Archive for the 'Pendling' Category

Fossilfrihet på väg – rimliga tillväxtantaganden?

Published on 2013/12/28 in Energi, Infrastruktur, Klimat, Pendling and Transport. 7 Comments Tags: .

Sitter och bläddrar i SOU 2013:84 (Fossilfrihet på väg) och kan inte låta bli att snabbt kommentera en detalj (mer övergripande analys är planerad).

I kapitlet om viktiga antaganden så finns avsnittet “Ekonomisk utvecklig 2010-2050”, där följande tabell redovisas:

Genast när det handlar om bedömningar av procentuell tillväxt över många år så blir jag misstänksam. Snabb kontrollräkning visar att vid antagande om en genomsnittlig ökning med 2% per år under perioden, så motsvarar 2% 2050 en ökning med 4% 2010 (i absoluta tal) .

I rapporten redovisas att det är Konjunkturinstitutets ekonomiska prognoser fram till 2030 och en framskrivning av dessa under 2030-2050 som ligger till grund. Därutöver kommenteras det enligt följande:
“Den strukturella bilden bygger på historiska trender för skilda sektorers produktivitetsutveckling, tendenser hos strukturella förändringar under de senaste åren och antaganden om skilda sektorers framtida förutsättningar på världsmarknaden.”
Det allra viktigaste antagandet, dvs att tillväxten i absoluta tal ska vara dubbelt så hög 2050 som 2010, kommenteras alltså inte alls. Konsumtionen (gärna lånebaserad) framhålls ju ofta som en viktig tillväxtfaktor, så kan någon förklara för mig varför vi 2050 årligen ska kunna öka vår shopping dubbelt så mycket som vi gör idag?
Framförallt skulle jag vilja veta varför det kan göras antagande om dubbelt så stor årlig tillväxt 2050 utan någon som helst förklaring? I min värld är det snarare rimligt att anta en avtagande tillväxt, även i absoluta tal, med tanke på ökad global konkurrens om begränsade naturresurser (och även minskande sådana).

Bensinpriset upp med minst 50% – på kort sikt

Published on 2013/03/19 in Pendling and Transport. 4 Comments

Elforsk/Svensk Energis intressanta rapport om hur vi ska nå 2030-målen för trafiken har jag tidigare tagit upp här, och här (läs också Flutes inlägg på temat). Nu är det dags att återkomma till den.

Ett kapitel i rapporten behandlar styrmedel som en viktig del för att förverkliga visionen. Inledningsvis fastställs det klart och tydligt att det inte handlar om att dutta med miljöbilspremier eller liknande politikerpolityr, även om det uttrycks lite mer diplomatiskt. Dessutom är arbetsgrupperna som gett input till rapporten överens om att “styrmedlen bör införas så snart som möjligt om vi avser att ställa om transportsystemet till år 2030“.

Det första styrmedel som lyfts fram är höjd drivmedelsskatt. Där väljer man att luta sig mot Trafkverkets bedömning som pekar på att en ökning av körkostnaden (obs, alltså med hänsyn tagen till minskad bränsleförbrukning) med 50% krävs för att nå målbilden för transportsystemet. Regeringens utredning som svårligen kan lägga sig alltför långt ifrån vad tunga instanser uttrycker kommer att vara klar vid årsskiftet 2013/2014. Att sälja in den plånboksfrågan till valet 2014 blir minst sagt en utmaning!

I ett av de första inläggen på den här bloggen så lyftes arbetsgivarnas subventionering av bilpendlare fram. Samma förhållande påpekas i rapporten där man konstaterar att ca 90% av alla arbetstagare har tillgång till gratis eller mycket billiga bilparkeringar i nära anslutning till arbetsplatsen. Givetvis ska detta förmånsbeskattas och därmed skapa tryck för att låta bli bilpendling, vilket kan ge en minskning av trafiken med 5-40 i rusningstid. Dessutom föreslås även bättre kontroll av reseavdrag för bilpendling då många avdrag görs trots tillgänglig kollektivtrafik. I nästa steg bör ett trafikslagsoberoende avståndsbaserat reseavdrag införas som därmed gynnar kollektivtrafik på bekostnad av bilen.

Ovanstående avser endast vilka generella styrmedel som bör införas på kort sikt. Därutöver tillkommer styrmedel för minskade transportbehov, effektivisering samt drivmedelsbyte. Det handlar om ett rejält antal åtgärder på både kort och lång sikt!

Kom ihåg att detta är åtgärder som med stor sannolikhet är nödvändiga för att vi något sånär planerat, i sista sekunden, ska hinna genomföra den omställning som vi annars kommer att bli tvingade till med kniven på strupen.

 

 

 

Förmånscykel

Published on 2010/10/09 in Ekonomi, Energi, Miljö and Pendling. 0 Comments Tags: , .

För många på min arbetsplats är det nog en stor dröm att få bli erbjuden en tjänstebil (eller förmånsbil som det nog egentligen kallas när det huvudsakligen är för privat bruk). Inte bara för att få en ny fin bil. Utan främst för den status det innebär. För att få tjänstebil måste man vara chefens chef (räknat från oss vanliga tjänstemän). Och då är man ju definitivt lyckad.

