikt på samma sätt som Paulun gjorde.

Ulrika har definitivt en mer balanserad syn än Fredrik Paulun, men har såklart en del invändningar.

Hon nämner att det inte finns några fysiologiska risker eller problem, men om man inte förser kroppen med energi, tex när man ska ut och arbeta på morgonen, så producerar kroppen stresshormoner (kortisol) vilket skulle kunna ge negativa effekter. Jag tycker att det låter lite motsägelsefullt eftersom hon ju också nämnde att det inte ger fysiologiska problem, vilka är då riskerna? Jag skulle också gärna vilja se en studie som visar på kortisolproblem relaterade till lågt kaloriintag vid frukosten. Ulrika fyller också på med den synnerligen vetenskapligt ounderbyggda observationen att det finns skolor (svenska) som serverar frukost till barnen för att lärarna har noterat att barn som inte fått ordentlig frukost inte orkar med skolan.

Eftersom mantrat om frukostens betydelse har genljudit i svenska hem sedan urminnes tider (åtminstone 70-talet), så är det inte överraskande att skolor har kommit till den slutsatsen. I detta fall hade det räckt med att ta en tur söderut för att konstatera att barnen i södra Europa inte förväntas äta mer än ett sött kex eller syltfluffbröd till frukost. Där finns det inga lärare som tycker att det ger koncentrationsproblem!

Ulrika ger dock erkännandet att om fasta passar en individ bra och man trivs med det så är det en god metod. Samtidig poängterar hon vikten av att också tänka på andra hälsofaktorer som tex motion. Det har hon definitivt rätt i. Risken det innebär att korttidsfasta om man har haft ätstörningsproblematik är givetvis också relevant att nämna.

Rädda, larma, släck… eller nåt sånt

Träffsäker humor som jag hittade på Uppsalainitiativet:

Sara Karlsson (S), en av rösterna om evig tillväxt

Jag återkommer till antologin “24 röster om evig tillväxt” eftersom jag vill kommentera några av bidragen.

Sara Karlsson, socialdemokratisk riksdagsledamot, inleder med att dela upp diskussionen om tillväxt i två spår, dels om fortsatt exponentiell ekonomisk tillväxt är möjlig, dels om den är önskvärd. Sara väljer att i sin text behandla den senare frågan.

Att det första spåret överhuvudtaget utgör underlag för diskussion är djupt fascinerande. Men säg den genomsnittspolitiker, handelsanalytiker, eller allmän prognosskojare som inte extrapolerar historiska tillväxttal när de siar om framtiden.

Tänk att betongpartiet nummer ett har tillväxtrealister i riksdagen! Jag gissar att Sara inte är Stefans favorit.

Sara gör en stabil genomgång av frågan om ekonomisk tillväxt är önskvärd. Hon lyfter fram problematiken att tillväxt har blivit ett mål i sig, där den okritiskt förutsätts leda till ett bättre samhälle. Sara beskriver stämningsläget i den politiska världen så här:

“Min erfarenhet är att den som ifrågasätter var sig det är möjligt eller önskvärt med evig ekonomisk tillväxt möts av oförstående blickar, raljanta avfärdande eller en klapp på huvudet.” Erfarenheterna är likadana inifrån socialdemokratin som när det gäller partipolitiken i stort.”

Fler politiker som Sara, tack!

I V och MP (än så länge) finns det som bekant fler tillväxtrealister, men i övriga partier är det tunnsått. Någon som känner till om det finns fler sådana rara (sällsynta) representanter från de tillväxtnaiva partierna i riksdagen?

Glöm inte att köpa boken…

Läs också mer om Saras på bloggen Sörmlandsbänken, där hon beskriver det som en möjlighet för S att positionera sig som byggare av det gröna folkhemmet. “Det gröna folkhemmet” är ju en term som Göran Persson lanserade i ett svagt ögonblick någon gång på 90-talet. Jag vill minnas att Stefan Edman, som är en annan skribent i antologin, hade ett finger med i det spelet.

