Uppdatering 3: Traditionellt brukar miljökramare kallas flummiga – det verkar som om tillväxtkramare försöker göra allt för att lägga beslag på det epitet. Beundransvärt att någon vågar signera en text som denna! Texten hade gjort sig mycket bättre på Badlands Hyena (där jag hittade länken till artikeln).
Uppdatering 2: Fascinerande, Expressen av alla tidningar har en artikel av Tim Jackson som är väldigt rakt på sak. Det nämns att Tim ska träffa svenska toppolitiker. Vi får se vad det innebär, förhoppningsvis kan det generera en del uppmärksamhet i media. Läs gärna mer om Tim Jackson här.
Uppdatering1 : Det jobbas hårt på att styra bort S från tillväxtkritiken. Svenskt Näringsliv har anlitat PR-byrå med målsättning att skapa en tillväxtvänlig socialdemokrati!
Ekonomisk tillväxt är heligt. Än så länge finns det inget politiskt parti som vågar vara politiskt inkorrekt och offentligt säga att kejsaren är naken, dvs att förväntningar på ständig tillväxt i samhällsekonomin är orimligt (en del bloggdiskussioner finns dock, tex V, MP, S, C, i KD finns det säkert också sådana diskussioner med tanke på Anders Wijkman, men hos FP och framförallt M lär det vara svårt att hitta!
Det finns många grundläggande strukturer i vårt samhälle som bygger på ständig tillväxt. Din pensionsprognos baseras alltid på positiv tillväxt. Det viktigaste sättet att få ner arbetslösheten är genom tillväxt. Miljön ska räddas av tillväxt. Bostadsmarknaden och stora delar av det finansiella systemet skulle få problem utan tillväxt. Vi har helt enkelt format ett samhälle som är beroende av tillväxt. Alltså är det inte konstigt att debatten saknas om vad vi ska göra när samhället inte längre kan drivas framåt av tillväxt. När, var, hur tillväxten kommer att vika vet vi inte så mycket om – det enda som är säkert är att perioden av ständig tillväxt kommer att ta slut.
Tillväxtens förkunnare, som än så länge med nonchalans kan förpassa så kallade tillväxtkritiker som orealistiska alternativa drömmare, brukar prata om att det är tjänstesektorn som ska stå för tillväxten och att grön tillväxt är möjligt med ny teknik. Det finns många invändningar mot dessa argument, men det får jag ta upp i ett annat inlägg (här finns läsvärda tankar). Syftet med den här texten är snarare att visa den övergripande orimligheten med evig tillväxt och att man därmed ur ett politiskt perspektiv faktiskt behöver fundera på hur ett samhälle utan tillväxt ska se ut – oavsett om man tror att det inträffar nu eller något längre fram i tiden.
2009 var Sveriges BNP ca 3204 miljarder kronor. Om vi antar en årlig tillväxt på 3% (inte alltför aggressivt om man utgår från pensionsprognoser), så kommer den årliga BNP-ökning redan år 2129 överstiga dagens totala BNP. Om vi tar ut svängarna och ser vad Sveriges BNP blir år 2500 så hamnar vi på en nivå som är ca 2 miljoner gånger större än dagens BNP! Att det blir så höga siffror kanske överraskar någon läsare, men det är den effekt som man får när man har en exponentiell tillväxt, eller årliga ej avtagande procentuella ökningar. Exponentiell tillväxt är vanligt förekommande i naturen, men det finns alltid en begränsande faktor som slår till förr eller senare. Något förenklat leder begränsningen till att den exponentiella tillväxten bryts på två olika sätt, antingen i form av en J-kurva eller S-kurva. Tillväxten av lämmelpopulation brukar användas som exempel på J-kurva (även om omfattningen av lämmeltåg är något omtvistad), där populationen ökar exponentiellt tills en plötslig avsevärd minskning sätter in. När populationen reducerats ordentlig tar tillväxten fart igen. Vid en S-kurva avtar tillväxten i takt med att begränsande faktorer i den omgivande miljön sätter in och en stabil nivå utan tillväxt etableras långsamt (ingen drastiskt minskning).
