Search Results for 'utsläpp'

+3m havsnivå och politikerna fortsätter leka sandlåda

Extraval. Alliansen svartmålar Miljöpartiet med anklagelser om tillväxtfientlighet. Nu när Vänsterpartiet är ute ur leken så har “tillväxtfientlig” blivit det nya “kommunist”. Trots att Miljöpartiets ledning har gjort allt för att anpassa sig och tvätta bort sin tillväxtrealism.

Tidigare i år kom forskningsrapporten som påvisar att avsmältningen av det västra istäcket på Antarktis är irreversibel. Det innebär att vi redan nu kan inteckna en höjning av havsnivån med åtminstone 3 meter. Mindre höjning än så blir det helt enkelt inte.

Lägg sen till de smältande isarna på Grönland och Arktis som förväntas få ännu större konsekvenser för havsnivån. Fortsätt plussa på effekterna av allt extremare väder. Redan i år finns det tydliga tecken på hur ett alltmer extremt klimat ökar påfrestningen på våra samhällen (läs artikel om det i Effekt).

Fundera på en framtid där extremväder kombineras med höjda havsnivåer. Fundera på hur lite Sverige har sänkt sina CO2-utsläpp och hur vi ökat vårt ekologiska fotavtryck (från plats 13 till 10, per capita) genom att skruva upp konsumtionen ytterligare ett snäpp. Fundera på om extravalet verkligen bör handla om att ta ställning till arbetslinjen eller bidragssamhället, vilket redan har börjat bli en moderat valramsa.

Givetvis kan man hävda att Sveriges minimala bidrag till de totala utsläppen i världen är betydelselösa. Man kan också se det som att de länder som har bäst förutsättningar ska gå i frontlinjen och driva utvecklingen mot det hållbara samhället.

Wais_warming

När blev tillväxt detsamma som utveckling?

Per Gudmundson skriver raljerande på SvD ledarsida om miljöpartiets tankar om katastrofberedskap och tillväxtrealism. Grunden för hela artikeln bygger på (den medvetna?)  missuppfattningen att utveckling av kunskap och teknik är detsamma som tillväxt. Följande utdrag visar tydligt på sammanblandningen:

“MP vill förstås inte vrida tillbaks klockan till 1980. Men om vi fryser tillväxten här och nu – som MP säger att de vill – betyder det att vi stoppar den kraft som gjort oss friskare än människan trott var möjligt. MP:s systemskifte skulle betyda ett ökat mänskligt lidande. Brist på läkemedel. Ingen ny teknik på lasaretten. Inget hopp om bot mot ebola, aids eller cancer.

Miljöpartisterna vill få det att se ut som om deras tillväxtkritik riktar sig mot överkonsumtionen av Nespressobryggare och surfplattor. Mer sällan talar de om kostnaden i människoliv. Kanske förstår de inte, precis som tankesmedjan Cogito inte begriper vad tillväxt betyder för sjukvården. Men en tillvaro utan tillväxt är inte grön. Den är människofientlig.”

Det är ofta pedagogiskt att sätta tillväxtnaivism i ett långsiktigt perspektiv för att visa på orimligheten i Per Gudmundson och andra sköna snubbars tillväxtnaivism. Givetvis kan tillväxten i bästa fall inte gå mot något annat än noll. Annars blir det groteska effekter på sikt, eller vad sägs om en svensk BNP på i runda slängar 2 miljoner gånger dagens år 2500? Det är nämligen vad vi får om vi antar 3% årlig tillväxt.

På samma sätt kan vi fundera på hur utvecklingen dragen till sin extrem skulle påverka förutsättningarna för tillväxt. I ett framtida samhälle där all produktion (och återvinning) av varor och tjänster kan genomföras i balans med naturen, där inga arbetsinsatser krävs av människor eftersom allt sköts av maskiner och konsumtionen samtidigt har nått en mättnadsnivå, kommer det inte heller att finnas vidare förutsättningar för en ekonomisk tillväxt.

I ett mer kortsiktigt perspektiv kan vi också konstatera att det inte är ny teknik på lasaretten och liknande utveckling som stått för tillväxten de senaste åren. Sedan 2008 har hushållens konsumtion stått för två tredjedelar av den totala BNP-tillväxten.

