Archive for the 'Ekonomi' Category

Page 7 of 11

Skära eller skatta?

Published on 2011/08/20 in Ekonomi and Politik. 0 Comments

När ekonomin svajade 2008 så var det bara en sak som gällde: stimulera mera. Lägre räntor, ytterligare kreditexpansion, sänkta skatter och liknande åtgärder skulle få hjulen att snurra snabbare igen. Och visst fungerade det – ett tag. Nu när uppåttjacket slutat verka och trippen neråt är oundviklig då är det andra åtgärder som står på programmet.

Av någon underlig anledning är det nästan lika enkelspårigt nu, men tvärtom. Nu är det nedskärningar som gäller, även om de riskerar att turen neråt går lite väl häftigt. Visst behövs det bättre statsfinanisell balans, men det finns faktiskt två sätt att uppnå det på. Det fina med skattehöjningar är att de inte alltid har så stor effekt på efterfrågan som nedskärningar har. Inte minst gäller detta i de länder där samhällets mer välmående skikt under lång tid har fått allt gynnsammare beskattning.

Nedskärningar av offentliga utgifter har en tendens att få direkt genomslag på den ekonomiska aktiviteten. Som när den kommunalanställda läraren blir utan jobb och dessutom inte har varit med i a-kassan. Vi som tjänar betydligt bättre än en lärare och fått maximal utdelning på jobbskatteavdragen påverkas inte nämnvärt om skatten skulle hoppa upp några procentenheter. I USA finns det rätt ordentlig potential! Den läsvärda bloggen Ekonomistas har skrivit om detta.

En annan intressant tankegång träffade jag på i Der Spiegel, där en välrenommerad tysk ekonom, Peter Bofinger, presenterar en radikal modell för att dela recessionsbördorna. Grundtanken är att vinnarna på den senaste tidens bubbelekonomi i stor utsträckning inte drabbas så hårt av nedskärningarna som de som aldrig fick ta del av mäklarbrickorna.  Peter refererar till hur man gjorde i Tyskland efter andra världskriget. De som den 21 juni 1948 hade substantiella tillgångar skulle helt sonika betala hälften av sina dåvarande tillgångar i skatt! Betalningarna fördelades i 120 delar över 30 år. Jag kan tänka mig att en och annan islänning gärna skulle se något liknande!

Grekland är ett annat bra exempel där just skatterna borde fokuseras mer än nedskärningarna. I Aten finns det tex inte 324 hushåll med skattepliktig swimmingpool, vilket deklarerats. Google Earth-granskning visade att det var 16794.

Anpassningen av våra samhällen till en helt annan tillgång på billig energi än vad vi vant oss vid kommer också att sätta press på statsfinanser. De senaste 30 årens starka trend av något enkelspårig syn på skatter kommer att vända.

Polisen lobbar för lagstiftning mot metallstölder

Published on 2011/08/16 in Ekonomi and Politik. 0 Comments Tags: , , .

Jag skrev för inte så länge sedan ett inlägg om hur enkelt det skulle kunna vara att komma tillrätta med stölder av koppar och andra värdefulla metaller. Det handlar helt enkelt om ett grundläggande systemfel som skapades när skrothandelsmarknaden avreglerades 1997.

Jag uttryckte också mina förhoppningar om att Trafikverkets rop på hjälp skulle hörsammas.

Därför är det kul att polisen i Västra Götaland ser en möjlighet att lobba för lite effektivare lagstiftning och går i en TT-artikel ut med en uppmaning till Rikspolisstyrelsen att trycka på justitiedepartementet.

Också kul att se hur deras åtgärdsförslag är helt i linje med det som jag framförde. Hans Olof Sandén, tidigare polismästare vid förvaltningsavdelningen hos polisen i Västra Götaland, propagerar nämligen för ett återinförandet av det tidigare tillståndskravet för handel med metallskrot.

Herr Sanden bekräftar också mina misstankar om branschens tvättmöjligheter. Enligt honom är det häpnadsväckande hur stora summor pengar som kan tvättas rena i skrotbranschen på grund av den omfattande kontanthandeln.

