Archive for the 'Konsumtion' Category

Page 2 of 5

5:2 diet, hälsofördelar

Som trogna läsare vet så har jag snöat in på korttidsfasta (läs mer här). Förmodligen har de flesta av er också noterat att jag inte är ensam. Tidningar, bloggar och andra nätsidor exploderar i korttidsfasta – eller 5:2 diet som är det som verkar bli vinnarkonceptet. Äntligen har även den här lilla bloggen fått ett uppsving i trafiken, så det är ju bara att köra på med fler inlägg på temat!

När blaskorna tar upp ämnet så blir det lätt med viktminskning i fokus. Eftersom jag vill betona hälsofördelarna så kommer här en lista på vilka positiva effekter av korttidsfasta som indikeras i olika studier. Som vanligt vill jag också poängtera att det går utmärkt att hålla det enkelt och skippa kaloriräkning, speciella recept och allt sånt som väller fram i 5:2-floden.

  • IGF-1 (Insulin like Growth Factor 1). Fastan minskar mängderna av IGF-1 i kroppen. Man behöver högre nivåer av IGF-1 och andra tillväxtfaktorer när man är ung och växande, men höga nivåer senare i livet verkar leda till snabbare åldrande, cancer och andra åldersrelaterade sjukdomar. En indikation är den studie av personer med Larons syndrom som har mycket låga nivåer av IGF-1. Följaktligen är de mycket korta, men utvecklar inte heller diabetes eller cancer.
  • Reparation av celler – fastan gör att dina celler går in i “reparationsläge”. När det finns ett överflöd av mat är cellerna i “tillväxtläge”. Det kommer bara att gå in i reparationsläge om de försätts i en svältsituation, vilket brukar inträffa efter i runda slängar tolv timmar utan mat. Detta verkar också ha en positiv effekt för att förhindra utvecklingen av cancer.
  • Insulin och bukspottkörteln – det finns en studie som visar att periodisk fasta gör att din kropp behöver mindre insulin för att reglera blodsockernivån. Mycket socker och snabba kolhydrater ökar blodsockret och kan leda till folksjukdomen typ 2-diabetes. Återkommande fasta hjälper till att hålla ordning på blodsockernivåerna och minskar därför risken för typ 2-diabetes.
  • Hjärnan – Mark Mattson (ledande forskare på området) menar att periodisk fasta faktiskt är betydligt enklare att ge sig i kast med än vad man kan tro. Orsaken är att nivån av proteinet BDNF ökar vid periodisk fasta (visat på möss), vilket kan ge positiva effekter på humöret. En annan minst lika positiv effekt är att mer BDNF verkar skydda hjärnan mot åldersdemens och annan åldersrelaterad nedbrytning (också visat på möss)

Korttidsfasta går också utmärkt att kombinera med reducerat köttintag. Det finns även studier som visar att hälsoeffekterna förstärks av måttligt proteinintag. Jag har länge varit tveksam till det hälsosamma i att LCHFa i sig mängder med proteiner. Skönt med lite vatten på sin kvarn.

Fasta och “Svält dig gammal”

För dig som inte har sett Vetenskapens värld, “Svält dig gammal”, så passa på nu. Programmet finns tillgängligt på svtplay fram till måndag. Programmet ger en bra introduktion till olika tankespår inom fastetrenden.

Följande olika varianter tas upp

– kontinuerlig lågkaloridiet, där man fokuserar på lågt dagligt kaloriintag och högt näringsinnehåll

– fyradagars fasta, med inte mer än 25 kalorier om dagen, vilken ska upprepas ca en gång per månad

– varannan dags fasta, med lite kalorier, ett mål mat och mycket näring, de andra dagarna är det fritt fram med kalorierna

– fem dagar fri mat och två fastedagar per vecka med ca 600 kalorier per dag, dvs 5:2 fasta

Som jag sagt tidigare så finns det mycket som talar för att detta är början på en medicinsk revolution.Gör själv ett försök. Du har mycket att vinna och lite att förlora på korttidsfasta!

