Archive for the 'media' Category

Page 5 of 5

Tillväxtkramare i lokalblaskan Sydsvenskan

Eftersom det har uppmärksammats att Tim Jackson kommer till Sverige (föreläsning i Malmö imorgon) så triggar det en och annan tillväxtkramare att slå ifrån sig. Tillväxtparadigmet är så självklart att dess försvarare inte behöver anstränga sig speciellt mycket, vilket är tydligt i Sydsvenskans ledarartikel..

Först håller artikelförfattaren med om “att klimatförändringar gör en värld där allting fortsätter som hittills otänkbar”. Sedan konstateras “I stora drag menar han [Jackson] att behovet av ekonomisk tillväxt är en myt och att folk i välbärgade länder måste sluta sträva efter materiellt välstånd.”

Artikeln avslutar med “Den tillväxtsträvande samhällsmodell som Jackson vill överge har under senare sekler radikalt förbättrat människors välstånd och hälsa i världen. […] Då är tillväxten knappast det stora hotet i världen, snarare dess stora möjlighet.”

Ok, Jackson ser ett problem med tillväxten i välbärgade länder. Sydsvenskans ledare menar att utvecklingsländernas behov av tillväxt innebär att även välbärgade länder måste fortsätta sträva efter tillväxt. Logiken är inte glasklar.

Så kan bara någon uttala sig som inte inser att tillväxt bygger på tillgång till begränsade resurser (energi, mat, mineraler). En något mer rimlig slutsats hade varit att välbärgade länder ska se över sin samhällsmodell för att ge utrymme åt fortsatt tillväxt i utvecklingsländer och för att börja utvecklingen av en verkligt långsiktigt hållbar modell.

Jonny Fagerström och bakfoten…

Vi fick en kommentar av Jonny Fagerström till förra inlägget där vi hävdade att de 300 miljarder i kostnad för elcertifikat till utbyggnad av vindkraften till 2035 var en absurd siffra.

“Hej Osunt! Ni har fått en del om bakfoten.
Siden och Hylanders artikel är skåpmat som är bemött för länge sedan i bla Hallandsposten:

http://hallandsposten.se/asikter/hplasaren/1.1018269-bubblan-pa-vag-att-spricka

Sannolikt kommer jag nu bli tvungen att skriva en replik i Ny Teknik också. Men det blir lätt. Siffran 300 miljarder har satt sig bra i media!

Jonny Fagerström”

Jonny verkar ha rätt i en sak iaf, siffran 300 miljarder har satt sig bra i media. Här, här, här, här och här är några bloggexempel. Några exempel från etablerad media: Dagens Nyheter ekonomiNy TeknikNorrländska socialdemokratenNorran, Gotlands tidningar, Helsingborgs dagblad. I övrigt så är det inte mycket som har med verkligheten att göra. Att media basunerar ut en sådan här uppgift utan att ens granska rimligheten i siffrorna är minst sagt anmärkningsvärt. I vårt svar till Jonny gör vi just en rimlighetskalkyl. Vi tyckte att det hela är så pass anmärkningsvärt att det är värt att lyftas upp i ett inlägg:
.
“Hej Jonny, vad kul att du kommenterar på vår blogg!

Artikeln du hänvisar till ökar varken min förståelse för hur ni har kommit fram till 300 miljarder eller gör det mer trovärdigt. ”Att summera allt detta till 300 miljarder kronor år 2035 är alltså bara matematik…” Den summeringen hade nog jag också klarat av, trots att jag varken är lektor eller överstelöjtnant, om jag bara hade vetat vad jag ska summera. Här får du gärna förtydliga vilka termerna som ska summeras är.

När jag läste till civilingenjör var en av de första sakerna som vi fick lära oss att alltid kontrollera rimligheten i svaret, om vi räknat ur något. Eftersom Radetzkis/Fagerströms matematik med summering av okända termer är över min förmåga så väljer jag istället att kontrollera just rimligheten i svaret, dvs 300 miljarder i subventioner till vindkraften fram till 2035 för att öka produktionen av el från förnybara energikällor med 25TWh.

Själv är jag delägare i ett vindkraftverk (http://www.vindparkvanern.se) och jag betalade 5500 kr för en andel med nominell produktion av 1MWh el. Här är en uträkning baserad på siffror från Elforsk som indikerar en investeringskostnad på 5000kr/MWh (inklusive vägar, elnät, anslutning).