Framtidsbilen Zbee

zbee-indonesiaSorry alla framtidsdrömmare, men det ser mörkt ut för både flygande och atomdriven privat personbilstransport. Om det inte dyker upp några svarta svanar som välter upp och ner på resurstillgången i världen så pekar trenden på betydligt resurssnålare alternativ. Även mycket resurssnålare än dagens energislukande elbilsmonster som ska accelerera och transportera en massa som lätt är tio gånger tyngre än det som ska transporteras.

Jag har skrivit om fordonsutmaningen i tidigare inlägg och bland annat lyft fram ett betydligt mer trovärdigt alternativ – Zbee. Med 150 kg fordon får du en effektivitet, inte minst när du inkluderar den ofta förbisedda resursåtgången vid produktion, som gör dagens personbilar till dinosaurier.

Därför är det kul att Clean Motion som tillverkar Zbee har haft framgångar med marknadsföring i Indonesien, där man nu ska testa fordonet under hösten.

Ordning och reda i skolan

Skolan! Inget typiskt ämne för den här bloggen, men jag kan inte låta bli.

Det är dags för rejäla åthutningar, rättning i leden och slut på flummet. Alltså inte i själva skolan utan i den politiska lekstuga som skolan har blivit. De flesta politiker använder skolan som en plattform för att nå ut till sina väljare och visa någon sorts handlingskraft och pracka på skolan den ena kosmetiska och / eller snedriktade reformen efter den andra. Hela tiden utan att våga tala om den stora elefanten som står mitt i rummet.

Den svenska friskolereformen är internationellt sett extrem och den har givetvis också lett till resultat. Samtidigt som politikerkollektivet (VP undantaget) med major Björklund i spetsen har lekt skola så har det grundläggande mantrat om valfrihet och vinstdrivande satts på piedestal, vilket lett till att det svenska skolsystemet har rasat i den internationella rankingen.

Vetandets Värld (SR P1) passade i mars på att uppmärksamma det vetenskapliga perspektivet i samband med att internationella forskare inom fria skolval och marknadslösningar träffades på KVA för ett symposium i frågan. I programmet intervjuas forskare som kan uttala sig om skolsystemet med betydligt större andel empiri och kunskap än vad som är fallet när den  ideologiska sörja väller ut som kännetecknar den svenska politikerankdammen.

Bland annat lyfts det fram att det svenska systemet har gått betydligt längre än både det amerikanska och engelska har. I USA är de privata skolorna i stort sett icke-vinstdrivande. Under symposiet betecknades det svenska systemet som “till höger om höger” av en brittisk forskare. Läs också inlägget på SvD som ledamöter för KVA skrev i anslutning.

Det ständiga exemplet på framgångsrik skola, Finland (med system uppbyggt under 70-talet inspirerat av Sveriges), dyker också upp i programmet. I Finland trodde man under 90-talet att det var dags att helrenovera skolupplägget och sneglade återigen på Sverige som höll på att dra igång friskolan. Lyckligtvis började internationella studier och jämförelser bli vanligare och finnarna kunde något överraskat konstatera att deras resultat var riktigt bra. Reformivern dämpades därför och skolvärlden kunde ges fortsatt arbetsro och inflytande över hur utbildningen bör utformas på bästa sätt.

När kunskap får gå före tyckande så är det glasklart vad som behövs för ett framgångsrikt skolsystem. McKinsey gjorde en studie redan 2007 där man gick igenom 25 olika skolsystem för att sålla fram vad som krävs. Deras kondenserade resultat är:

1. Se till att läraryrket är attraktivt så att rätt resurser kan rekryteras

2. Se till att de rekryterade lärarna får tillägna sig rätt verktyg och metoder för att lära ut

3. Se till att systemet kan leverera bästa tänkbara förutsättningar för varje enskild elev

Det svenska extrema systemet fallerar ordentligt på ovanstående punkter, tex beroende på:

– Segregationen i systemet ökar. Privilegierade barn har föräldrar som väljer rätt skola i kombination med att vinstdrivande skolor hellre vill ha en attraktiv ‘billig’ elev än en resurskrävande och socialt belastad skapar en självförstärkande drivkraft. Ju större skillnader på skolorna desto viktigare blir det för medelklassen att välja rätt och därmed blir det allt svårare att ge bästa tänkbara förutsättningar för varje enskild elev.

