Archive for the 'Ekonomi' Category

Page 6 of 11

Vindkraften är dyrare, men elpriset sjunker!

Published on 2012/01/03 in Ekonomi, Energi, Miljö, Uncategorized and vindkraft. 3 Comments

I en debattartikel i SvD går Jonny Fagerström  återigen till attack mot vindkraften med titeln: “Nej, vindkraften gör att elen blir dyrare!”. Artikeln är en replik på en tidigare artikel av svensk vindkraft där man hävdar att vindkraften bidrar till att sänka el-priserna (vilket en studie av Energimyndigheten visat att den gör!).

Först och främst kan man konstatera att Jonny Fagerström har tagit flera viktiga steg på vägen mot att argumentera konstruktivt. Han använder sig av källor till de siffror som han presenterar istället för att göra egna “beräkningar”.

I övrigt är det dock inte mycket att hänga i julgranen. Jonny konstaterar självsäkert att “Samtliga rapporter visar att vindkraften är dubbelt så dyr som tex kärnkraft”. Med samtliga rapporter avser han här två, en från IVA och en från ett EU-forskningsprojekt kallat CASES. Det är korret att enligt CASES är kostnaden för vindkraft ungefär dubbelt så stor som för kärnkraft. Dock glömmer (?) Jonny att nämna att i CASES rapport skriver man följande;

“But with respect to the low value of nuclear full cost should be stressed that some nuclear specific external costs (eg the cost of a nuclear accident or the risk of nuclear proliferation) are not considered in this analysis. In addition it should be remarked that private costs calculated with the average lifetime levelised generating technology seem to underestimate the real industrial production cost, in particular for nuclear, as declared by stakeholders of the electricity sector invited to the “First CASES Stakeholders Workshop – Social costs of electricity production” February 2008, Brussels.”

Det vill säga att kostnaden för kärnkraft som CASES räknat ut anses som på tok för låga av el-industrin.

I IVA:s rapport (sidan 22) är följande kostnader angivna: kärnkraft 40öre/kWh, vindkraft (land) 50-55 öre/kWh, vindkraft (hav) 75-80 öre/kWh . Detta är för mig inte dubbelt så dyrt! Vindkraft är förmodligen dyrare än kärnkraft (i alla fall om man bara räknar de direkta kostnaderna), men inte dubbelt så dyrt.

Det största problemet med Jonnys resonemang är dock att han sålt skinnet innan han skjutit björnen. För att bygga ett kärnkraftverk är projekteringstiden 10-15 år. Såtillvida Jonny inte vill vänta i 15 år så får han välja; Dyr el eller vindkraftsel!

Elmarknaden är idag avreglerad och produktionskostnaden är inte det som styr elpriset, utan utbud och efterfrågan. Man kan alltid diskutera vad som skulle gjorts annorlunda för 15 år sedan. Men det ändrar inte på faktum idag.

Att det sedan finns två andra väsentliga skillnader mellan kärnkraft och vindkraft, nämligen att den förstnämnda inte är förnyelsebar och innebär en risk för alvarliga olyckor är en annan fråga. En risk som för övrigt Japan nyligen kvantifierade till 10öre/kWh.

Skuldbubblan – “The real effects of debt”

Published on 2011/11/30 in Ekonomi and Pension. 0 Comments Tags: , .

BIS, eller Bank for International Settlements, är en klubb för världens riksbanker med syfte att supporta riksbankernas arbete på olika sätt, tex genom forskning. Det händer då och då att det resulterar i intressanta beskrivningar av vår värld. I början av året så uppmärksammade jag en rapport där BIS beskriver explosiviteten i dagens skuldberg när de kombineras med en åldrande befolkningsstruktur.

I september kom den intressanta rapporten “The real effects of debt”, som dock har fått förvånansvärt lite uppmärksamhet. En sökning på svenska sidor ger inte mer än en handfull (sex) träffar, varav en är ett protokoll från riksbanksdirektionens sammanträde, där Stefan Ingves hänvisar till rapporten!

Författarna har gjort en studie där skulsättningsgradens utveckling och dess konsekvens för tillväxten undersöks. Datamaterialet är baserat på statlig, hushålls-, och företagsskuldsättning i 18 OECD länder under 1980-2010.

