Archive for the 'Transport' Category

Page 2 of 2

”Det ska svida i plånboken att köra fossilt”

Jag har tidigare kommenterat (även här och här) Svensk Energi och Elforsks rapport om hur vi kan nå visionen för en fossiloberoende fordonsflotta. I veckan publicerade Kjell Jansson och Henrik Wingfors från Svensk Energi  ett debattinlägg i Ny Teknik där några av de tuffa åtgärdspunkterna från rapporten radades upp (det skapar reaktioner – uppemot 300 kommentarer!).

Det är bra att pressen ökar. Politiker som svänger sig med rosiga visioner om det framtida hållbara samhället behöver tryckas upp mot väggen. Efter många år med hållbarhetssvammel vill vi se konkreta handlingar som gör skillnad. Handlingar som inte alltid smeker väljarkåren medhårs. Det måste helt enkelt svida i plånboken.

Pluspoäng för Kjell och Henriks slutkläm i debattinlägget som är helt i linje med ovanstående:

“Utmaningen är inte bara teknisk utan framför allt politisk.

Åtgärderna ovan påverkar människors vardag, och det behövs en blocköverskridande politisk överenskommelse om utfasning av fossila bränslen i transportsektorn.

Vi hoppas att förslagen från sittande utredning, ledd av Thomas B Johansson, lägger grunden för en sådan överenskommelse. Då vågar marknadens aktörer satsa på alternativen.”

Bensinpriset upp med minst 50% – på kort sikt

Elforsk/Svensk Energis intressanta rapport om hur vi ska nå 2030-målen för trafiken har jag tidigare tagit upp här, och här (läs också Flutes inlägg på temat). Nu är det dags att återkomma till den.

Ett kapitel i rapporten behandlar styrmedel som en viktig del för att förverkliga visionen. Inledningsvis fastställs det klart och tydligt att det inte handlar om att dutta med miljöbilspremier eller liknande politikerpolityr, även om det uttrycks lite mer diplomatiskt. Dessutom är arbetsgrupperna som gett input till rapporten överens om att “styrmedlen bör införas så snart som möjligt om vi avser att ställa om transportsystemet till år 2030“.

Det första styrmedel som lyfts fram är höjd drivmedelsskatt. Där väljer man att luta sig mot Trafkverkets bedömning som pekar på att en ökning av körkostnaden (obs, alltså med hänsyn tagen till minskad bränsleförbrukning) med 50% krävs för att nå målbilden för transportsystemet. Regeringens utredning som svårligen kan lägga sig alltför långt ifrån vad tunga instanser uttrycker kommer att vara klar vid årsskiftet 2013/2014. Att sälja in den plånboksfrågan till valet 2014 blir minst sagt en utmaning!

I ett av de första inläggen på den här bloggen så lyftes arbetsgivarnas subventionering av bilpendlare fram. Samma förhållande påpekas i rapporten där man konstaterar att ca 90% av alla arbetstagare har tillgång till gratis eller mycket billiga bilparkeringar i nära anslutning till arbetsplatsen. Givetvis ska detta förmånsbeskattas och därmed skapa tryck för att låta bli bilpendling, vilket kan ge en minskning av trafiken med 5-40 i rusningstid. Dessutom föreslås även bättre kontroll av reseavdrag för bilpendling då många avdrag görs trots tillgänglig kollektivtrafik. I nästa steg bör ett trafikslagsoberoende avståndsbaserat reseavdrag införas som därmed gynnar kollektivtrafik på bekostnad av bilen.

Ovanstående avser endast vilka generella styrmedel som bör införas på kort sikt. Därutöver tillkommer styrmedel för minskade transportbehov, effektivisering samt drivmedelsbyte. Det handlar om ett rejält antal åtgärder på både kort och lång sikt!

Kom ihåg att detta är åtgärder som med stor sannolikhet är nödvändiga för att vi något sånär planerat, i sista sekunden, ska hinna genomföra den omställning som vi annars kommer att bli tvingade till med kniven på strupen.

 

 

 

Fossiloberoende 2030 – fler höjdpunkter!

Elforsk / Svensk Energis rapport som jag skrev om i förra inlägget innehåller fler guldkorn som jag vill lyfta fram.

”Styrmedel bör introduceras så snart som möjligt. I samband med kontrollstationer kan effekten av de införda styrmedlen följas upp och jämföras med målen.”  

Det är en totalt grundläggande metod att mäta effekten av de åtgärder som införs, utvärdera framdriften i förhållande till det långsiktiga målet och anpassa åtgärderna om man är ur kurs. Samma sak borde såklart göras för de totala klimatutsläppen. Problemet är såklart att det då blir uppenbart hur mycket mer politiskt svåra åtgärder som behövs för att vi ska kunna nå visionerna. Ju fler rapporter och tunga organ som trycker på, desto större chans att politikerna vågar utmana den högbelånade medelklassen och diskutera de hårda bananer som behövs för att visionerna ska kunna bli verklighet.