– Lärarna blir tvingade att lägga betydligt mer tid och kraft på aktiviteter som marknadsföring och kundvård. En missnöjd elev eller förälder riskerar att leda till minskade intäkter. Utöver att betydande resurser läggs på något som inte gynnar lärandet så leder det också till en betygsinflation. Höga betyg är givetvis det enklaste sättet till nöjda kunder och bra marknadsföring.

– Det finns självklart fördelar med en bredd i pedagogik och utrymme för olika inriktningar när det gäller lärande. Men i ett system där det är fritt fram för i stort sett vem som helst att spåna fram ett koncept som kan locka till sig vilsna gymnasieungdomar (kommer ni ihåg den fria laptopen…) för att på några år skapa en verksamhet som genererar högre vinst än vad underbetalda lärare någonsin kunnat drömma om, så riskerar det bli större fokus på snabba pengar än utbildningskvalitet och långsiktighet.

På mindre än 20 års tid har den skolpolitiska debatten drivits till ett läge där inte ens socialdemokrater vågar ifrågasätta principen att sätta vinsten i skolan främst, trots att den ur ett internationellt perspektiv är extrem nyliberalistisk. Jag kan inte annat än gratulera lobbyingbranschen för ett oerhört väl utfört arbete!

Det är ingen nyhet att det finns olika synpunkter inom S när det gäller vinster i välfärden – alla har ju inte lika nära till riskkapitalköttgrytan – men det är fascinerande att partiledningen vägrar använda det mest effektiva vapnet som kan uppbringas inför valet 2014.

Annan läsning på temat: Birger Schlaug, Marika Lindgren Åsbrink, Cornucopia, AnnarkiaBengt Silfverstrand, Peter Johansson, , Martin Moberg, Ola Möller, Karin Pettersson, Roger Jönsson, Björn Andersson

AB, 1, 2, 3, DN, 1, SR, 1, 2, 3, SMP, 1, BT, SkD

 

 

5:2 diet, statusuppdatering

Semestern går mot sitt slut. Det har inte behövs några större viljeansträngningar för att övervinna matsuget vid lyxiga semesterfrukostar. Inga nämnvärda protester från kroppen varken när det har varit varmt eller vid fysisk ansträngning. Jag upplever också att sötsug har minskat. Givetvis helt subjektivt och säkert placebobaserat, men det är ju också effektivt.

Det största hindret för att korttidsfasta några gånger i veckan under semestern är istället önskan att inte vara alltför asocial. Men det finns ingen anledning att hålla någon stenhård disciplin. Efter ett halvår kan jag konstatera att det går alldeles utmärkt att ha ett flexibelt förhållningssätt. Över tiden blir det några gånger i veckan, ibland oftare ibland mer sällan.

Intressant att höra Fredrik Paulun i P4 Örebro. Paulun som har tjänat sin förmögenhet på att predika diverse näringsläror griper efter halmstrån när han försöker såga korttidsfasta. Argumentet att miljögifter lagrade i kroppsfettet frigörs för snabbt vid snabb fettförbränning är ett av de mer långsökta. Inte minst eftersom han samtidigt inledde attacken med att hävda att fastan inte leder till viktnedgång eftersom man skulle kompensera näringsintaget de andra dagarna. Det blev tydligt att det fanns en stark personlig motvilja i botten. Klart att det är svårt att svänga 180 grader från den plattform man byggt sin framgång på!

Jag har dock full förståelse. Hade jag inte läst Nassim Talebs bok “Antifragile” först, så hade jag förmodligen inte varit lika lättövertygad när fastefenomenet dök upp. Talebs bok vimlar av exempel på hur naturliga (och en del andra) processer stärks av att utsättas för påfrestningar.

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...