Om vi inte fördjupar oss i tillväxtens egna besvärligheter utan lullar vidare i det förlegade tillväxtparadigmet så kan vi av rapportens slutsatser bekymrat konstatera att tillväxten hämmas av för hög skuldsättning. Den tröskel för negativt inflytande som studien kommit fram till är 85% statsskuld i förhållande till BNP, 90% för företagsskuld och 85% för hushållsskuld. Med 87% ligger Sverige överraskande lågt när det gäller hushållens skulder, däremot betydligt högre, 196% för företagens (exklusive finanssektorn) skuldsättning.

Under de 30 studerade åren har den totala skuldnivån ökat från 167% 1980 till 314% idag. Rapporten nämner också hur skuldsättningsgrad över ett visst tröskelvärde ökar sannolikheten för finansiella systemkrascher och hur allvarliga de blir. Även i denna studie nämner man det väntande pensionärsberget i de 18 länderna som ett kommande hot.

Kombinera finanskris 2.0, som vi är mitt uppe i, med energikrisen (pågår redan – mer än vad många har insett) och med åldersstrukturen så är slutsatsen klar. Positiva tillväxtutsikter för kommande decennium blir aldrig mer än en hägring – precis som de bedömningar av 2012 som gjordes så sent som för några månader sedan.

World power swings back to America

Published on 2011/11/19 in Ekonomi and Energi. 2 Comments Tags: , , .

The Telegraph beskriver i en artikel att USA har goda möjlighet att ta tillbaka upp på tronen som den ohotat ledande ekonomin i världen. Bla så ska landet inom ca en femårsperiod vara på god väg mot att vara självförsörjande på “fuel and energy”. Som intäkt för det stundande energimiraklet tar man utvecklingen av skiffergasproduktionen (shale gas) och potentialen för att göra något liknande med oljeskiffer. Trogna följare av osunt.se har redan läst om den överhängande risken för att skiffergasrevolutionen kommer av sig. Det finns inte heller mycket som talar för att oljeskiffer leder till någon långvarig revolution.

Som så ofta när man hittar rätt i bloggvärlden går det att få tag på information som är av betydligt högre kvalitet än vad du hittar i både vanliga tidningsblaskor och fackpress.

En blogg som jag har hämtat inspiration och kunskap från vid flera tillfällen är energianalytikern Gregor Mcdonalds blogg gregor.us. Det är även där som jag läste om The Telegraphs artikel. I inlägget påpekas både grundläggande fel vid presentation av data och ett och annat felslut. Andra prestigetidningar som NY Times och Financial Times har publicerat artiklar med samma positiva vinkling av USA:s energisituation, men lika verklighetsfrånvända, vilket Gregor redovisar. Även Daniel Yergin får sig en släng av sleven

Att USA skulle kunna tredubbla sin oljeproduktion (vilket krävs för att bli självförsörjande), från dagens 5,5 mbpd till ca 18 den mbpd med hjälp av den svårutvunna skifferoljan sågas ordentligt. Den främsta orsaken till att oljeförsörjningssituation har stabiliserats under senare år handlar om något helt annat än ökad produktion, nämligen att efterfrågan har rasat. Hepp – vilken överraskning! Som du kanske gissat så har de senaste årens finanskris och recession påverkat oljeförbrukningen.


Och då står vi där igen. Med vilken takt kommer den ökade konkurrensen om oljan / energin driva upp priserna och hålla tillbaka den ekonomiska tillväxten? Eller snarare – hur länge kommer våra ekonomier att präglas av negativ tillväxt?

 

Pensionärerna vill skrota PPM..

Published on 2011/11/13 in Ekonomi and Pension. 2 Comments Tags: .

.. stod det i lördagens DI. I ett tidigare inlägg på den här bloggen kan man läsa om varför PPM är ett absurt påhitt.

Kostnaderna är ett bra exempel: Arbetskostnaden för att göra de aktiva val som rekommenderas kan uppskattas till 7 miljarder. Visserligen bidrar ett aktivt val framförallt till en slumpmässig fördelning av vinsterna, men det är en annan historia. Utöver de 7 miljarderna så har vi en driftskostnad på runt 1,5 miljarder där förvaltarna tar 1 miljard för att skapa den slumpmässiga vinstutdelningen och myndigheten en halv för att hålla bluffen levande.

Ett datoriserat system där man väljer hur stor del av pengarna som placeras i aktier och som sedan slumpmässigt fördelar investeringen på olika aktier hade gett en högre genomsnittlig avkastning (eftersom större delen av 1 miljard hade kunnat hamna som avkastning istället) samtidigt som kostnaden för myndigheten hade blivit en bråkdel.