Tyvärr lite lam respons från justitiedepartementet. Beatrice Ask svamlar fram: “…vi ser problemen och ser att vi måste bättre följa upp vad som händer så att man ska arbeta över myndighetsgränserna”.

Det är inte bara banksektorn som behöver styras upp och skulle må bra av lite reglering!

 

TT-artikeln har fått en del spridning och finns bland annat här: DN,SvD,Db,GP,GD,Blt,Dagen,BT,DN,

Nationalekonom som talar klarspråk i SR

Published on 2011/08/12 in Ekonomi. 7 Comments Tags: .

Den här bloggen snuddar mest kring frågorna om den globala ekonomiska utvecklingen. Anledningen är inte ointresse, men det finns många andra bloggar som gör ett mycket bättre jobb än vad jag skulle förmå (tex Cornucopia, Flute och Kvantitativt).

Min grundsyn är att västvärldens ekonomier med stor sannolikhet står inför en ekonomiskt långdragen och besvärlig tillbakagång. Det finns tre överlappande huvudorsaker: kreditexpansion, konkurrens från utvecklingsländer och ökade energikostnader (USAs energikostnader som andel av BNP har ökat avsevärt och toppade under 2008 på 10% ).

För den som inordnar sig i mediafållan och lyssnar på de vanliga experterna som uttalar sig om börsutvecklingen, ekonomin, EU, etc, så är det påfallande sällan som någon säger så mycket mer än ungefär – visst är det besvärligt just nu, men snart blir allt som vanligt.

Därför var det synnerligen uppfriskande att få höra ett inslag i Godmorgon Världen (är P1 den enda radiokanalen i Sverige som har hyfsad kvalitetsnivå?) där nationalekonomen Stefan de Vylder vågade ta ut svängarna. Jag håller inte med om riktigt allt han säger, men överlag är det mitt i prick.

Han inleder elegant med kritik av sitt-still-i-båten-experterna genom att bygga ut båtliknelsen med: “…men tänk om båten håller på att sjunka. Den bekväma båt som vi i de rika länderna har färdats i har tagit in vatten sedan länge. Och från andra sidan haven kommer snabbare och kanske säkrare båtar som kan segla om oss.”

Stefan konstaterar att amerikanska och europeiska politiker inte har mycket att komma med för att komma tillrätta med den ekonomiska krisen mer än att tillfälligt skjuta den framför sig.

Har du hört någon annan i gammelmedia säga: “Det finns inga enkla lösningar, krisen blir långvarig”?

Stefan menar att det är nödvändigt att lösa upp “den orimliga konstruktionen EMU” för att komma tillrätta med krisen, men också att det bara är ett första steg.

Ökad instabilitet både inom och mellan länder, ökad nationalism och främlingsfientlighet är effekter som vi redan nu ser och kan räkna med att de tilltar.

I Sverige hade vi ett val för bara ett år sedan. Som jag skrivit om tidigare så fanns det redan då en hel del viktiga frågor bakom knuten som man gjorde allt för att förtränga och istället prata om hundralapparna hit eller dit och andra oväsentligheter.

Massmedia drunknar i miljöalarmism

Published on 2011/08/07 in Ekonomi, Klimat, media and Miljö. 5 Comments

Vad är nu detta?

Har miljökonspirationens stora terroraktion dragit igång? Samma dag, lördagen den 6 augusti, dyker det upp två av varandra till synes helt oberoende artiklar i Sydsvenskan och SvD som båda ifrågasätter den heliga tillväxten.

Svenskan tar utgångspunkt i en norsk forskarrapport där man har visat att det är ganska andefattigt att skryta med nationella koldioxidutsläppsminskningar (Andreas Carlgrens favoritsport) så länge man inte tar hänsyn till de utsläpp som genereras av importerade konsumtionsvaror. Som det också står i artikeln så är detta ingen nyhet. SvD förklaring till varför studien är unik förstår jag mig inte på. Nyhet eller ej, det viktiga är att frågan uppmärksammas. Birger Schlaug kommenterar också artikeln. Warlenius har en bra fördjupande genomgång av ämnet.

