I den tillväxtoptimistiska BAU-världsbilden kommer elbilen självklart att fortsätta utvecklas så att den blir en fullvärdig ersättare till den bil vi är vana vid. Men i en värld där resurstillgången inom många olika områden är på väg mot taket så är det inte självklart att vi kan fortsätta använda energi på samma rundhänta sätt som idag.
Transportsektorn är ett utmärkt exempel. Sveriges målsättning om en fossiloberoende sådan 2030 är i dagsläget en utopi, framförallt när man lägger in antagande om fortsatt ständig trafiktillväxt (Förbifart Stockholm..).Prognosen för elbilar 2020 pekar på att de står för 0,1% av energianvändningen i transportsektorn och biogas för 1%!
För att nå en globalt mer rimlig energiförbrukning (2000W-samhället är en definition) krävs det mer än teknikutveckling. Trivectors VD Christer Ljungberg har många intressanta resonemang på sin blogg om de beteendeförändringar behövs och som redan börjat synas. Istället för att fastna i gårdagens transportlösningar gäller det att se framåt.
Trots Trivectors exempel på nytänkande så finns det fortfarande alltför många samhällsplanerare, beslutsfattare och trafikexperter som fortfarande släpar på för mycket gammalt tankebråte. Det är dags att sluta extrapolera den historiska utvecklingen och istället hitta moderna lösningar.
När det gäller den heliga bilen så finns det två huvudproblem. För att transportera genomsnittliga ca 125 kg krävs det en förflyttning av ytterligare 1,5-2 ton. Dessutom kräver bilen alltför mycket plats i det begränsade stadsrummet.
Med ökat tryck på vår planets ändliga resurser kan vi konstatera att 1-2 bilar per hushåll inte kommer att bli en global standard. Inte minst om vi utgår från prognosen att ytterligare en miljard konsumenter i fd utvecklingsländer förväntas tillkomma redan innan 2025.
Urbaniseringstrenden gör att behovet av en individuell transportlösning minskar. Kollektiva transportmedel kommer att få en större roll. Samtidigt kommer det kvarvarande individuella transportbehovet att behöva lösas betydligt effektivare.
Istället för att lasta ner en redan tung konstruktion ännu mer med tyngande batterier, så gäller det att istället skala ner. Olika former av lättviktsfordon har alla möjligheter att lösa det individuella transportbehovet. Elcyklar och elmopeder har börjat bli populära (för några år sedan såg jag siffran 6000 tillverkare av elcyklar/mopeder i Kina). Nästa steg är lättviktsfordon som kan transportera flera personer.
Det har dykt upp flera tillverkare som försöker skapa en position i detta framtida marknadssegment. Det svenska företaget Clean Motion har en intressant produkt tänkt att lanseras 2013, Z-Bee (se bilden). Med 45km/h i toppfart, vikt på 150 kg och plats för tre personer så är den inte precis jämförbar med en vanlig bil, men det är å andra sidan inte heller energianvändningen. En typisk 1,5-tonselbil drar 2,5 kWh/mil. Z-Bee klarar sig på 0,4 kWh/mil! Resursåtgången vid produktionen är naturligtvis också en bråkdel.
På kort sikt är marknadspotentialen i vår del av av världen förmodligen ganska begränsad, men med 1 miljard köpsugna konsumenter som konkurrerar om resurserna så kanske lättviktsbilen på sikt blir en storsäljare även i Sverige.