Med tanke på det orimliga i dagens konstruktion så var det kul att se artikeln i DI. När jag skulle leta upp mer info så upptäckte jag dock att det bara var en bra-att-ha-på-lager-artikel. Den rapport som hänvisas till släpptes den 11/4 tidigare i år. Nåja, jag missade ju nyheten i våras och det skadar inte att PPM-problemet lyfts upp oftare så jag ska inte klaga.

Pensionsmyndighetens ordförande, Bo Könberg, försvarar så klart systemet. Det lustiga är att han argumenterar att det är inslaget av riskkapital som motiverar PPM. Som om det tramsiga individuella valet skulle vara nödvändigt för att få en riskkapitalavkastning.

Jag kan bara se två riktiga skäl till att man införde och ännu inte har skrotat systemet.

1. 1 miljard kronor. Nu är visserligen en miljard hit eller dit inte så mycket pengar i finansbranschen, men det räcker ju åtminstone till någon bonusmiljon extra.

2. Psykologi. Valfrihet, större eget ansvar, möjlighet till storvinst, etc är ledorden bakom det politiska motivet. Genom att lägga på lite glättig yta i form av PPM så blev det nya pensionssystemet lite mer lättsålt.

I takt med att folk upptäcker att det inte blir mer pengar för att man sitter och flyttar fonder samtidigt som den generella börsutvecklingen lämnar drömutvecklingen från de tre senaste decennierna så kommer den glättiga ytan att bli alltmer solkig.

Och PPM kommer att vara skrotat innan 2015!

Oljeoptimism möter verkligheten

Published on 2011/10/14 in Ekonomi, Energi and media. 3 Comments Tags: .

Jag skrev om oljeoptimisten Daniel Yergin och hans sanslöst inskränkta artikel i WSJ. Det är skönt att se att det finns reaktioner. Harward Business Review är ett starkt varumärke, men såklart med något mer begränsad räckvidd än WSJ. På HBRs blogg finns ett bra bemötande av Yergins svada. Tyvärr lär dock författarna inte bli inbjudna till talkshows där de får marknadsföra sina böcker på samma sätt som Yergin.

Här kommer några utdrag ur artikeln:

“Daniel Yergin’s typically sunny outlook on oil in his recent Wall Street Journal piece, “There Will Be Oil,” suggested that technology and new energy discoveries would avert any of the economic disasters portended by peak oil. We found Mr. Yergin’s dismissal of these risks premature and repetitive. After all, he has asserted since 2004 that global oil production was nothing to worry about, and that there would be few effects on the economy.

As Shell, Chevron, Total, the IEA, and a host of other serious observers have openly declared since 2005, the age of cheap and easy oil has ended. The “oil” that’s left is progressively expensive, difficult, risky, marginal, and fraught with secondary effects like increasing carbon emissions, demand for water, and competition with food.

A wide spectrum of agnostic analysts with decades of distinguished service in the oil industry and its press have addressed this. We like the formulation of petroleum economist Chris Skrebowski, which defines peak oil as the point where “the cost of incremental supply exceeds the price economies can pay without destroying growth at a given point in time.”

The connection between oil shocks and recessions has been understood for decades. We have ample historical evidence that when petroleum expenditures reach 5% of GDP, recession typically follows. Annual energy expenditures rose from 6.2% of U.S. GDP in 2002 to a painful 9.8% in 2008, which was immediately followed by an economic crash. And now oil is sending energy expenditures back above 9% of GDP, just as we see fresh indications that the recession persists. This is not a coincidence.

Peak oil poses a host of systemic risks to the global economy, and will increasingly disrupt supply chains in our globalized world. Contra to Yergin’s view that Ricardian Comparative Advantage will produce abundant oil for export, oil-producing nations will continue to feed their domestic populations, leaving less for sale on world markets. OECD consumers will be increasingly priced out of oil markets as their disposable income adjusts downward to reflect energy costs.”

Författarna har också skrivit ett kompletterande inlägg på GetREALlist där de också länkar till ett antal bra bemötande av Yergins artikel (bla vår svenska nestor Kjell Aleklett),  En annan rolig detalj i sammanhanget är ASPO USAs vadslagningsutmaning riktad mot Yergins analysverksamhet. 100 000 USD står på spel, om bara Yergin hade vågat anta utmaningen!

Kanske en idé för svenska ASPO att ta efter? Utmana tex Marian Radetzkis på en oljeprisprognos. Enkla pengar, men inte minst möjlighet till lite uppmärksamhet!