“Utvecklingen går inte spontant”

För att slå in spiken ordentligt så tar man upp behovet av “tydliga mål och starka styrmedel” och att de införs omgående. Till råga på allt uttrycker man att det kommer “… innebära vissa uppoffringar av den egna bekvämligheten och utmana vår förändringsobenägenhet”. Raka rör och inget tekniknaivistiskt flum!

”Andra generationens biodrivmedel blir viktiga för att få fram erfordrade mängder biodrivmedel”

Biogas är bra, men för att producera de mängder biogas som verkligen gör skillnad så krävs det helt riktigt betydligt mer. Enligt rapportens scenario hamnar behovet 2030 på 30TWh (bara för trafiken alltså), vilket kan jämföras med de ca 1,5 Twh som produceras i dagens rötningsanläggningar (runt 300st).

Om du inte har tid att läsa hela rapporten så rekommenderar jag dig att läsa de inledande tolv sammanfattande punkterna.

 

Fossiloberoende transportsystem 2030. Hur då?

Elforsk och Svensk Energi har släppt sitt bidrag till den tilltagande strömmen av rapporter och analyser med fokus på regeringens mål om en fossiloberoende fordonsflotta 2030, ”Roadmap för ett fossilbränsleoberoende transportsystem år 2030”.

Transportverkets rapport från i våras (läs gärna Cornucopias sammanfattande kommentar) har etablerat en definition av fossiloberoende som åtminstone 80% lägre användning av fossil energi än 2004.

Elforsk och Svensk Energi har utgått från den definitionen och gjort sin analys av vad som krävs.

I rapporten konstateras först och främst att det är en möjlig, men ambitiös målsättning. För att nå målet krävs det att omställningen startas omgående och att mycket starka styrmedel införs.

Rapporten passar också på att ge en subtil (?) känga åt regeringens oförmåga att klart och tydligt definiera innebörden av målet. Samtidigt poängterar rapportförfattarna att den uppgiften blivit delegerad till utredningen om fossilfri fordonstrafik. Förmodligen är jag inte ensam om att se risken för att alliansen, med Anders Borg i spetsen, kommer att skyffla utredningen under mattan när det blir klart hur politiskt svårsäljbart det obehagliga åtgärdspaketet som utredningen kommer att leverera. Och till på råga på allt just när det är valår…

Målet sattes redan 2009 och med lite politisk fingertoppskänsla skulle utredningen såklart tillsatts så fort som möjligt så att resultatet antingen hade hamnat i knät på en rödgrön regering eller gett alliansen lite tid på sig att hantera det innan det var dags för val igen.

Vägen / Vägkartan / vägvisaren / kartan (eller något annat svensk ord som passar bättre än Roadmap) till ett fossiloberoende transportsystem är inte enkel. Rapporten lyfter fram att det inte räcker med teknikutveckling – alla åtgärdstyper behövs. För bara något år sedan var det totalt tabubelagt att ens viska om några andra åtgärder, vilket bland annat resulterade i Andreas Carlgrens sorgliga krumbukter.

Någon som vill gissa på hur länge det dröjer tills kalkylerna för Förbifart Stockholm kommer att drabbas av verkligheten. Hur många miljarder kommer att vara nerplöjda innan insikten om att trafiktillväxten inte fortsätter öka linjärt drabbar beslutsfattarna?

EUs strategi för rena drivmedel

För några dagar sedan kom en pressrelease om EUs strategi och åtgärdspaket för rena drivmedel. Det finns en hel del positivt med det som ska drivas igenom, men det finns också några lustigheter. Som så ofta när något har manglats genom EU-kvarnen så blir det ofta lite Orwellianskt stuk på kommunikationen.

I pressmeddelandet talas det om en strategi för rena drivmedel och miljövänlig energi för transport. El och vätgas är de omnämnda energibärare som jag kan köpa att de klassas som rena och miljövänliga. Men förslaget handlar också om naturgas för fartyg, LNG och CNG (flytande respektive komprimerad naturgas) för fordon. Infrastrukturen för gasol (propan) behöver man inte ta tag i eftersom det redan finns en utbyggd sådan. Visst finns det anledning att under en övergångsperiod ersätta bensin och diesel med naturgas. Men snälla, kalla saker vid dess rätta namn!

Sen kommer nästa stycke som får mig att skratta.