Men jag kan inte klandra Per Gudmundson för att vara tillväxtfundamentalist. Det är alltid svårt att lyfta sig över rådande paradigm och faktiskt våga inse att kejsaren är naken ganska ofta. Det är först vid historiska tillbakablickar som det blir uppenbart hur inskränkta och orimliga tidigare förhärskande uppfattningar kan vara. När det handlar om miljön så räcker det med att backa sisådär 50-60 år för att hitta företrädare till Per Gudmundsons som var lika självklart säkra på att det bästa sättet att hantera utsläpp från industrin är högre skorstenar. Jag gissar att vi inte behöver vänta lika länge innan dagens tillväxtnaivitet kan betraktas med samma förundran.

 

Noterade att bloggen Cruel Crude också reagerade på samma ledare.

För övrigt vill jag bara passa på att tipsa om de läsvärda, intressanta och underhållande bloggarna som en numera pensionerad (43 år) hedgefondchef skriver. Namnet på bloggen Stor och Grofv ska inte misstolkas.. det handlar framförallt om styrketräning, men innehåller också intressanta finansiellt inriktad inlägg som tex den talande genomgången av Uber-värderingen (18 miljarder USD). Den andra bloggen, Improve, är mer inriktad på personlig utveckling, men spänner över ett brett område där bloggförfattaren ofta lyckas lyfta fram oväntade och tankeväckande perspektiv.

Anders Wijkman kommenterar miljö och klimat

Föräldravrålet har satt ihop ett bra material inför EU-valet:

“Är du osäker på hur du ska rösta i EU-valet?

Föräldravrålet med sin klimatexpert Anders Wijkman släpper nu sin andra politikergranskning som visar hur partiledarna tänkt sig att det ska gå till att ställa om samhället från kol- och oljeberoende till ett grönt, klimatneutralt samhälle.

Hur tänker de sig att framtidens arbetsmarknad och levnadsstandard ska se ut och hur ska tillväxten ske. Anders Wijkman granskar deras utsagor och förklarar klimatfrågan – utsläpp, grön energi, återvinning, jobb och ekonomi – så att man förstår!”

Hur många färdplaner går det på en konkret handling?

2011 skrev jag ett inlägg om den tidplanen för Färdplan 2050 som Lena Ek presenterade då. “Sluta snacka och börja leverera” skrev jag som slutkläm, vilket baserades på att regeringen börjat prata om en färdplan redan 2009, att det skulle ta två-tre år att få ihop den och att det fanns risk att den bara skulle leda till att problemen och omställningsarbetet skjuts ytterligare på framtiden.

En sak som jag glömde skriva är hur oerhört osannolikt det är att en regering kommer med några konkreta och betydande klimatpolitiska åtgärder under ett valår. (fick dock med det när det gäller utredningen om fossiloberoende fordonsflotta 2030…)

Snart 1,5 år efter att Naturvårdsverket slutfört sin del av Färdplansarbetet har man nått så långt att det nu tillsätts nästa utredning. Naiva lilla jag trodde att det årtal (2013) som var angivet i tidplanen, se nedan, skulle räcka för att ta fram själva tidplanen. Men nej, det året behövdes alltså för att tillsätta den utredning som ska göra jobbet!

http://osunt.se/wp-content/uploads/2011/11/tidplan-f%C3%B6r-f%C3%A4rdplan-2050.jpg

Så här uttrycker regeringen det i Sydsvenskan:

“Vi tillsätter nu Klimatfärdplan 2050, en utredning som ska ta fram en strategi för hur Sverige ska nå visionen om en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären år 2050. Det är ett viktigt steg när det gäller att ta fortsatt ansvar för klimatet.”

Med tanke på den takt som Färdplansarbetet följt sedan 2009 så finns det utmärkta möjligheter att skjuta frågan framför sig ytterligare en mandatperiod.

Under 90-talet fanns det en våg av klimatinitiativ som tex Agenda 21 med syfte att få igång klimatpolitiken och en omställning. Det gick ju sådär bra. 00-talet innebar inte någon skillnad. Fixar vi att sparka frågan framför oss ytterligare ett decennium?