Jag är inte helt uppdaterad i hur beskattningen av tjänstebilar ser ut. Jag vet att de förmånsbeskattas på något sätt. Men eftersom så många väljer att ha tjänstebil och eftersom företaget erbjuder det antar jag att det i någon mån är förmånligt skattemässigt. Enligt en uppgift ska det var lönande om man kör mer än 500 mil privat.

Som cykelpendlare med karriärsambitioner undrar jag varför det inte finns några förmånscyklar? Jag hade gärna tackat ja till en sådan. Självklart ska det ingå fri service och lagning av punkterade däck m.m. Precis som på en tjänstebil. Förmånsbeskattningen får en sådan förmån skulle jag gärna betala.

Eftersom en cykelförmån kommer är mycket billigare än en förmånsbil för företaget och statusen antagligen inte lika viktig så borde denna förmån kunna göras tillgänglig för många. Speciellt företag som är intresserade av att framstå som miljömedvetna borde välkomna en sådan möjlighet.

Eller varför inte förmånskort till kollektivtrafiken som är skattemässigt fördelaktiga?

 

Att cykling även har positiva ekonomiska effekter på bla handeln kan man läsa mer om här.

Här är en intressant artikel om just rättvisefrågan när det gäller cykling. Både konceptet med förmånscyklar och pendlingsbidrag handlar ju egentligen om rättvisa.

Pendlingskostnader

Published on 2010/10/03 in Energi, Miljö, Pendling and Politik. 1 Comment Tags: , , .

När jag tidigare bodde i en annan stad än den jag arbetar i pendlade jag till arbetet med hjälp av buss (förutom några sommardagar som jag cyklade). Denna sträcka var ca 20km och frekvent trafikerad av bussar (var 10:e minut). Busshållplatsen låg nära till arbetsplatsen och på det hela taget gick det ganska smidigt. Samtidigt hade jag inte mindre än två kolleger som bodde väldigt nära mig som valde att bilpendla denna sträcka. Eftersom sträckan lär vara en av de bästa i Sverige när det gäller kollektivtrafik insåg jag hur svårt det måste var att få fler att åka kollektivt.

Den främsta fördelen med att bilpendla var tidsaspekten. Man “slapp” promenaden mellan hemmet och busshållplatsen och mellan busshållplatsen och arbetsplatsen och man slapp väntetiden på bussen. Själva körtiden var nog ingen större skillnad. Men tidsvinsten blev ändå ca 20-30 min t o r.

Efter detta började jag fundera på vad man kunde göra för att få fler att åka kollektivt. Att tidsåtgången är större för de flesta går nog inte att göra något åt. Min åsikt är att detta faktum antagligen bara kan kompenseras genom en ekonomisk vinning.

När jag något senare flyttade till samma stad som min arbetsplats började jag cykelpendla till jobbet. En vintermorgon var det väldigt mycket snö på vägarna och snöröjningen hade inte riktigt hunnit med att röja undan snön där jag cyklade. När jag var framme vid arbetsplatsen såg jag att hela parkeringsplatsen var minutiöst rensad från snö, medan området för cykelparkering var en enda snödriva. Då började jag fundera i rimligheten i detta.

Alla anställda som så önskar erbjuds gratis parkeringstillstånd på min arbetsplats. Kostnaden för dessa parkeringar bekostas helt och hållet av företaget. Det är inte bara kostnader för snöröjning och liknande underhåll, utan främst en kapitalkostnad för den dyrbara marken där dessa parkeringsplatser är belägna.

En kommunal parkeringsplats i närheten betingar en kostnad av 300kr/månad. Denna kostnad är alltså subventionerad av företaget till bilpendlarna. Cykelpendlarna erbjuds ett inhägnat cykelställ vars yta kanske är en 100-del av bilparkeringen, och kostnaden i motsvarande grad lägre. För de som pendlar med kollektivtrafik är kostnaden för företaget noll.

Denna subventionering av bilpendling anser jag borde rättas till. Mitt förslag är att alla som är anställda ska ha samma pendlingsbidrag, sedan får man välja om man vill använda pengarna till en parkeringsplats, till att (del-)betala kollektivtrafikavgiften eller som extra lön (i fall man cykelpendlar eller går).

För att inte orsaka för mycket upprördhet hos bil-lobbyn är det nog bäst att detta pendlingsbidrag är skattefritt (som dagen subventionerade parkering är). Kostnaden kan antingen tas direkt av företagen, eller av arbetstagarna genom inskränkt löneökningsutrymme, eller av staten via sänkta arbetsgivaravgifter, eller någon kombination av ovanstående. Vad som är bäst lämnar jag öppet.

De 300kr/månad extra som detta skulle ge mig, skulle inte göra någon större skillnad i mitt liv. Men jag skulle känna mig ännu lite nöjdare när jag hoppade upp på min cykel i tio minusgrader och snöstorm en mörk januarimorgon.

/osunt

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...