Kinas fastighetsbubbla

Published on 2011/10/10 in bostadsbubblan and Ekonomi. 3 Comments Tags: , .

Här på bloggen har man tidigare kunnat läsa om investmentfirman GMO:s intressanta analys av råvarumarknadens paradigmskifte. Det finns många andra läsvärda analyser som är fritt tillgängliga på GMO:s sida. Idag läste jag en rapport som handlar om fastighetsmarknadens cykler med fokus på USA och Kina. Inte minst är det en bra genomgång av de olika faserna i  en upp- och nedgångscykel (bubbla) i fastighetsbranschen.

Men det som jag vill lyfta fram här är den gedigna genomgången av tecken på att Kina befinner sig mitt uppe i en fastighetsbubbla.

Först konstateras hur viktig fastighetsbranschen har blivit för Kinas tillväxt. Byggandet står för ca 13% av total BP och utgör samtidigt en huvudmarknad för många andra branscher som tex ståltillverkning – det har gjorts en bedömning att 50% av Kinas tillväxt kan kopplas till fastighetsmarknaden. I dessa dagar när Kina är ett av få lokomotiv i den globala  ekonomin så får en kraschande kinesisk fastighetsmarknad smått besvärande konsekvenser.

Här kommer exempel på de indikatorer som rapporten tar upp (delvis kommenterade och kompletterade av mig):

– genomsnittlig 100m2-lägenhet i Kina kostar 17 gånger mer än vad den genomsnittliga disponibla inkomsten tillåter.  Deutsche Bank som tagit fram siffrorna visar också att genomsnittsinkomsten skulle behöva stiga med10% årligen under 20 årstid för att nå upp till den bostadsfinansieringsförmåga som råder i Tyskland. Enligt mig så finns det en del som gör jämförelsen vansklig, tex den exceptionellt låga inkomsten för ca 800 miljoner bönder på landet, eller den betydligt högre andelen “icke-registrerade” inkomster. Hur som helst så säger det ändå en del om prisnivåns uthållighet.

– under 2009 och 2010 har krediterna vuxit med 39% respektive 34% av BNP, typiskt tecken på skakigt läge

– nya kreativa former av fastighetsfinansiering har dykt upp

-mycket bostadsbyggande. Bostadsbyggandet utgör 10% av BNP, vilket motsvarar den nivå som Spanien nådde upp till under sin senaste bubbla

– vakansgrad. Det finns uppskattningar på att 64 miljoner lägenheter står tomma. Kina är stort, men 64 miljoner är många. Inte minst med tanke på att den medelklass som åtminstone är en tänkbar målgrupp kan uppskattas till 200-300 miljoner.

– bubblan tar sig absurda uttryck. Ett utmärkt exempel är de spökstäder som det rapporterats om. Bloggrannen Flute skrev om detta i somras.

En starkt bidragande orsak till utvecklingen är hur drivkrafterna i Kinas ekonomi fungerar. En av de starkare är de lokala myndigheternas möjlighet att generera betydande intäkter genom försäljning av land. I tex Peking drog staden in en tredjedel av sina intäkter på markförsäljningar (2009).

Som en följd av de stora landreformer som kommunisterna genomförde så finns det helt enkelt inga bönder som äger den mark som de brukar, även om de har brukat den i många generationer. På så sätt finns det utmärkta möjligheter för lokala myndigheter att göra affärer med riktigt fin hävstång. Med mer eller mindre (oftast mindre) justa metoder så ser man till att få bort bönderna från mark i exploateringsbara lägen, omvandlar det till kommersiell mark, bygger nödvändig infrastruktur och kränger sedan marken till priser med ett antal tusen procent i marginal. Eftersom fastighetsmarknaden är inne i ett spekulationsrace så är det bara att investera vinsten i nya projekt (en liten ådra letar sig såklart ner i den egna fickan) vilket gör att man kan fortsätta leverera de regionala tillväxtsiffror som krävs för att man ska bli någon att räkna med i Peking. Självklart leder detta inte till optimal resursallokering. vilket spökstäderna är ett tecken på.

Tyvärr är det alltför lätt att konstatera att kriserna i USA och Europa med stor sannolikhet inte kommer mildras av det kinesiska lokomotivets dragkraft. Vill det sig riktigt illa så är det inte ljuset i tunneln vi ser utan det kinesiska tåget.

Läser Johanna Koljonen Cornucopia?