Läs Effekts intressanta redovisning av arbetet med att formulera uppdraget, där det blir tydligt att Lena Ek kan sprattla hur mycket hon vill utan att det bekommer Anders Borg. ASPO:s kommentar som visar hur regeringen sätter sig på två stolar samtidigt är också värd att uppmärksammas. Missa inte heller Supermiljöbloggens bidrag i ämnet.

 

IPCC-rapport, ett utmärkt tillfälle att släppa greppet om fantasivärlden

Är du också trött på att läsa om Björn Lomborgs fantasivärld? En värld där vi ska luta oss tillbaka, njuta av värmen, och låta professor Baltazar lösa en framtida (långt fram i tiden – vi har ju ingen brådska) övergång från fossilenergi till förnyelsebart. Svd fortsätter att hålla fanan högt när det gäller att gå vilse i vår informationsrika värld. Varför lyssna på forskareliten när det finns journalister som kan tycka till? Maria Ludvigsson uttrycker vikten av att fatta beslut på rätt grunder, men hamnar ack så fel.

 

Läs istället Rickard Warlenius artikel i Fria Tidningen:

“Men trots denna gedigna faktagrund händer nästan ingenting i världssamfundet. De årliga klimattoppmötena slutar regelmässigt i helt otillräckliga beslut som inte är i närheten av att klara utmaningen. Detsamma gäller de beslutande organen i världens alla länder, och vi vanliga människor tycks också ha vant oss vid tanken på undergången utan att det framkallar särskilt högljudda krav på förändring.

Hur kan det komma sig? Hur kan vi förbli passiva trots att vi numera vet att våra utsläpp kommer att leda till katastrofer? Och ännu viktigare: hur kan passiviteten brytas?

Givet att fakta inte leder till nödvändig förändring är det nu hög tid att lansera en fjärde arbetsgrupp inom IPCC. En som sammanställer den bästa samhällsvetenskapliga forskningen om hur politisk, ekonomisk och social förändring kan framkallas, istället för klimatförändring.”

Andra mer verklighetsförankrade texter hittar du här:

Effekt, Supermiljöbloggen, Schlaug, DN,

Kommunala byggregler, Attefall och byggsvängen

Växjö eight-story passive-house

Växjö får fin reklam när The Guardian skriver om stadens ambitiösa program för att reducera klimatutsläpp. Målet till 2025 är 70% reduktion jämfört med 1993. Bilden visar de åttavåningshus med trästomme och passivhusstandard som Växjös kommunala bostadsbolag har byggt.

Det händer betydligt mer på lokal nivå än på nationell. Till och med så mycket att regeringen vill bromsa kommunernas möjlighet att gå före. Därför är vill man stoppa den möjlighet som kommunerna har idag att ställa hårdare energi- och miljökrav än vad Boverket gör. Det formella skälet är att olika regler minskar byggeffektiviteten, ökar kostnaderna och därmed motverkar att “bostadsbristen” kan byggas bort.

Passivhusen i Växjö skulle visserligen blivit byggda ändå, men utvecklingen för privata aktörer skulle falla tillbaka till den sävliga energieffektiviseringstakt som regeringen och Boverket anger.

Att döma av den stora kampanjmatta som rullats ut på ledar- och opinionssidor gissar jag att bolag som JM, Skanska och NCC har “formerat sig tätt” i den här frågan också.

Men vad är det som egentligen händer om de kommunala kraven skulle tas bort?

I de fall där det finns en marknadsmässig efterfrågan (dvs folk som kan betala) så är kommunerna givetvis angelägna om att fastighetsbeståndet ska utvecklas. Om folket på dessa orter dessutom är beredda att betala (låna) mycket pengar för sitt boende så möjliggör de kommunala byggkraven att en del av dessa pengar investeras i en energieffektiv och miljövänlig konstruktion.

Eftersom bostadsrättsmarknaden är allt annat än en perfekt marknad, inte minst för att köparna har en mycket begränsad kunskap om vad de köper, så finns det utmärkta möjligheter för byggherrarna (tex JM, Skanska och NCC) att skapa bra vinstmarginaler. Marknadspriset för bostadsrätter påverkas mycket mer om det finns ett designerbadkar än om fastigheten har en energieffektiv konstruktion. 500tkr per lägenhet för energieffektivare och miljövänligare fastighet innebär alltså i princip 500tkr lägre vinstmarginal för byggherren.