Sydsvenskan (med en av Sveriges sämsta nättidningar) har inte publicerat sin artikel på nätet, men kortfattat handlar den om att effektivare användning av naturresurser hela tiden har ätits upp av konsumtionsökningar. Rockström, Wijkman, Sterner och Eklund kommenterar och refereras. Lite extra roligt är följande mening i ingressen “Vi upplever just nu inte bara en global ekonomisk kris utan också en ekologisk”. Tänk om den ekologiska krisen bara hade fått en liten snutt av den uppmärksamhet som den ekonomiska krisen får..

Eftersom Sydsvenskan har tagit in en TT-artikeln så kommer den säkert att dyka upp på fler ställen.

Att döma av kommentarerna till SvD-artikeln så skulle ämnet behöva uppmärksammas åtminstone dagligen, i alla tillgängliga medier, under några års tid, för att polletten ska trilla ner.

 

Utvecklingen av det reala markvärdet i Stockholm

Published on 2011/07/19 in byggande, Ekonomi and Uncategorized. 2 Comments

Jag har sedan en tid tillbaka använt mig av en enkel modell för att värdera byggnadsvärdet på hus som jag är intresserad av. Metoden bygger på att jag antar en kostnad på vad motsvarande byggnad skulle kosta att nyuppföra och sedan räknar med en 50 årig avskrivningstid och korrigerar för renoveringar. Med denna metod får man ett ungefärligt värde på tomten, som jag vanligtvis anser är på tok för högt.

I samband med lite research för att se om modellen var rimlig så hittade jag en intressant artikel. Artikeln bekräftar att min antagna avskrivningstid på 50 år är rimlig samt innehåller en bra lista på delkomponenternas livslängd enligt följande (siffrorna gäller flerbostadshus, men borde vara ungefärligt korrekta även för småhus).

VA ledningssystem 40-50 år

Balkonger 40-50 år

Fönster ca 35 år

Fasadbeklädnader 40-80 år

Yttertaksbeklädnader 30-50 år

Elledningar ca 40 år

Värmeledningssystem ca 45 år

Badrum: Sanitetsporslin, ytskikt mm 25-35 år

Rumsavgränsningar, innerväggar ca 50 år

Hissar ca 30 år

Köksinredningar ca 40 år  

Där ser man alltså att alla som bytt ett kök som är nyare än från 1971 har gjort ett förtida utbyte.

Hursomhelst i artikeln fanns en graf som jag tyckte var högintressant.

 Grafen visar den reala värdeutvecklingen för tomtmark och bebyggda hyresfastigheter i Stockholm mellan 1930 och 1983. Man ser här att värdet för en hyresfastighet efter 50-år närmar sig markvärdet. Vad som är ännu intressantare är att det reala markvärdet är mer eller mindre konstant under hela tidpunkten! Allt tal (som till viss del även jag har köpt) om att mark bara stiger i värde visar sig alltså inte stämma under denna period. Tyvärr har jag inte tillgång till grafens orginalkälla som är:  

“Bejrum, H., (1995),Livscykelekonomiska kalkyler för byggnader och fastigheter, Meddelande 5:33, Avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi, Kungl. Tekniska Högskolan, Stockholm”
 
Men det är klart, inflyttningen till Stockholm 1930-1983 var väl inte som idag…

Skrothandel och avregleringar

Published on 2011/07/16 in Ekonomi, Infrastruktur and Socialdemokraterna. 2 Comments Tags: , , .

I en stad som Malmö får du leta länge för att hitta något hus med koppardetaljer i gatuhöjd. Eleganta kopparstuprör avslutas alltid med målad plåt längst ner. Även på högre höjder händer det att vackra koppararbeten plockas ner när desperationen blir för stor. I byggbranschen är kopparstölder också ett gissel. Infrastruktur (tåg och elnät) drabbas också. Det är inte bara koppar som är attraktivt, men stölden av 60 ton titan (värt 23 miljoner) som drabbade Alfa Laval är något utöver det vanliga.