Läs också tidigare inlägg: 1, 2, 3, 4

5:2 diet, korttidsfasta, 16:8, IF

Efter ytterligare några veckor med korttidsfasta så känner jag att konceptet börjar sätta sig. Det som jag framförallt uppskattar är friheten att inte längre behöva känna sig bunden till ett regelbundet energiintag. Frukost på vardagar har jag slutat med och dagar med mycket att göra är det inga problem att skippa lunchen och kanske ta ett äpple på eftermiddagen istället. Känslan av att det är jag som har kontroll över kroppen och inte tvärtom är faktiskt inte så dum.

Jag har tidigare skrivit om korttidsfasta i följande inlägg 1, 2, 3. Där framgår också att det är indikationerna på långsiktigt hälsomässiga fördelar som är min drivkraft.

När man söker på korttidsfasta och andra relaterade begrepp så framgår det tydligt att det har uppstått en snabbt växande marknadsnisch i dietvärlden. Det är många som försöker dra in stålar på att berätta exakt hur man ska korttidsfasta för bästa effekt. Någon förespråkar bestämt 5:2 och någon annan är lika säker på att 16:8 är bättre.

Glöm det! Ta utgångspunkt i att det börjar hända saker i systemet efter 12 timmars fasta och att några timmar senare så peakar effekten. Kör sen bara på och strunta i exakta och strikta scheman. Hoppa över de måltider som passar, ät generellt hälsosamt (äntligen kan LCHF-hysterin tyna bort – det finns också indikationer på att korttidsfasta i kombination med minimiproteinintag ger bättre effekt!), känn dig nöjd med din kropp och hoppas på att vetenskapen i framtiden kan ge dig ett kvitto på att du har gjort någotsånär rätt!

Vi kommer att äta mindre kött 2050

“LRF argumenterar för att det är avgörande med minskade utsläpp från konsumtionen och att man bör välja det mest klimatsmarta alternativet. På den punkten är vi helt överens. Dock är det mest klimatsmarta alternativet inte svenskt nötkött, utan vegetabilisk kost, följt av kyckling och sen gris.”

avslutar Fredrik Hedenus, David Bryngelsson och Jörgen Larsson vid fysisk resursteori debattväxlingen i SvD. Det började med en debattartikel för att uppmärksamma herrarnas publicering av rapporten “Scenarier för klimatpåverkan från matkonsumtion 2050”. I rapporten redovisar de CO2-ekvivalenter per capita i dagsläget och vad det kan tänkas landa på givet ett antal olika scenarier.

1 ton per skalle är det utrymme som brukar nämnas som målsättning för 2050, alltså runt en tiondel av dagens utsläppsnivå. Siffror för 2006 visar att bara matkonsumtionen hamnar en bra bit över den ransonen. Det är också uppenbart att nötkött står för den största delen av matrelaterade utsläpp.

Rapporten visar också mycket tydligt att ett fossilfritt transport och energisystem inte räcker till för att få matkonsumtionen på rätt sida 1-tonstrecket. Alltså måste vi ta ett ordentligt grepp om utsläppen från maten. Vad vi äter, inte minst hur mycket kött (framförallt nötkött) vi äter, blir ytterligare en utmaning på vägen till ett hållbart samhälle.

LRF försöker i sitt debattsvar spela bort korten genom att lyfta fram svenskt kött som bättre än importerat och att vi ska äta upp maten istället för att slänga den. Inte helt oväntat, men ett smått patetiskt försök.

Miljöaktuellt har dock fått det hela om bakfoten när de skriver Att äta mindre nötkött är den enskilt mest kraftfulla åtgärden för att rädda klimatet visar en ny forskningsrapport från Chalmers. “ Givetvis handlar det om att det är den mest kraftfulla åtgärden för att minska utsläppen från matkonsumtionen!

För att fördjupa dig i köttämnet så rekommenderar jag min sammanställning av köttinlägg.