Inte konstigt att hela första söksidan på Google bara ger träffar av typen “gemensamma byggregler skapar fler och bättre hus” med avsändare som bostadsminister Attefall eller någon av hans tajta polare i byggsvängen.

Kryss i tillväxttaket

Det blir sällan tv-tittande nuförtiden. Igår kväll såg jag för första gången i år på nyheterna.

Gissa då om mina öron håller på att trilla av när jag får höra ett inslag där frikopplingsmyten klart och tydligt ifrågasätts. I alla möjliga sammanhang (inte minst när Obama kom och hälsade på) så har regeringen skrutit med att Sverige lyckats hålla igång tillväxten samtidigt som klimatutsläppen minskat. För att lyckas med det räknestycket måste man bortse från att importen av allt från kött till konsumtionsprylar har ökat ordentligt och med god marginal vägt upp den minskning av produktion och tillhörande klimatutsläpp som skett på hemmaplan.

Naturvårdsverket gavs utrymme att tydligt förklara hur det ligger till och Reinfeldt ställdes mot väggen. Han var tom tvungen att ta till knepet från medieträningen, den så kallade Billström-slingan:

  • ge ett svar som inte har med frågan att göra
  • hålla en totalt neutral och nollställd ton och uttryck
  • om reportern försöker förtydliga eller upprepa frågan, upprepa det meningslösa svaret på nytt

Även Löfven fick ge sin syn på saken. Eftersom han är i opposition kan han lite lindrigare undan, men han hade ingen som helst ambition att ta en position i frågan.

 

Läs även Schlaug och Supermiljöbloggen som också uppmärksammat detta trendbrott (!?)

Vad krävs för klimatomställning i Göteborg

Trots det bökiga namnet så sysslar Mistra Urban Futures med lättillgängliga och attraktiva rapporter. Bland annat har de analyserat möjliga åtgärder för att minska koldioxidutsläppen med 75-80% till år 2050 (i Göteborg). Där konstateras det krasst att dagens klimatpolitik inte räcker längre än till en minskning med 25% till 2050.

Det är visserligen ett Göteborgs-fokus, men i stort kan resultaten applicera på Sverige som helhet.

Områden som mat, flyg, energi, transport, konsumtion, infrastruktur, etc analyseras. Det hela summeras sedan i följande politiska åtgärdspaket:

  • EU behöver införa tillräckligt starka styrmedel för att bl.a skapa en fossilfri elproduktion och begränsa ökningen av flygandet.
  • Sverige behöver införa tillräckligt starka styrmedel för att bl.a kraftigt begränsa utsläppen från transporter (både väg- och flygtransporter) och uppnå en övergång till huvudsakligen vegetabilisk kost.
  • Västra Götalandsregionen behöver bl. a bygga ut kollektivtrafiken med omställning till fossilfria bränslen.
  • Göteborgs Stad behöver skapa ett fossilfritt fjärrvärmesystem, energieffektivisera bostäderna, servera vegetabilisk mat i den offentliga verksamheten, samt aktivt arbeta med att påverka invånarna till förändrade konsumtionsmönster när det gäller flyg och kött.

Inga kioskvältare där precis. Nästan så utslätat att det hade kunnat komma från en energi/miljöminister! Men om man läser vad “tillräckligt starka styrmedel” innebär så handlar det tex om att minska persontransport med bil med 38% för huvuddelen av typinvånarna.

Hur länge måste vi vänta innan gemene politiker börjar lägga tillväxtnaivismen åt sidan och våga tala om de beteendeförändringar som också krävs för att nå målen?

När näringslivet pushar politiker i hållbarhetsfrågor

Det finns allt fler exempel på att näringslivet (nåja, delar av det) blir allt mer progressivt och börjar inse allvaret i klimat- och miljöfrågor. Jag har skrivit om det många gånger tidigare:

Frågor till Fredrik och Stefan

Att göra verklighet av klimatfantasier

Anders Wijkmans stund på jorden

Byggregler i linje med klimatvisionen

“On the road to zero growth”

Givetvis är det inte ren och skär altruism som ligger bakom. Men det är faktiskt inte heller bara kortsiktiga vinstintressen utan i flera fall är det företag som insett att de behöver förändra sin affärsmodell för att den ska bli mer hållbar, men som samtidigt behöver ett politiskt regelverk som ger stöd åt den förändringen.