Published on 2011/10/03 in Ekonomi and media. 2 Comments

För ett tag sedan skrev jag om att det började dyka upp uttalanden och artiklar som visade på att det började bli alltmer accepterat att erkänna riskerna och se att en ordentlig recession hotar stora delar av den globala ekonomin. Sedan dess har utvecklingen exploderat och helt plötsligt är det mainstream att prata om att europrojektet mycket väl kan krascha, att det tar 10 år innan återhämtningen kommer, osv.

Nu börjar insikter även dyka upp i sektorer lite längre från den ekonomiska huvudpulsådern. Kulturjournalisten Johanna Koljonen har skrivit en krönika i det senaste numret av Fokus. Hon inleder den såhär:

“År 2008 var vi 48 timmar ifrån en situation då pengarna hade börjat ta slut i bankomaterna, läser jag i Guardian på nätet. Situationen i dag hotar bli mycket värre.”

Sedan refererar hon till samtal med finansmarknads-, EU-, o dylika experter, som sammanfattas så här:

“Grader i helvetet diskuteras och när det gäller möjliga åtgärder går meningarna isär, men läget i världen är entydigt katastrofalt och det lär bli värre innan det blir bättre.”

På det sätt som hon formulerar sig får jag dock en känsla av att Johanna snarare har varit en trogen läsare av bloggar som tex Cornucopia eller Flute!  Inte minst när jag läser följande:

“Men jag vet att jag, liksom de flesta av mina anhöriga och vänner, jobbar med saker som i ett kortsiktigt perspektiv är helt onödiga för samhället: filmkritik, typografi, serie­romaner, humanistisk forskning, tygpåsar med roliga tryck och appar som varnar för lapplisor. Om du bara gör en sak den här veckan, vill jag ropa åt mina grannar, kolla vad du realistiskt kan få för bidrag om du plötsligt inte kan försörja dig, vad du har för skulder, vad du skulle kunna rädda. Svaret kan vara en kalldusch och det vore oansvarigt att inte planera därefter.”

Att hon avslutar dystopin med en förhoppning om att komma ut ur mörkret och gå en ljusare värld till mötes med en “välfungerande ekonomi med långsiktig hållbarhet och social rättvisa” tycker jag är helt rätt inställning. Det är viktigt att också se de möjligheter som ett paradigmskifte för med sig, även om det blir jobbigt på vägen.


Den svenska bankkrisen

Published on 2011/09/30 in bostadsbubblan, byggande and Ekonomi. 2 Comments
 Nedan är ett utdrag ur en studie av Dr Nils Lundgren som har titeln “Den finansiella sektorns ekonomiska betydelse”. Det är en skrift som innehåller många höjdpunkter. Läs nedanstående utdrag och fundera över vilken tidsperiod han pratar om, klicka gärna på någon av länkarna också (de tillhör inte originaltexten, jag har lagt in dem).

 

“Många medborgare ställer sig frågan vart pengarna tog vägen. Ett svar är att en betydande del försvann i form av felinvesteringar. Det investerades i byggande av nya fastigheter med hjälp av krediter och dessa blev dyra när de byggdes i en överhettad ekonomi. Byggämnespriser och byggarbetarlöner blev höga och organisationen av byggandet blev mindre effektiv. När husen stod där, var de värda kanske 50-75 procent av byggkostnaderna och mellanskillnaden var förlorad.”

“Den svenska bankkrisen kan i korthet förklaras på följande sätt. […] Under de fem åren fram till [….] steg den privata sektorns skuldsättning  från 100 till 150 procent av BNP, vilket underhöll en kraftig uppgång i den inhemska efterfrågan. Den internationella konjunkturen blåstes under av en mycket expansiv penningpolitik i de ledande industriländerna under intryck av börsraset. […] De reala tillgångspriserna steg  därför med 70 procent under femårsperioden, dvs. värdet av aktier, fastigheter m.m. steg 70 procent mer än den allmänna prisnivån under denna inflationistiska period. Uppgången i fastighetspriserna ökade ytterligare underlaget för belåning och för byggande.” 
 
 
 

 

Nå vilken tidsperiod kan det vara?
 
 
 

(Studien är hämtad ur Finansmarknadsutredningen, SOU 2000:11 och ovanstående text är hämtad ur en volym som granskade den finansiella sektorns betydelse för tillväxten)
 
 

 

DN förordar bostadsspekulation

Published on 2011/09/28 in bostadsbubblan and Ekonomi. 1 Comment

För några dagar sedan kunde vi läsa i DN  om att fler personer vill hyra ut sina bostäder istället för att sälja, eftersom ingen vill köpa till de priser som säljarna förväntar sig. “Artikeln” inleds med: “Har du svårt att sälja din bostad? Pröva om du i stället kan hyra ut den!”