 

Andra bloggar: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10

 

Korttidsfasta

Förmodligen har du hört talas om Okinawa som ett område där människorna blir exceptionellt gamla. Sedan 1973 har Okinawa toppat den globala listan över andelen hundraåringar. Men i takt med att modern matkultur har brett ut sig ökar sjukdomar som diabetes, cancer, stroke och hjärtsjukdomar radikalt.

Det har länge varit känt att en huvudingrediens bakom den höga åldern och goda hälsan är öbornas traditionella svältkost, ”hara hachi bu”, eller ungefär “fyra femtedelar mätt”. Redan på 30-talet kunde man visa att möss på kaloribegränsad kost levde längre.

I modernare forskning har man kunnat identifiera tillväxthormonet IGF-1 (insuling-like growth factor) som en betydande orsak till åldersrelaterade sjukdomar som cancer och diabetes. Ca 350 (identifierade) individer med Larons syndrom producerar exceptionellt låga nivåer av IGF-1. Förutom att det leder till att de blir kortväxta så verkar det också skydda dem mot cancer och diabetes.

Ett lågt intag av kalorier i kombination med ett begränsa proteinintaget till rekommenderade nivåer (alltså långt under genomsnittligt intag) sänker nivån av IGF-1. Det är en förklaring till den traditionella Okinawa-dietens positiva effekter på hälsan.

Men vem vill svälta sig igenom livet?

På senare tid har studier visat att det (åtminstone för möss) ger ännu bättre effekt om man varvar lågt kaloriintag med normalt, sk korttidsfasta (eller intermittent fasting om du behöver det engelska begreppet). Mark Mattson som är en av huvudfigurerna när det gäller forskning på ämnet ägnar sig sedan flera år tillbaka åt korttidsfasta. Utöver de långsiktiga hälsoeffekterna menar han att dieten även gör honom effektivare och ökar hans produktivitet. Med 700 vetenskapliga artiklar bakom sig har han visst fog för sitt uttalande..

Efter några veckor så märker jag ingen effekt på produktiviteten, förutom att jag slipper lunchkoman som annars brukar kunna drabba mig hårt. Att förändra sin livsstil utan att få en tydlig och snabb återkoppling är alltid svårt, men det är absolut värt ett försök.

Det är dock fortfarande ett mycket ungt forskningsområde med få omfattande studier på människor.

Evolutionen har påverkat människan under 10000-tals generationer. Under 99,9% av den tiden har människan haft ett mycket oregelbundet kaloriintag. Precis som många andra biologiska system är våra kroppar anti-bräckliga (antifragile), dvs gynnas av oregelbundna påfrestningar (tex träning). För mig räcker detta som argument.

 

Expressen har troligtvis den mest korkade ledarskribenten

Sverige har troligtvis västvärldens fattigaste medelklass. “

Så inleds en krönika av Jan-Olof Bengtsson på Expressen/Kvällspostens ledarsida. Kommentarer till den inledningen är överflödiga.

Med utgångspunkt i Timbros “Balansakten” av Philip Lerulf har Jan-Olof gjort en djuplodande analys av hur svårt det är för den svenska medelklassen att lägga undan ett sparkapital.

“Möjligheten att i Sverige spara ihop ett eget kapital eller ha en buffert värd namnet för att skapa privat handlingsutrymme är nämligen minimal. För väldigt många är det alltid för många dagar kvar till slutet av månaden. […] sanningen är att alltför många av oss i vår vardag saknar ekonomiska marginaler om det skulle bränna till. Det gäller inte bara människor på samhällets skuggsida utan även till synes stabil medelklass med villa, bil och flott gasolgrill.”

Det är ett problem att både lågavlönade och medelklass i Sverige har för liten buffert. Det har Jan-Olof helt rätt i. Hur man löser det genom att sänka skattenivån är däremot en gåta. Lyckligtvis finns det mycket enklare och effektivare sätt att skapa en buffert.