Det är lätt att koppla metallstölderna till de nya prisnivåer som råvaror etablerat sig på (glöm inte att läsa om Granthams analys), men du behöver inte göra mer än att ta en tur till något av våra europeiska grannländer för att inse att problemen med kopparstölder inte är lika stort överallt, trots de höga metallpriserna. I Schweiz har jag sett ett nybyggt skjul för soptunnor inklätt i koppar!

Att försöka få bukt med problemen genom att gå på de vinddrivna existenser som ibland utsätter sig för livsfara, bara för att komma över något kilo koppar, är givetvis utsiktslöst. Däremot finns det utmärkta möjligheter att ta ett strukturellt grepp och se till att det blir svårare att få avsättning för det stulna godset.

I Sverige var skrothandelsmarknaden reglerad fram till 1997. För att få handla med metaller krävdes det licensiering och alla verksamheter kunde kontrolleras. Den avreglering som gjordes 1997 innebar att en ny marknad för affärer i skuggsidan öppnades upp. Minsta lilla skrotbusiness kan numera utan större ansträngningar få avsättning för det stulna skrot som de köpt in. Gissningsvis kan man även chippa in lite svarta pengar i processen och få dem tvättade. Inköpspriset på de stulna metallerna är givetvis en bit under det marknadsmässiga – alltid kontant betalning – mellanskillnaden fylls med svarta pengar som man på så sätt kan få in i bokföringen.

I media rapporteras det frekvent om kopparstölder, men ytterst sällan har jag läst något som tar upp det grundläggande problemet, dvs den marknadskonstruktion som underlättar den kriminella hanteringen av stulna metaller. Kul att trafikverket har lyft upp frågan och efterlyser åtgärder. Jag hoppas verkligen att det ger reaktioner.

Sossar som med regleringsdiskussioner krampaktigt (finns också bra exempel: se Lena Sommestads blogg, eller här) försöker hitta någon angreppsvinkel på moderaterna – varför inte slänga in skrotmarknaden i debatten? Borde finnas en hel del poäng att plocka där!

Svenska Banker och hävstångsprincipen

Published on 2011/07/01 in Ekonomi, Konsumtion and Uncategorized. 2 Comments

Häromdagen “roade” jag mig med att räkna ut hävstången (leverage ratio) för några svenska/nordiska banker. Med hävstång menar jag hur mycket pengar som banken har när de sålt alla tillgångar och betalt alla skulder (eget kapital) delat med summan av tillgångarna. Lite förenklat kan man säga att det motsvarar kontantinsatsen (dvs de pengar som köparen själv satsat) på ett husköp delat med husets totala värde.

Så här ser det ut (1:a kvartalet 2011):

  • SHB                         26,3
  • SwedBank           18,26
  • SEB                        21,64
  • Nordea                 24,3
  • Danske Bank      29,6

Detta innebär att för varje krona som Danske Bank äger så har man lånat ytterligare ca 30 för att köpa tillgångar. Det innebär också att om värdet på alla Danske Banks tillgångar sjunker mer än 3,6% så är banken bankrutt, eftersom det egna kapitalet då blir negativt. Säkerligen utgörs mycket av tillgångarna av säkra sådana (tex brukar lån till den egna staten i den egna valutan räknas som säker).

I Sverige tillämpar man ett system som är mer avancerat än ovanstående hävstångsuträkning, nämligen primärkapitalrelation som är ett mått på hur mycket eget kapital en bank har i förhållande till dess riskavvägda tillgångar (se här för en utmärkt beskrivning ). Har man enbart tillgångar i form av statsobligationer i den egna valutan kan hävstången vara väldigt stor, men har man osäkrare tillgångar måste den vara mindre för att primärkapitalrelationen ska vara uppfylld.

