Självklart är det bra med ökad medvetenhet om hur el kan sparas, men det räcker inte!
Nu när E.ONs reklamkampanj (Läs det här innan du inte stänger av datorn ikväll / Goodbye standby) har rullat ut över Sverige så kunde jag inte låta bli att tänka på ett inlägg som jag skrev i höstas och passar på att posta det igen.
Läs en tidning eller se ett tv-program. Om det handlar om miljö så är det sällan det inte finns ett klämkäckt inslag av: “så här kan du göra för att minska din miljöpåverkan”. Det kan handla om att undvika stand-by-läge på tv:n, byta glödlampor, kompostera, osv. Givetvis är det ofta bra råd och tips som det finns all anledning att följa. Problemet är att man lätt kan få för sig att det är på det sättet som vi kan lösa problemet med att jordens resurser är begränsade och vi börjar närma oss den gräns då överutnyttjandet kommer att få allvarliga konsekvenser (inte bara klimatfrågan, det gäller även vatten, mat, energi och andra resurser).
Kunskapen om att vi lever över våra tillgångar är inte ny och innerst inne inser förmodligen de flesta i Sverige att vår resurskonsumtion i längden är globalt ohållbar. Men även för de mest hängivna miljömuppar så är det inte lätt att avvika från normen. Så länge hela samhällsstrukturen bygger på att naturresurser är mer eller mindre oändliga så kräver en verkligt miljösnål livsstil mycket motivation, lite belöning samt förmåga att leva med tönt- / idiotstämpel. Oavsett om det handlar om varukonsumtion, arbete, energiförbrukning, transport, semester, etc så finns det endast obefintliga incitament för individen att anpassa sig till en verkligt hållbar livsstil. Det är också därför som vi inte har lyckats bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och resursförbrukning – vilket är ett faktum oavsett vad centerpartister yrar om. Miljöpartiet är det enda partiet som har gjort vissa ansatser till att visa att de förstår detta. Tyvärr har det ju inte resulterat i mer än smått meningslösa förslag, som tex 49 öre extra bensinskatt. För att få ner utsläpp från bilar med 20% till 2020 räknar Statens institut för kommunikationsanalys med att skatten måste upp med 7kr!
Ur ett lite större perspektiv så är det istället väldigt mycket grönmålning av olika företags produkter och tjänster som dominerar agendan, gärna uppbackat av politiker, så att det fortfarande ska kännas bra när vi ökar konsumtionen (och resursförbrukningen) ytterligare. För att inte bara skrapa på ytan utan verkligen få till avgörande förändringar så finns det bara två sätt:
1. se till att det svider i plånboken
2. begränsa tillgången, dvs ransonera
Det finns som bekant ansatser till detta (tex utsläppskvoter för koldioxid, miljöskatter, fiskekvoter etc), men problemet är att begränsningarna / incitamenten är mer eller mindre bortkompromissade så att det inte får så stor effekt i slutändan. Det är här de politiska ansträngningarna måste fokuseras om vi inte som så många tidigare civilisationer ska börja halka utför. Miljön kan inte räddas av individers goda vilja och ansträngningar.