Investeringskostnaden för 25TWh vindkraft blir då ca 125 miljarder kr. Om vi tänker oss en rak fördelning av de av Radetzki/Fagerström beräknade subventionerna på 300 miljarder så innebär det subventioner om 12 miljarder per år.

Med en avskrivningstid på 25 år för vindkraftverken ger detta avskrivningar på 5 miljarder årligen. Om vi antar en kalkylränta på 5% blir kapitalkostnaden 6,25 miljarder. Den totala investeringskostnaden blir då 11,25 miljarder per år för 25TWh vindkraft. Med subventioner på 12 miljarder årligen blir överskottet från investeringen alltså 0,75 miljarder årligen plus 25 TWh el att sälja..

Om Radetzki/Fagerström verkligen tror på sina egna kalkyler så antar jag att de har belånat sig upp över öronen för att investera i vindkraft, en bättre investering torde vara omöjligt att hitta.

Jag anser att beräkningen faller redan på rimlighetstestet. Som hjälp till herrarna Radetzki/Fagerström att göra en rimligare beräkning så skulle jag råda dessa att inte betrakta elcertifikatspriset som konstant. Priset sätts på en marknad som styrs av utbudet (produktionen av förnyelsebar el) samt efterfrågan (kvotplikten som anger andelen elcertifikat som elleverantörer är ålagda att köpa). Värt att nämna är att kvotplikten mellan 2010 och 2035 varierar mellan 20% och 0,08%, att tro att kostnaden per producerad energienhet, trots denna stora variation i efterfrågan, är konstant är snällt sagt naivt. Jag rekommenderar varmt energimyndighetens hemsida för Radetzki/Fagerström, där kan de lära sig om hur elcertifikatsystemet fungerar vilket de uppenbarligen inte har förstått. Behöver ni hjälp med beräkningarna så ställer jag gärna upp, det vore intressant att få fram en riktig siffra på den förväntade kostnaden för utbyggnaden av förnyelsebar energi.

Vänligen, Osunt “

Jonny svarar därpå igen, lite smått kryptiskt, men ändå ett svar:

“Ok!
Jag är inte riktigt med på var i artikeln i HP du tappade tråden. Att elcertifikatspriset inte är konstant är riktigt. Tendensen är dock ökande över tid:
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Energi/Styrmedel/Elcertifikat/?from1398=2003&to1398=2010

Enligt Energimyndigheten kan priset komma att variera mellan 15 öre och upp till 55 öre/Kwh.
Vi har räknat med 35 öre rakt av som du ser i artikeln.
Vi har räknat med att denna subvention för 30 TWh upprätthålls minst intill 2035 och med dubbelt stöd för vindkraft till havs.”

I Jonnys kommentar finns det tillräckligt med ledtrådar för att vi ska kunna se var han och Radetzki har gjort sitt räknefel. I nästa inlägg ska vi gå igenom det, fortsättning följer…

Vi är inte de enda som har uppmärksammat galenskapen, här är några andra som har skrivit om Radetzki & Fagerströms yviga vindkraftsberäkningar, Eko-bloggen, Cleantech-nätverket, Johan Trouve, Anders Wijkman, Toppmötet, Fourfact, Supermiljöbloggen, Second Opinion, men vi har inte riktigt hittat någon som gått till botten med det.

S, Prime, tillväxt och Erik Laakso

Jag trodde (hoppades) att Sofia Arkelstens naiva inställning till lobbyism skulle vara ett undantag bland erfarna politiker. Fel hade jag. Sossarna är minst lika illa däran. Aftonbladets artikel om PR-byrån Primes uppdrag från Svensk Näringsliv med syfte att göra Socialdemokratin mer tillväxtvänligt avslöjar en hel del. Även om uppdraget i sig inte är höjdpunkten ur ett demokratiskt perspektiv så är det inte så överraskande att sådant förekommer. Lobbying handlar trots allt om att betala för tjänster som ska få politiker att ändra uppfattning. Det som är mer förvånande är hur naiva (eller förslagna?) framträdande nuvarande och före detta S-politiker är. Det finns flera som inte ser något problem alls eller relativiserar det hela till att inte vara så farligt (tex Iljan Batljan, Peter Andersson och Erik Laakso).