Till skillnad från USA så är ju bostadslånen i Sverige inte direkt knutna till panten utan till låntagare. Man kan alltså inte bara ge sitt hus till banken för att lösa lånen, utan man har kvar det kvarvarande lånet om husets värde är lägre än lånebeloppet. För bankerna innebär detta att bolån är betydligt mindre riskfyllda än i USA. Därför är en krasch av svenska banker mindre sannolik än den var i USA, trots sjunkande bostadspriser.

Vad som dock gör mig lite nervös är situationen för kommersiella fastigheter. Ett exempel är nyheten om att företaget Hemfosa köper hälften av SAAB:s fabriksfastighet för 255 miljoner kronor. Man köper alltså en stor fabrik som hyrs av ett företag på konkursens brant. Ett sådant riskabelt projekt får man ju anta har en stabil finansiering, eftersom riskerna är avsevärda även för en blind höna. Men tittar man på Hemfosas senaste bokslut ser man att det egna kapitalet endast utgör 2% av de totala tillgångarna. För 195 miljoner i egna pengar har man köpt tillgångar för 9,8 miljarder! Om en konkurs av SAAB sänker värdet på fastigheten med 2/3-delar så innebär det alltså konkurs även för Hemfosa, om ägarna inte skjuter till mer pengar.

Med tanke på de fallande bostadspriserna lär vi få se en minskning av den privata konsumtionen (som redan inletts). Sannolikt leder det till att många av de externa köpcentrumen som byggts de senaste åren (under antaganden om oförändrad konsumtionsökning) får svårt att överleva. Om några av fastighetsbolagen som äger dessa har liknande hävstänger som Hemfosa så ser det inte så ljust ut för bankerna som lånat ut pengarna.

Uppdaterat: Även Di uppmärksammar nu Hemfosas belåning. Hemfosas argument är tydligen att de pensionspengar som lånats ut till företaget (från bla Alecta, Folksam osv)  som man nu spekulerar med lika gärna kan ses som eget kapital.

Effektivare på riktigt!

Published on 2011/05/25 in Ekonomi, Energi and Politik. 0 Comments Tags: .

Om det inte inträffar något utvecklingsmässigt mirakel framöver så är det ingen tvekan om att vi måste använda mindre energi. Inte minst använda den effektivare. Branschorganisation EnergiEffektiviseringsFöretagen representerar företag som jobbar med energieffektivisering. Tillsammans med Naturskyddsföreningen har de gett ut rapporten “Energieffektivisera på riktigt”. Hans Nilsson som är rapportförfattare är kungen av energieffektivisering. På bloggen Fourfact skriver han om vad som händer på området – läsning rekommenderas (av både bloggen och rapporten).

Rapporten finns också sammanfattad i följande åtta punkter.

1) Inför ett effektiviseringsmål som inte luras! Sveriges anser sig klara EU:s mål om 20% energieffektivisering till 2020 genom att formulera om det som ett intensitetsmål, kopplat till BNP. Detta sätt att räkna innebär dock att energianvändningen kommer att öka med drygt 25 TWh till 2020, och Sverige blir därmed sämst i EU på energieffektivisering. Sverige bör istället ha minst samma mål – i absoluta tal!

Inte så smickrande för Sverige att med bred marginal inta bottennoteringen (ordentlig ökning av energiförbrukningen fram till 2020, se tabell).

Det här är ett typiskt exempel på regeringens agerande på miljöområdet – mycket luft och lite innehåll. Jag säger bara Andreas Carlgren..

2) Energideklarationerna är en papperstiger – de måste få ett bett! Riksrevisionens granskning av det svenska systemet med energideklarationer visade att över hälften av deklarationerna inte gav några tillförlitliga råd och en tredjedel gjordes utan besiktningar. Energideklarationerna skall istället baseras på varje byggnads verkliga förutsättningar, efter besiktningar och leverera åtgärdsförslag som visar hur man halverar energianvändningen.

3) Halvera byggnormerna nu! Kraven i byggnormen är idag så låga att både kommuner och företag satt upp egna, betydligt högre krav. Halvera byggnormen till högst motsvarande 50 kWh per kvadratmeter. Det finns exempel även i Sverige som visar att även renoveringar kan göras så att man når dessa nivåer. Minimikrav för ombyggnationer bör vara en halvering av energianvändningen!