“Tillgången på rena drivmedel bromsas främst av tre hinder: höga fordonspriser, negativ inställning hos konsumenterna och brist på laddnings- och tankstationer. Detta är en ond cirkel. Tankstationer byggs inte, eftersom det inte finns tillräckligt med fordon. Fordon säljs inte till konkurrensmässiga priser, eftersom det inte finns tillräcklig efterfrågan. Konsumenterna köper inte fordonen, eftersom de är dyra och det inte finns tankstationer. Kommissionen föreslår därför ett paket med bindande minimimål för medlemsstaterna när det gäller infrastruktur för rena drivmedel, såsom el, vätgas och naturgas, liksom EU-omfattande standarder för den utrustning som krävs.”

Konkurrensmässiga fordonspriser har inte mycket med tillräcklig efterfrågan att göra, åtminstone inte för elfordon. Även med tiodubblade volymer hade batterierna varit förbannat dyra! Men det är klart om EU i sin definition av rena drivmedel exkluderar elen och därmed elfordonen så hänger det ihop lite bättre..

Jag kan konstatera att pressmeddelandet inte verkar ha rönt någon vidare uppmärksamhet i Sverige. Det enda jag kunde hitta var en artikel i Vi Bilägare och ett debattinlägg i GP från EU-komissionären som står bakom det hela, Siim Kallas. Det är trots allt en strategi som påverkar oss i Sverige en hel del . EU-kommissionen har visst lite svårt att tränga igenom mediebruset!

 

Elbilen – inte en kopia av dagens energislukare

I den tillväxtoptimistiska BAU-världsbilden kommer elbilen självklart att fortsätta utvecklas så att den blir en fullvärdig ersättare till den bil vi är vana vid. Men i en värld där resurstillgången inom många olika områden är på väg mot taket så är det inte självklart att vi kan fortsätta använda energi på samma rundhänta sätt som idag.

Transportsektorn är ett utmärkt exempel. Sveriges målsättning om en fossiloberoende sådan 2030 är i dagsläget en utopi, framförallt när man lägger in antagande om fortsatt ständig trafiktillväxt (Förbifart Stockholm..).Prognosen för elbilar 2020 pekar på att de står för 0,1% av energianvändningen i transportsektorn och biogas för 1%!

För att nå en globalt mer rimlig energiförbrukning (2000W-samhället är en definition) krävs det mer än teknikutveckling. Trivectors VD Christer Ljungberg har många intressanta resonemang på sin blogg om de beteendeförändringar behövs och som redan börjat synas. Istället för att fastna i gårdagens transportlösningar gäller det att se framåt.

Trots Trivectors exempel på nytänkande så finns det fortfarande alltför många samhällsplanerare, beslutsfattare och trafikexperter som fortfarande släpar på för mycket gammalt tankebråte. Det är dags att sluta extrapolera den historiska utvecklingen och istället hitta moderna lösningar.

När det gäller den heliga bilen så finns det två huvudproblem. För att transportera genomsnittliga ca 125 kg krävs det en förflyttning av ytterligare 1,5-2 ton. Dessutom kräver bilen alltför mycket plats i det begränsade stadsrummet.

Med ökat tryck på vår planets ändliga resurser kan vi konstatera att 1-2 bilar per hushåll inte kommer att bli en global standard. Inte minst om vi utgår från prognosen att ytterligare en miljard konsumenter i fd utvecklingsländer förväntas tillkomma redan innan 2025.

Urbaniseringstrenden gör att behovet av en individuell transportlösning minskar. Kollektiva transportmedel kommer att få en större roll. Samtidigt kommer det kvarvarande individuella transportbehovet att behöva lösas betydligt effektivare.

Istället för att lasta ner en redan tung konstruktion ännu mer med tyngande batterier, så gäller det att istället skala ner. Olika former av lättviktsfordon har alla möjligheter att lösa det individuella transportbehovet. Elcyklar och elmopeder har börjat  bli populära (för några år sedan såg jag siffran 6000 tillverkare av elcyklar/mopeder i Kina). Nästa steg är lättviktsfordon som kan transportera flera personer.

Det har dykt upp flera tillverkare som försöker skapa en position i detta framtida marknadssegment. Det svenska företaget Clean Motion har en intressant produkt tänkt att lanseras 2013, Z-Bee (se bilden). Med 45km/h i toppfart, vikt på 150 kg och plats för tre personer så är den inte precis jämförbar med en vanlig bil, men det är å andra sidan inte heller energianvändningen. En typisk 1,5-tonselbil drar 2,5 kWh/mil. Z-Bee klarar sig på 0,4 kWh/mil! Resursåtgången vid produktionen är naturligtvis också en bråkdel.

På kort sikt är marknadspotentialen i vår del av av världen förmodligen ganska begränsad, men med 1 miljard köpsugna konsumenter som konkurrerar om resurserna så kanske lättviktsbilen på sikt blir en storsäljare även i Sverige.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...