Vid exponentiell tillväxt kräver varje fördubbling av populationen / förbrukningen / aktuell enhet, att lika mycket läggs till som det totala antalet sedan tillväxten påbörjades, eller som Stellan Tengroth uttrycker det i sin läsvärda bok ”Tillväxt till döds” : Under tiden fram till nästa fördubbling kommer vi att göra slut på lika mycket som vi har gjort slut på sedan tidernas begynnelse. Vilket får effekten att om världens kolförbrukning fortsätter att öka med 3% årligen så kommer förbrukningen att ha fördubblats redan 2035. Det innebär att lika mycket kol som förbrukats från att det upptäcktes fram till idag kommer att ha göras av med på 25 år! [visserligen med approximationen att den historiska tillväxten varit 3% årligen]
Med tanke på hur beroende vårt samhälle är av ekonomisk tillväxt så finns det all anledning att fundera på vilka alternativ det finns och börja förbereda för en övergång till ett verkligt långsiktigt hållbart samhälle. Ju tidigare detta kan bli en offentligt diskuterad fråga desto större chans att vi undviker att ekonomin och inte minst utvecklingen av vårt samhälle följer mönstret för J-kurvan.
Att prata om långsiktig ekonomisk tillväxt utan att fundera på tidsperspektivet är som att hoppa fallskärm och inte fundera på om man fått med sig fallskärmen förrän man börjar närma sig marken!
Tips på andra sidor som tar upp tillväxtproblematiken: Framtidsrealisterna, Steg3, Effekt
Ett hyggligt stort problem med logiken i de olika inläggen är extrapoleringen. I frågor som rör tillväxt är extrapoleringen av dagens energinivåer självklar, vi i-länder ligger kvar på vår nivå och u-länder ska upp till oss. På det följer hemska beräkningar om hur många kvantiljarder fat olja som behövs om bara 30 år.
I debatten med de huvudlösa islamhatarna i ett annat inlägg är inte deras extrapolering värd nånting trots att den är på samma nivå som er oljeextrapolering. Man tar dagens siffror och förutsätter att de inte förändras nånting och så tittar man in i framtiden och kommer fram till att det blir katastrof.
Om 500 år kommer vi att ha en BNP som är 2M ggr högre idag. Jaha, den här gången tar det 500 år, senast tog det 10 000 år. Varför det inte skulle gå förstår jag inte. Universum utvidgas i allt snabbare tempo (tror jag bestämt) så varför skulle inte en exponentiell tillväxt kunna bibehållas?
Poängen är, ibland är extrapoleringar gångbara, men i andra fall är de inte gångbara och det är du som säger vilket som gäller?
Extrapolering ska förstås användas med försiktighet, men när man diskuterar om framtiden är det per definition att extrapolera eftersom man pratar om saker som inte har hänt. I denna typ av extrapolering, som även kan kallas prognostisering får man ju titta på vad det är som styr de faktorer som man extrapolerar.
I fallet med nativiteten är det faktorer som barnadödlighet, ekonomiskt välstånd, utbildningsnivå m.m. som styr. För invandrare som kommer till Sverige påverkas oftast dessa faktorer med minskad nativitet som följd.
I fallet med energiförbrukningen och tillväxt pratas det om sambandet här: http://osunt.wordpress.com/2010/10/19/om-alla-drar-sitt-lilla-stra-till-stacken-sa-racker-det-inte-langt/
Jag kollade på inlägget du länkar till, i andra stycket finns en länk till en sida som pratar om sambandet mellan ekonomisk tillväxt och energiförbrukning. Ja, jag håller med om det i stora drag, men peak oil-teorin är rolig på det sättet att 1995 trodde man att peaken skulle vara 2000, år 2000 har man flyttat fram peaken till 2006. År 2006 har man flyttat fram den ytterligare och inlägget du länkar till har peaken på 2010. Prognostiseringarna har inte varit så bra hittills och ska man göra en prognostisering utifrån gamla prognostiseringar blir den så klart att prognostiseringar för att förutsäga oljetoppen är felaktiga och således behöver jag inte bekymra mig.
Jag undrar var du har fått din uppfattning om peak oil ifrån. De forskare vars alster jag har träffat på har inte pratat om specifika årtal, vilket ju är ganska meningslöst. I den artikel som jag länkat till nämner man 2010 som ett ungefärligt årtal men anger samtidigt intervallet 2010-2020. Med tanke på att 10 år mer eller mindre är försumbart i det här sammanhanget så bör du således bekymra dig..