På ganska kort tid har vi i Sverige lyckats fördubbla vår konsumtion. Vi som minns hur det var på 80-talet vet att vi inte led någon vidare nöd på den tiden, trots den påvra konsumtionsnivån. Detaljhandelsexperter spår givetvis att konsumtionstrenden ska fortsätta så att detaljhandeln ska omsätta 850 miljarder 2025, eller 350 miljarder mer än 2009. I runda slängar hamnar det på en nätt genomsnittlig summa av 40 000 per invånare, eller 160 000 för en tvåbarnsfamilj. Alltså utöver de 220 000 om året som familjen spenderar redan idag!

Snacka om utrymme för buffert!

 

Andra om “Balansakten”:

Per Penning, Cornucopia, På Uppstuds, Pierre Gilly

SvDBarometern

Burn motherfucker, Burn

Sverige har genomfört en framgångsrik utfasning av olja och andra fossila bränslen i uppvärmningssyfte. Den koldioxidskatt som infördes i kombination med starka kommunala agendor att bygga ut fjärrvärmen har varit framgångsrik.

Men som i så många andra miljöhänseenden har vi i vårt samhälle bara tagit det första lilla steget mot ett hållbart samhälle. De utmaningar som vi har kvar är betydligt större. I det svenska uppvärmningssystemet har sopor blivit ett viktigt bränsle. Eftersom varje svensk genererar 465 kg hushållssopor per år, varav 226 eldas upp (2010) och ca 4000 kg när även industriavfall inkluderas, så är det trots allt en ansenlig mängd bränsle. Det är betydligt bättre att elda upp soporna än att deponera dem, vilket fortfarande är den vanligaste metoden inom EU. Men det är definitivt inte långsiktigt hållbart.

En grupp forskare har under sex år medverkat i forskningsprogrammet “Hållbar avfallshantering”. Slutsatserna förs fram i en artikel på DN Debatt. Det är många intressanta förslag. Konsekvenserna är också omfattande, inte minst av följande åtgärd:

“• Återvinningskrav på återvinningsbara material. I dag förbränns och deponeras material som skulle kunna återvinnas. På samma sätt som vi i dag har deponeringsförbud av brännbara material, skulle vi kunna införa förbrännings- och deponeringsförbud av material som skulle kunna återvinnas. Det skulle leda till miljövinster som uppväger de extra kostnader det skulle kunna innebära.”

Med tanke på hur viktigt avfallet är som bränsle i fjärrvärmesystemet (import av sopor sker redan idag) så skulle ovanstående förslag trycka upp värmepriserna rejält. Och det är rätt. Det effektivaste sättet att skapa en hållbar energikonsumtion är en prissättning där alla kostnader internaliseras eller som det uttrycks ovan – att miljövinsterna uppväger de extra kostnader som det skulle kunna innebära.

 

Läs också: Lasse Bjurström, Tom Andersson, Harald, Lennart Holmlund, Flute, Stefan Nilsson

Antifragile – korttidsfasta

Under julen läste jag Talebs senaste bok, “Antifragile”. På många sätt är det både en fortsättning på “The Black Swan” och ett försök att beskriva vilka konsekvenser svartasvan-fenomenet borde leda till i vårt sätt att leva, planera våra liv och samhällen.

Vi är vana att se på saker och företeelser som antingen bräckliga (fragila) eller robusta. Taleb har skapat den nya termen antifragil för att beskriva när något faktiskt gynnas av att skakas om och utsättas för påfrestningar. Träning är ett klassiskt exempel på hur systemet (kroppen) stärks av påfrestningar. Men det finns en mängd andra intressanta exempel  som visar vilka systemfel ett traditionellt synsätt leder till.

Jag kommer att återkomma med mer från boken, men vill bara passa på att skriva ett kort inlägg om korttidsfasta som också nämns i boken som exempel på antifragilt tänkande. Korttidsfasta har varit på tapeten på sistone efter att Vetenskapens värld sände ett BBC-reportage där metoden fick mycket cred.

Genom att under ca två dagar i veckan sänka sitt kaloriintag radikalt så finns det hyfsad sannolikhet att en hel del indikatorer och risker  för sjukdomar som hjärt-kärl, diabetes, cancer, alzheimers, mfl, påverkas till det bättre. Än så länge finns det endast försök utförda på råttor, men resultaten är mycket övertygande.