I rapporten har man också tagit upp frågeställningen med osäkerheten i energikostnadsutvecklingen. Det är smått förvånande att man inte lägger större vikt vid risker i energikostnadsutvecklingen när man (Boverket) räknar på energieffektiviseringslönsamhet för byggen som trots allt ska stå runt hundra år (se även tidigare inlägg på bloggen). 

4) Minska energianvändningen med 20 TWh genom att införa handel med Vita certifikat för den energi som sparas. Vita certifikat är till för att stimulera till en minskad energianvändning och finns redan i en rad EU-länder. Politikerna sätter målet och marknaden utför uppdraget på billigaste sätt. Regeringen lägger en beställning på elbolagen om en viss mängd effektivisering i relation till försäljningen och vissa elbolag kan sälja certifikat till andra som inte klarar av sitt åtagande.

Fascinerande att detta aldrig har blivit ett tema i Sverige – när läste du senast om vita certifikat i tidningen?

5) Vidga PFE till hela näringslivet. Genom programmet för energieffektivisering i elintensiv industri, PFE, har industrin uppnått enastående besparingsresultat med en blygsam skatterabatt. Denna modell bör utsträckas till hela näringslivet och omfatta alla företag.
Klicka här!

6) Inför ROT-avdrag med energieffektiva morötter. Inför ett system för finansiering av energieffektivisering vid renovering, ombyggnad och tillbyggnad. Investeringar i effektivisering innebär en mindre ekonomisk risk i form av prischocker och bebyggelsen blir mera hållbar. Vi anser att man bör inrätta en statlig energisparfond för ändamålet.

Inte så länge sedan som vi skrev om samma ämne.

7) En räkning – ett (rörligt) pris. Förr fick man en elräkning som var svår att förstå. Nu får man ofta två som inte ens är jämförbara. Det hävdas ofta att priset skall vara uppdelat på flera komponenter för att vara kostnadsriktigt. Det gäller inte i någon annan del av handeln och bör inte göra det ifråga om energin heller. Det är en självklarhet att man skall kunna köpa en kWh som man köper en liter etanol. Ett helt rörligt, och tydligt, pris ökar incitamenten för investeringar i effektivisering för konsumenten.

8) Smarta nät – gör människor smartare! Smarta nät nämns ofta som en framtidslösning men redan idag har elkunder nettomätare där elflödena mäts i båda riktningarna och mätare som visualiserar energianvändningen. Detta öppnar för smarta energilösningar med småskalig lokal produktion och smart konsumtion som bidrar till att kapa effekttoppar. Fokus måste flyttas från enbart enstaka komponenter, som t.ex. mätare, till systemet som helhet och framför allt hur kunden skall kunna dra nytta därav. Inte enbart energiföretagen!

85 kg kött!

Published on 2011/05/15 in Ekonomi, Konsumtion and Miljö. 5 Comments

Uppdatering: Det verkar som om frågan om köttkonsumtionen har potential att vakna till liv.

Folke Rydéns dokumentär “Vårt grisiga hav” har lyckats röra om i media redan innan den sändes. Fokus hade en artikel i sitt senaste nummer där just den ökande köttkonsumtionen lyfts fram som ett problem.

Även Sydsvenskans ledarsida tar överraskande tydlig ställning för att minska köttkrängandet: “Kanske är det dags att ta tallriksmodellen till heders, med mindre plats för kött, och större utrymme för grönsaker.

Det kan låta plågsamt präktigt. Men många av oss skulle förmodligen må bättre.

Östersjön skulle definitivt göra det.”

Jag hoppas att detta bara är början och att det blir något mer än en tillfällig mediafluga. Vi får väl se.

 

Det har rapporterats i media (DN, SVD, SR) att svenskens köttkonsumtion är tillbaka på toppnivå efter en liten dipp under den ekonomiska krisen.