Att även IEA har justerat sina prognoser så att de numera gör bedömningen att huvuddelen av behovet framöver kommer att täckas av nya källor säger också en del. Läs gärna vad Kjell Aleklett (globala energisystem, Uppsala Universitet) skriver om detta här.
Nej, det är inte jag som säger vilket som gäller. För de två exempel som du tar upp är det absolut ingen tvekan om extrapolering är gångbart eller inte.
När det gäller energinivåer så finns det ett glasklart historiskt samband mellan tillväxt och energiförbrukning. Det är möjligt (jag hoppas) att även tillväxt med något lägre energiförbrukningsökning kan åstadkommas, men det är fortfarande så att det är rätt mycket olja som kommer att behövas om 30 år.
När det gäller islamhatarnas extrapolering så finns det också råa data som visar att den extrapoleringen inte är möjlig. I första generationens invandrare är nativiteten högre än för ‘pursvenskar’, men redan i andra generationen är den lägre. Sen kan man ju komma med invändningar om att invandrade muslimer har helt andra födelsetal (eftersom religion inte registreras av SCB är det svårt att motbevisa), men även om de skulle skilja sig från övriga invandrare så är det ändå en starkt avtagande nativitet.
Avseende tillväxten så har mänskligheten levt på i stort sett samma nivå ända fram till 1700-talet då industrialiseringen tog fart. Den fantastiska tillväxt som vi har haft sedan dess har varit beroende av naturresurser. Så länge vi är begränsade av naturresurser (något annat är inte i sikte) så kommer vi att slå i tillväxttaket.
Sambandet mellan tillväxt och energiförbrukning är riktigt, något annat har jag inte påstått. När oljeproduktionen ska peaka är min retoriska fråga. Hittills har det kommit rätt så många stora utredningar och rapporter som satte peaken i tider som redan varit. Mao prognostiseringarna som ni lutar er på idag har många föregångare som visat sig vara felaktiga. En del rejält felaktiga till och med. Och alltså slutligen min riktiga fråga, vad talar för att just denna ska vara riktig?
Om vi börjar tala 1700-tal så har oron för att energin ska ta slut varit massiv ända sen dess. Peak-skog och peak-kol och peak-vete predikanter har varit i farten lika länge som människan har kunnat utnyttja dessa energikällor. Och samma nivå fram till 1700-tal håller jag absolut inte med om. Dagens upplösning i bekvämlighet och levnadsstandard klumpar självklart ihop alla från den tiden och bakåt i samma nivå, men även du måste se skillnaderna som fanns på 1700-talet och 50 000 år före Kristus?
Jag ser inte den stora skillnaden (som du tycks se) mellan islamhatarnas prognostiseringar och era prognostiseringar. De bygger båda på antaganden om framtiden och historiska data.
Det finns åtminstone två saker som talar för att man nu har nått en nivå där prognostiseringskunskapen för oljekällor är såpass god att det finns mycket som talar för att nuvarande bedömningar inte avviker avsevärt från verkligheten.
1. På lokal/regional nivå finns det många områden som har nått peak oil (tex USA) och det visar sig att de flesta produktionskurvor följer ungefär samma mönster. Mha den kunskapen kan man få en hyfsad uppfattning om hur långt olika områden har nått i sin produktionsprofil och på så sätt dra slutsatser om totalen för existerande oljekällor. Sen kan man lägga till de bedömningar av potentiella källor som finns. En given invändning är ju då att det kan finnas stor okänd potential. Visst kan det vara så, men det är trots allt osannolikt, med tanke på hur länge man jobbat med alltmer förfinade metoder för att lokalisera källor.
2. Oljeprisets utveckling är en tydlig indikation på att tillgången på den lättillgängliga oljan har blivit mindre. För inte mer än 10 år sedan tyckte man att oljepriset var rekordhögt (runt 30-40 dollar fatet) och många bedömare menade att det minsann skulle gå ner till mer rimliga 10$/fat. Istället fortsatte det att stiga och toppade en bra bit över 100 innan finanskrisen slog till, men trots den stora effekten krisen hade på ekonomin så kom oljepriset inte längre ner än till 45. Och nu med en halvhackig global ekonomi så närmar vi oss 100-strecket igen.
Du har rätt i att både energi och islamhatarprognoserna bygger på historik och antaganden om framtida data, men den stora skillnaden är hur kvalificerade och väl underbyggda antagandena om framtiden är.