Det finns olika varianter, men en korttidsfasta sägs bör pågå i 16-24h för att få effekt. Ett ganska enkelt sätt att komma upp i nödvändig tid utan näringsintag är att inte äta något efter middagen och sedan hoppa över frukost och lunch dagen efter.

Fascinerande när forskningsgenombrott vänder upp och ner på värden. Finns det någon (svensk! knappast någon italienare..) som inte fått höra till leda hur viktigt dagens första mål är? Eller att regelbundna måltider är A och O!

Talebs bok är ganska ojämn med en hel del anekdotisk bevisföring, men innehåller samtidigt ett genialiskt sätt att omvärdera vår syn på risk och långsiktig hållbarhet. Jag gissar att fragilitetsperspektivet kan leda till en och annan insikt i klass med korttidsfasta även på andra områden.

Finans/bankvärlden är åtminstone i stort behov..

“Dumskallarnas sammansvärjning” – Tillväxt och konsumtion i P1

Om man vill försöka vara positiv så går det att hitta en del tecken på att det tas små, små steg i riktning mot en mer fördjupad syn på sambanden mellan ekonomi, tillväxt, miljö och samhälle.

Gårdagens upplaga av Konflikt i P1 var ett av dessa ljus i mörkret.

Programmets titel var just “Tillväxt och konsumtion” och mycket av innehållet kunde varit hämtat från den här och andra tillväxtrealistiska bloggar.

Japan tas upp som ett exempel på en ekonomi som under 20 års tid upplevt nolltillväxt. Det finns en hel del relevanta perspektiv i inslaget, som att den japanska ekonomin skulle riskera att krascha om den tog fart, eftersom höga räntenivåer på den enorma statsskulden snabbt leder till statsbankrutt. Det som jag dock saknar är en syn på BNP i relation till capita. Japans befolkningsprofil och tillväxt i kombination med immigrationspolitik har lett till en krympande arbetsför befolkning. Om man ser på BNP/capita så sticker inte Japan ut lika mycket, vilket för övrigt också är ett mått som borde ta större plats i Sverige (vilket Cornucopia föredömligt beskriver).

Programmet behandlar också den svenska konsumtionen och tillväxten. Mycket av gammal hederlig konsumtionskritik, och inte minst ett konstaterande av att tillväxten de senaste 20 åren till stor del är baserad på privat konsumtion och samtidigt ökad privat skuldsättning. Tim Jackson intervjuas och diskuteras också.

Sandro Scocco från Global utmaning, Mikael Malmeus från Cogito och Susanne Sweet från Handelshögskolans sustainability-grupp, är inbjudna gäster. Alla tre har en relevant och realistisk bild av våra utmaningar, även om Susanne som representant från Handelshögskolan inte kan ta ut svängarna hur som helst. När Tim Jackson diskuteras så levereras det snarare kritik från andra hållet, dvs att nolltillväxt inte är en rimlig långtidsvision – tufft att lyfta hela världens befolkning till vår levnadsstandard – det är snarare nerväxt som behövs.

Frågan om varför all fakta som finns inte kan få vårt samhälle att ta in på rätt miljöspår – precis som den grundläggande drivkraften för den här bloggen – lyftes fram och Sandro beskrev det slående som en dumskallarnas sammansvärjning. Politikerna ger helt enkelt oss väljare de enkla svaren vi vill ha, som att grön och uthållig tillväxt skulle vara lösningen på problemet. Problemet med klimat- och miljöfrågorna är att resultaten av dagens agerande ger så långsiktiga effekter, vilket vi människor saknar psykologiska förutsättningar att ta in i vår beslutsprocess. Det är den stora utmaningen.

Kan dropparna till slut urholka stenen och hinner vi styra in samhället på rätt väg, eller kommer vi att krascha rakt in i väggen?

