Biogas som gör skillnad – mer än tomma ord behövs

Ni vet hur det brukar låta när journalister uppmärksammar framtidens energiproduktion. Rapportering från ett litet utvecklingsbolag som har dragit igång med algodling, skoltävlingar där man kommit på idén att bygga minikraftverk i takavvattningen eller liknande. Det roligaste exemplet är nog när Ny Teknik rapporterade om mikrokraftverk i Hongkongs vattenledningsnät – Fullt utbyggt skulle mikrokraftverken kunna bidra med 700 kWh elenergi och minska CO2-utsläppen med 560 kg per år.”. Det är humor!

Tro det eller ej men häromdagen kunde man i landsortstidningen Sydsvenskan läsa en stort uppslagen artikel (även ettan på förstasidan) som hade en realistisk och nyanserad syn på förutsättningar för att producera biogas i volymer som gör någon skillnad – genom förgasning.

Som jag tidigare skrivit så är det en typisk vanföreställning att vi ska kunna lösa tillgång till fordonsenergi genom att samla upp matavfallet från hushåll (Cornucopia? har ett läsvärt inlägg om detta). Idag motsvarar rötad biogas ca 1% av energibehovet i transportsektorn. Om maximal potential utnyttjas (med 76% av avfallet från jordbruken) så kan det ge en tiondel av transportenergin. Förgasning är tekniken som kan ge biogas i volymer som åtminstone gör skillnad, runt fem gånger mer än från rötning.

Artikeln i Sydsvenskan visar tydligt att det inte är tekniken eller viljan från energibranschen som begränsar utvecklingen. Det som behövs är en politik som sträcker sig längre än till de tomma ord som Energiminister Anna-Karin Hatt (C) använder när hon talar om biogasen som ett av de mest resurseffektiva och miljövänliga fordonsbränslen som finns, som tex ”– Biogasen kan spela en viktig och allt viktigare roll i det svenska energisystemet”

Att biogas kanske inte bör spela så stor roll som energibärare i personbilar finns det andra skäl till. Per Kågesson, sekreterare i utredningen om fossiloberoende fordonsflotta, poängterar att gasbilar har en tendens att läcka metan och därmed avsevärt försämra bränslets klimatprestanda. Det finns många andra hål att fylla. Industriprocesser och sjöfart är två exempel där biogas från förgasning skulle kunna vara en del av lösningen.

 

Läs också: ASPO, Flute, Effekt, Ankersjö, Ståldal, Anna-Karin Hatt, Hemmamamman, Mario, Ny Teknik

2050 – en bild säger mer…

.. men inte allt! Inlägget häromdagen blev lite väl tunt. Av misstag publicerades ett synnerligen ofärdig utkast till inlägg. Här kommer den lite mer talande versionen.

NEPP (North European Power Perspective) är ett forskningsprogram inriktat på utmaningarna för energisystemet, ur ett nordiskt perspektiv, som Europeisk och Nordisk energi- och klimatpolicy leder till. Ett gäng svenska universitet och energibranschen står som finansiärer. En hel del intressant går att hitta på deras hemsida.

Första halvlek är avklarad och resultaten kan läsas i en projektrapport. I rapporten finns det ett kapitel som behandlar “Evaluation of the challenges facing the change of the energy system”. En metod för att utvärdera olika energisystemsscenarier har utvecklats. Applicerad på “EU 2050 Energy Roadmap” visar den följande bild:

Exempel på hur utmaningar klassificeras för att utvärderas:

Red – Very significant challenges:
● Establishment of CCS and CO2 infrastructure
● Share of wind and solar generation larger than 25%
● Very significant expansion of the electricity networks
● Very significant structural changes in industry and transport
● Very significant efficiency gains on the demand side.

Yellow – significant challenges:
● New investment and upgrades in nuclear generation
● Share of wind and solar generation larger than 10-15%
● Significant structural changes in the industry and transport sectors
● Significant efficiency gains on the demand side.