“Viktigt med bindande energi-och klimatmål till 2030

2014-01-20

I en gemensam förklaring uppmanar idag 13 företag med sammanlagt 14 000 anställda i Sverige regeringen att agera för tre bindande mål inom ramen för EU:s energi-och klimatramverk till 2030.

På onsdag den 22 januari presenterar EU-kommissionen ett första förslag till EU:s nya klimat- och energiramverk. Den 22 mars kommer EU:s regeringschefer att ta ställning till vilka mål som ramverket ska omfatta. Åtta länder inklusive Tyskland och Frankrike skickade den 23 december ett brev till EU-kommissionen om att inkludera ett mål för förnybar energi. Sverige har än så länge varit tyst.

I ett brev till regeringen uppmanar idag ett stort antal företag i Sverige regeringen att ta ställning för ett nytt förnybarhetsmål och aktivt agera för tre bindande mål för: utsläpp av växthusgaser, förnybar energi och energieffektivisering.

”Signalerna från Bryssel är att EU-kommissionen endast planerar att föreslå ett mål för att minska växthusgaser. Minska utsläppen är avgörande men scenarier framtagna av EU-kommissionen visar att utsläppen inte kommer att minska utan en stor andel förnybar energi.  Vi saknar Sveriges röst och uppmanar regeringen att tydligt agera för tre bindande mål”, säger Linda Burenius Magnusson, VD, O2 Vindel.

”Det råder ingen tvekan om att satsningar på förnybar energi är avgörande för framtidens försörjning. Det är därför viktigt att vara ledande inom det området, inte bara för att solidariskt ta ansvar i den omställning till hållbarhet som hela mänskligheten behöver göra, utan också för att värna vår egen långsiktiga realekonomi”, säger Anna Borgeryd, styrelseordförande, Polarbröd AB.

”EU:s tre mål för 2020 satte en tydlig riktning för energi-och klimatfrågorna och det har levererat. Exempelvis möjliggjorde det satsningar som idag innebär att vi kan leverera förnybar energi till en lägre kostnad för elkonsumenterna. Varför inte fortsätta med något som fungerar?”, säger Lisa Malmquist Ekstrand, Head of Public Affairs, Vestas Northern Europe AB.”

 

Frågor till Fredrik och Stefan

Alla initiativ som syftar till att politiker ska agera med längre tidshorisont än nästa val är bra. Global utmaning med partners uppmanar i DI våra politiker att svara på ett antal frågeställningar med långsiktigt perspektiv.

Angående energi och klimat ställs frågan:

“‘Vad tänker ni göra de närmaste fem, tio åren för att Sverige ska bli koldioxidneutralt 2050?”

De skriver också följande angående omställningen:

“Sverige har unikt goda förutsättningar för att gå före i omställningen till ett fossilfritt samhälle: Statsskulden är bland de lägsta i Europa, överskotten i handeln med utlandet har länge varit rekordhöga och inflationen låg eller obefintlig. Sverige kan utan vidare mobilisera de betydande offentliga och privata resurser som krävs för att bland annat energieffektivisera miljonprogrammet, se till att allt som byggs nytt är energisnålt, satsa på förnybar energi, smarta elnät, utbyggnad av kollektivtrafiken, trafiksystem för eldriven trafik och en långt mer resurseffektiv ekonomi – där produkterna har längre livslängd och material av olika slag återvinns maximalt. Vi har dessutom råd att ställa upp för de många fattiga länder som drabbas hårdast av klimatförändringen, i en situation där deras bidrag till utsläppen varit minimalt.”

VD för E.ON i Sverige är en av avsändarna och i sammanhanget något av en udda fågel (Anders Wijkman, Anders Wejryd, Stefan Einhorn är några av de andra). Jag har nämnt det tidigare – det börjar byggas upp betydligt mer tryck från näringslivet i den här typen av frågor. Positivt!

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...