 

Som en parentes noterade jag att Handelshögskolans hållbarhetsgäng uteslutande består av kvinnor. Det är en indikation på att hållbarhet fortfarande har en något suspekt status på Handels och därför inte lyckats locka till sig de mer karriärinriktade handelskillarna…

Jordbruksverket och köttpaniken

Ok. Jordbruksverket har tagit sig i kragen och plitat ihop en riktigt vettig rapport. Sammanfattningen visar på en mycket balanserad och nyanserad bild av hur vi når en hållbar köttkonsumtion och vad som gör den hållbar. I slutet av sammanfattningen uttrycks att offentliga styrmedel behövs. Koldioxidskatt på kött är ett av flera tänkbara styrmedel “som kan övervägas”. Reaktionen på rapporten har under dagen varit explosionsartad och det är just den korta, i sammanhanget mindre väsentliga, formuleringen om möjligheten att använda skatt som styrmedel som får blodet att börja koka och köttpaniken att sprida sig. Kött är känslor.

Huvuddelen av gaphalsarna har förmodligen inte ens läst sammanfattningen av jordbruksverkets rapport.

I korta ordalag så uttrycker Jordbruksverket följande i rapportens sammanfattning:

Köttkonsumtionen i västvärlden behöver minska ur ett växthusgasperspektiv och för att jordens resurser ska räcka till fler. Det finns positiva miljövärden av köttproduktion som för att bevara naturbetesmarker. Det finns en konflikt mellan klimatpåverkan och djurskydd eftersom intensiv inomhusproduktion ger lägre utsläpp, samtidigt som den intensiva produktionen ökar förbrukningen av antibiotika. Bättre märkning är ett sätt för att konsumenter ska välja bort köttet som är sämst ur ett hållbarhetsperspektiv, men det räcker troligen inte med frivilliga åtgärder. Offentliga styrmedel som tvingande regler och ekonomiska styrmedel som miljöskatter och subventioner är också tänkbart. Information, utbildning, forskning och utveckling är också viktigt. Koldioxidskatt baserad på schabloner för hur mycket olika sorters kött släpper ut av växthusgaser är också ett styrmedel som kan övervägas, dock är det förknippat med svårigheter att genomföra det på ett effektivt sätt. Köttkonsumtion bör sättas i relation till annan konsumtion som boende, resande och shopping som också behöver förändras i mer hållbar riktning.

Alltså verkligen inga konstigheter att hänga upp sig på. Om man höjer blicken och försöker släppa den känslomässiga köttkopplingen så är det uppenbart hur ohållbar vår nuvarande nivå av köttkonsumtion är (däremot inte sagt att vi behöver bli vegetarianer). Det var inte heller lätt att kampanja mot rökning på 60-talet, kvinnors rösträtt i början av seklet, etc. Vår tids uppvaknande drivs av att vi så smått börjar bli tvingade att inse hur vi närmar oss jordens resurstak. Köttkonsumtionen är en av många yttringar som ur ett känslomässigt perspektiv förmodligen bara kan jämställas med hur vi måste omdefiniera vårt förhållande till bilen.

Effekt finns ett läsvärt inlägg på temat. Jag rekommenderar också den här bloggens sammanfattning av inlägg på temat kött. Cornucopia? har skrivit ett av sina mindre genomtänkta inlägg där han helt verkar ha missat vad Jordbruksverket uttrycker. Cornucopias har ju rätt i att dagens produktionsmetoder är ett grundläggande problem som också leder till ohållbar konsumtion, men det är ju inget som motsägs av jordbruksverkets rapport. Kanske lätt att se rött och missa nyanserna när man är djuruppfödare och dessutom inte har varit överens med Jordbruksverket i många andra tidigare frågor?

Frågan har som sagt fått en hel del utrymme redan under dagen:

SR SR2 HD SkD AB SvD SvD2 

Blogg 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17

Det är bara för Jordbruksverket att tacka och ta emot för all uppmärksamhet. I verkets kommunikation i samband med rapportsläppet framgår det explicit att de inte förespråkar en skatt, men man kan ju undra om det inte är någon slipad kommunikatör som vinklat det lite hårt för att trigga någon inflytelserik mediaaktör typ TT eller AB (det ser ut som om de var först ute, 01.40 i morse).

 

 

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...