I diskussioner om bostadsbubblan brukar bubbelförnekare påstå att det inte existerar någon spekulation på bostadsmarknaden, enligt artikeln ovan har vi alltså nu en ökad spekulation som dessutom sker i en fallande marknad där man spekulerar i en vändning. Jag hoppas innerligen att de som ägnar sig åt detta har pengar över som kan täcka eventuella förluster.

I DNs ”artikel” intervjuar man mäklare som ägnar sig åt att förmedla bostäder för uthyrning i andra hand och man tipsar även om hur man kan runda trilskande bostadsrättsstyrelser genom att låtsas ha inneboende istället för att hyra ut hela lägenheten. Men man nämner inte med ett ord de avsevärda riskerna som man tar ifall man väljer att hyra ut en lånefinansierad bostad med stor hävstång. Med hög andel lånefinansiering både av sitt eget boende och ett uthyrningsboende krävs det inte att bostadspriserna sjunker mycket för att det egna kapitalet ska vara totalt utraderat. Tyvärr har nog inte DN förstånd att ens ta betalt för denna typen av redaktionell reklam som man gör åt uthyrningsmäklarna, eller?

EQT, Pär Nuder och Thomas Bodström

Published on 2011/09/07 in Ekonomi, Politik and Socialdemokraterna. 0 Comments Tags: , , .

Nu när SvD har publicerat material om EQTs gasledningsköp och Pär Nuders roll i det hela så blev jag inspirerad att ta upp tråden.

För inte så länge sedan skrev jag om EQTs inhopp i gasbranschen och att Pär Nuder fått sitta med vid grytorna med sleven i högsta hugg. Ni som inte läste mitt tidigare inlägg – kan ni gissa varför Pär har fått en plats i detta sammanhang? Kan det vara för hans gedigna branschkunskap? Tja, tror inte det va. Som monopolist i energibranschen styrs man av en regleringsmyndighet. EQT ska under 4-6 års tid se till att avkastningen på investeringen i gasrör maximeras. Det kan man göra på olika sätt. Men det finns en sak som är grundläggande. Man vill inte att besvärliga politiker ska försämra förutsättningarna (helst förbättra dem).

Så hur gör då ett riskkapitalbolag för att maximera chansen till en bra avkastningen? Jo, man hittar en politiker av rätt virke och rätt position, sätter honom i styrelsen för aktuellt bolag och ser till att han får möjlighet till en bättre affär än någonsin tidigare. Vilken politiker är då lämplig att bli spelpjäs i riskkapitalbolagets händer?

Först och främst kan sökområdet avgränsas till Socialdemokraterna. Högerpolitiker är generellt sett alldeles för positiva till riskkapitalbolagens affärer för att verkligen utgöra någon risk. Vänster- och miljöpartister är alldeles för obetydliga i vänsterblocket. Alltså ska det vara en sosse. Men vilken sosse ska man då välja? Vi kan börja med att konstatera att det faktiskt finns ett ganska stort utbud av sossar som gärna släpper politiska ideal mot att göra en extra hacka. Dessutom finns det andra sossar som försvarar beteendet. Så, lille riskkapitalist, var inte rädd för att det inte ska finnas någon villig sosse över till dig!

I så viktiga sammanhang som gasinfrastruktur (eller undervisningsbranschen) behöver man hitta en politiker av viss rang. Sikta gärna på en toppsosse som varit med länge, varit utsedd till kronprins, men som förlorat bittert i kampen om partiledarposten och därför känner att “det är min tur nu”. Eller ta någon som helst rattar politikerrollen med vänsterhanden och ser politiken som ett sätt att lyfta sitt personliga varumärke, få värdefulla kontakter, sälja fler böcker eller dra in stålar på något annat sätt.

På så sätt hamnade Pär Nuder i gasbranschen och Thomas Bodström i skolans värld. Thomas har dragit sitt strå till stacken i försvar av riskkapitalägda friskolor och kan nu casha in.

Sjukvård är en bransch där riskkapitalister har kunnat flytta fram sina positioner ordentligt. Idag kan bolagen plocka ut vinster på ca 3 miljarder per år. Ska vi gissa att det finns en styrelseplats ledig för någon sosse som vill göra lite nytta?

 

SvD har en läsvärd artikelserie om riskkapitalbolagens framfart.

Kent Werne har gjort bra granskningar som är samlade här.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...