Den som den minsta lilla koll på miljöfrågor känner till att köttproduktion generellt sett har en hel del negativa konsekvenser. Inte minst handlar det om betydande resursförbrukning (tex energi, vatten, fosfor) och utsläpp av växthusgaser, men det leder också till mindre uppenbara problem som tex antibiotikaresistens.

Trenden för köttkonsumtion i Sverige är sedan 50-talet i stort sett obruten med en ökning från ca 50kg/person 1950 till ca 85kg idag. Intressant blir det såklart när man vågar sig på att lyfta blicken och se på globala förhållanden. Först kan vi konstatera att Sverige har en bra bit kvar till USAs 125 kg. I just detta sammanhang finns det dock ett land som klår USA med häst – eller grislängder. I vårt grannland där det finns 11 miljoner grisar och 5 miljoner invånare, dvs Danmark, kommer man upp i imponerande 145 kg!

Om vi skippar kuriosa och ser på länderna vars utveckling påverkar resten av världen så finns det andra intressanta siffror. I Kina och Indien låg konsumtionen 1961 på ca 4 kg per capita. Kina – som är landet där man skippar riset och håller sig till köttet när man vill bjuda flott på restaurang – har sedan dess mer än tiodubblat konsumtionen och låg 2002 på 52 kg. Eller där Sverige befann sig i början av 50-talet. Indien, där ca 20% av befolkningen är vegetarianer och där kon är helig, ligger kvar på låga 5 kg, trots en hygglig ekonomisk tillväxt (BNP/capita för 2009 ca 3000 int.$ jmf med Kinas 6200). Om man vill se det från den ljusa sidan så är Indien ett exempel på att decoupling är möjligt när det gäller köttkonsumtion och BNP. Eller så är Indien ett traditionsbundet land där man bara är i början på sin ökning av köttkonsumtionen. Fundera sedan på konsekvenserna / orimligheten i att några miljarder människor lyfter upp sin köttkonsumtion till 85 kg per år eller högre.

För att ge några smakprov på köttproduktionens resursintensitet lånar jag följande utmärkta sammanställning från SLUs forskarblogg.

  • Enligt FAO:s rapport ”Livestock´s Long Shadow” används 70 % av all jordbruksmark globalt – åker och bete – till köttproduktion. Men kött och mjölk utgör bara 15 % av den sammanlagda matkonsumtionen.
  • 80 % av världens produktion av sojabönor går till djurfoder.
  • Enligt professor David Pimentel vid Cornell University i USA krävs 100 000 liter vatten för att producera ett kilo nötkött, om man räknar in produktionen av foder. För ett kilo potatis behövs 500 liter
  • Enligt rapporten ”Vegan, vegetarian, allätare” var energiåtgången för att producera ett kilo av de vanligaste köttsorterna – svin- och nötkött – 8,3 respektive 12,8 kWh. För att framställa ett kilo baljväxter behövdes 0,86 kWh och för potatis endast 0,44 kWh. Det innebär att det går åt mellan 10 och 30 gånger mer energi för att producera animaliska produkter än vegetabiliska.
  • Enligt Naturvårdsverket skulle en köttfri kosthållning i Sverige medföra en minskning av den totala energiåtgången för livsmedelsproduktion med ca en tredjedel.

Fler exempel finns på SLUs blogg. Naturskyddsföreningen har också läsvärda konkreta tips på temat.

Det tål också att påpekas att det är skillnad på konsekvenserna av olika sorters köttproduktion där ekologiskt naturbeteskött är att föredra.

USA är ett land med många sidor. Samtidigt som du skulle bli betraktad som en utomjording/kommunist/terrorist om du kommer ut som vegetarian i någon liten håla i Kansas, så händer det samtidigt en hel del i andra änden också. Meatless Monday är ett initiativ där man försöker skapa ett något mer rationellt förhållande till kött, där man för ut att man varken behöver vara rabiat köttätare eller fullblodsvegetarian. ”Flexitarian” är det nya begreppet som gäller i marknadsföringen och har landat på topp 10 marknadsföringstrender. Att skippa köttet en gång i veckan är en bra början till att hitta en bättre balanserad diet. Kampanjen (som också har spridit sig till Sverige) har dessutom fått ordentlig fart, tex så har Sodexo som serverar 10 miljoner portioner per dag, bestämt sig för att rulla ut Meatless Monday i deras amerikanska verksamhet.