Eftersom jag satte morgonkaffet i halsen när jag läste hur Erik Laaksos ser på det hela så tar jag det här. Bara att han har rubriken ”Att ta från de rika och ge till det fattiga” säger en hel del. Erik menar att Aftonbladet inte har så mycket att komma med och att syftet med artikeln är att Niklas Nordström (fd sosse numera PR-konsult på Prime) ”ska solkas ned”. Erik är en av dem som fått betalt av Prime, men ser det bara som att ”kapitalet betalar för min strävan att bygga ett socialdemokratiskt samhälle”. Och eftersom Erik har integritet och förmågan att inte påverkas av den källa som pengarna kommer från så är det inget problem!

Låt oss bortse från att en viktig del av lobbying är att skapa en personlig relation med politiker och sälja in ett budskap där lobbyisten trots allt får betalt för att påverka politiker och sällan redovisar alla sidor av problemet. Erik har ju förmågan att stå över detta.

Det finns även ett annat sätt för tex Svenskt Näringsliv att påverka samhällsutvecklingen genom aningslösa politikers syn på lobbyism. Inom alla politiska partier finns det flera uppfattningar om olika frågor. Erik Laakso har tex en syn på tillväxt som passar Svenskt Näringsliv. Däremot kanske Erik inte alls håller med Svenskt Näringsliv i frågan om fastighetsskatt. Om tillräckligt många sossar är så aningslösa som Erik så är det inget problem för Svenskt Näringsliv, för då finns det alltid någon annan sosse med integritet som gärna för fram sin genuint socialdemokratiska syn på fastighetsskatten som råkar sammanfalla med Svenskt Näringslivs syn på saken.

Lyckligtvis är inte alla socialdemokrater lika bortkollrade, tex har följande lite bättre verklighetsuppfattning: Lena Sommestad, Mats Engström, Röda Berget, Bo Widegren , så vi får väl hoppas S förnyelsearbete medför en ordentlig städning så att tillväxtfrågan inte lobbas bort. Rebella har också en vettig hållning.

När peakade Ulf Nilsson (Expressen)?

Trots att jag har hängt med ett tag så kan jag inte minnas att jag någon gång blivit riktigt imponerad av Ulf Nilssons journalistiska prestationer. Snarare minns jag att det redan under 90-talet levererades artiklar som fick mig att undra varför han hade sitt jobb kvar. Men det är klart, han är född 1933 och som jag tidigare varit inne på så finns det en del män som med åren blivit enkelspåriga och inte riktigt förstår sin omvärld, men lever kvar i rampljuset/karriären på gamla meriter (obs! det finns dock många äldre yrkesaktiva som gör fantastiska saker – jag generaliserar inte).

Senaste krönikan av Ulf Nilsson är ett tydligt exempel på att det var riktigt länge sedan han peakade. Han skriver:

A Nazi swastika, created by Fibonacci.

Image via Wikipedia

“Faktum är att vi, ja, svenskarna, faktiskt är på väg att avskaffa oss, om än sakta. Obs! att nu raljerar jag inte längre. Sverige har sen länge minskande befolkning, ja, om vi ser till pursvenskar. Varje par föder statistiskt sett färre än två barn, lika med minskning. Våra invandrare, numera omkring 20 procent, av vilka 400 000 muslimer (varav de allra flesta naturligtvis inte är islamister), föder betydligt fler. Det är oundvikligt att det muslimska inflytandet växer.
Kort sagt: vi befinner oss i krig, Sverige liksom alla andra europeiska länder (och naturligtvis “den store satan”, USA). Det är ett krig på sparlåga men livsfarligt likafullt.”

Nu kan vi alltså konstatera att det inte räcker med vanlig SD-retorik längre för att provocera i Expressen. Nä, nu är det vit-makt som gäller. Jag letade lite och hittade följande snarlika resonemang på vit-maktportalen ‘info14‘.

“Endast 2% av världens kvinnor i barnafödande ålder är vita. Dessa skjuter antingen upp barnafödandet till senare och föder sen bara en till två barn, eller så dödar de barnen på adoptionskliniker plus att ett ökande antal av våra kvinnor väljer att avla sig med icke-vita. Vår ras reproducerar sig inte medan alla andra raser ökar.[…] Vad icke-vita inte klarat av med svärdet lyckas de med genom enbart barnafödande.”

Att det var länge sedan Ulf låg på topp är ju en sak, men att Expressen publicerar krönikor med ett tydligt budskap om  att den svenska rasen/kulturen befinner sig i krig med muslimer/andra raser får mig att undra hur länge det dröjer tills vi helt har släppt all analys och logik i invandrardebatten. Högerextremister kommer att gilla den av Ulf och Expressen anslagna vägen. Precis som de muslimska extremisterna uppskattar den.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...