Med den här bakgrunden så skulle man kunna tänka sig att det fanns en viss förståelse bland Sveriges riksdagsledamöter för behovet av minskad köttkonsumtion. Vänsterpartiet presenterade en motion på temat som röstades ner med kraft. Att alliansen inte röstar med V i den här frågan är inte precis någon överraskning, men att endast 3 (av 23) miljöpartister var för förslaget är åtminstone i mina ögon lite uppseendeväckande. Bifall från en och annan sosse hade jag också förväntat mig. Miljöpartisterna Jonas Paulsson och Joakim Pihlstrand-Trulp har också reagerat på MPs röstsiffror.

I Svalöv röstades det om en köttfrimåndag-motion vilket tydligen skapade en animerad debatt. Det är uppenbart att ifrågasättande av köttkonsumtionen är en fråga som väcker starka känslor och inte alltid helt rationella argument (vilket följande två bloggar illustrerar väl bloggare 1,  bloggare 2).

Det är väl som för så många andra frågor som tas upp på den här bloggen – vi får se vad som kommer först,  insikt eller brist.

 

Peak everything, nu även i finansvärlden

Published on 2011/05/04 in Ekonomi, Energi and Miljö. 2 Comments Tags: , .

GMO är en global kapitalförvaltare med ett kapital strax över 100 miljarder USD i portföljen (och även andra skäl att vara kaxiga). Jeremy Grantham, som är en av grundarna och alltså en inte helt betydelselös person, har skrivit nyhetsbrevet “Time to Wake Up: Days of Abundant Resources and Falling Prices Are Over Forever”.

Hans text är bitvis intressant läsning även för dig som har koll på läget, men borde vara obligatorisk läsning för våra kära politiker och näringslivshöjdare (tex noll-koll-Svanberg eller Kapten Stofil, aka Sverker Martin-Löf).

Artikeln inleds med en historisk tillbakablick som ger ett bra perspektiv på hur betydelsefullt kolväten har varit för utvecklingen och tillväxten, samt vilken press de senaste årens tillväxt i Asien sätter på naturresurserna.

Ett index baserat på utvecklingen för 33 råvaror visar att trenden för 1900-talet pekade neråt, med 1,2% årlig prisminskning i snitt. Paradigmskiftet då den långsiktiga pristrenden för råvaror vänder påbörjades 2002. Den prisuppgång som inleddes då är betydligt större än den som andra världskriget orsakade, vilket säger en del om magnituden.

Mr Grantham har slagit huvudet i väggen i många diskussioner om råvarutillgångar och evig tillväxt. Han konstaterar att svårigheten att förstå exponentiell tillväxt är ett huvudproblem. Även ett gäng “superkvantare” som doktorerat i matematik var inte ens i närheten när de skulle uppskatta effekten av 4,5% tillväxt under 3000 år.. Även på denna blogg finns det enkla räkneexempel som visar på orimligheten med ständig tillväxt. Fascinerande att det trots all logik är de “tillväxtfientliga” som är medieparia – även om det finns några ljusglimtar. Ge mig en etablerad politiker som idag vågar prata öppet om tillväxtens orimlighet och jag ska belöna dig kungligt!

På kort sikt finns det dock potentiell nedsida för råvarupriserna. Jeremy menar att det exceptionellt dåliga vädret under 2010 och därmed höga priser på jordbruksprodukter har resulterar i en högre produktionskapacitet, så om vädergudarna står på böndernas sida så kan det bli en hel del rekordskördar under 2011. Om detta kombineras med att den kinesiska bubblan punkteras så menar Jeremy att det kan vara ditt livs investeringschans – “it will very probably break the commodity markets en masse. Not unlike the financial collapse. That was a once in a lifetime opportunity as most markets crashed by over 50%, some much more, and then roared back.”

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...