För att göra det ännu  mer intressant görs det en jämförelse med den så ofta omhuldade svenska utfasningen av olja från uppvärmning och elproduktion. Nedanstående bild (diagram till vänster) visar metodiken applicerad på den svenska historien, vilket visar att det huvudsakligen har handlat om modesta utmaningar.

Den streckade linjen visar EUs referenscase, dvs vad befintlig policy väntas ge. Då räknar man med ett utsläppsrättspris på 50EUR/tCO2 (idag ligger det runt 7 EUR!). Kort sagt, det svenska bygget av tolv kärnkraftreaktorer och otaliga förbränningsanläggningar för avfalls- och biobränslebaserad fjärrvärme var alltså en ganska modest ansträngning som inte ska jämföras med det som vi och Europa har framför oss.

Läs även: Supermiljöbloggen, Jens Holm, Schlaug, Naturskyddsföreningen

 

Årets roligaste!

Om ni inte redan har sett denna så gör det nu! Otroligt roligt, men med en bitter eftersmak.

 

Vad det handlar om är att Piers Morgan på CNN har uttalat sig för ett förbud mot halvautomatiska gevär samt utökade bakgrundskontroller vid vapenköp. Alex Jones, som är radiopratare och konspirationsteoretiker, har startat en namninsamling för att Piers Morgan ska deporteras från USA (han är brittisk medborgare). Över 100 000 har skrivit på denna namninsamling. Efter att ha sett filmen kan man ju fundera på om det känns tryggt att Alex Jones har över 50 vapen…

 

Bloggrekommendation

Trädgården jorden : från fångstsamhälle till global kapitalism och därefterTrädgården Jorden är en blogg som jag precis upptäckt (tack vare länkningen till den här sidan). Gunnar Rundgren som står bakom bloggen har gedigen erfarenhet och kunskap om ekologisk odling vilket märks på de initierade inlägg som han skriver. Gunnar har skrivit boken med samma namn som bloggen, eller kanske snarare är det bloggen som har samma namn som boken. Lägg till hans blogg i din läsare!

Jag har läst nedanstående beskrivning av boken “Trädgården Jorden” och blev mycket nyfiken på den. Beställning på boken är lagd! Återkommer med recension framåt våren (det finns en del annat som ligger före på läslistan..)

Denna bok är ett brett ekologiskt och politiskt panorama över människan och planetens tillgångar alltifrån fångstsamhället till dagens globala kapitalism. Boken är inte en ekologisk enfrågebok, utan belyser de ekologiska och sociala kriserna i hela dess sammansatthet. Lösningen består inte i att laga och plåstra. För en mänsklig framtid på klotet krävs radikalt nytänkande och en grundläggande politisk omorientering.

I vår tid har industrialism, kapitalism och politisk demokrati banat väg för ett aldrig tidigare skådat välstånd. Det kapitalistiska systemet baseras emellertid på kolonisering. Marknaden är på god väg att ta över inte bara samhällena och naturen utan även våra vardagsliv, som alltmer styrs av varor och tjänster.
Det som är systemets styrka, att sätta naturens alla resurser i människans tjänst, är också dess svaghet, när resurserna tynar och ekosystemtjänsterna hotas. Och trots mer än hundra år av global kapitalism är fattigdomen skriande och orättvisorna lika stora som tidigare, då en stor del av jordens befolkning och länder inte kan dra nytta av de system som berikar andra. Inte heller får vi en bättre tillvaro och blir lyckligare av ökad konsumtion. En god framtid för oss ligger inte i ännu mer marknad. Inte heller i fler statliga regleringar. Författaren argumenterar för att stärka det civila samhället, skapa nya institutioner
och förändra våra värderingar.

Dags att bjuda E.ON på reklam

Som bloggare i gärdsgårdsserien är man ganska lättsmickrad, så när jag för en gångs skull får ett utskick som åtminstone har med bloggens tema att göra kan jag inte låta bli att skriva om det.

Återigen är det E.ON som hört av sig (hallå Vattenfall och Fortum hur går det med bloggnätverkandet?). Förra gången handlade det om deras energisparkampanj. Jag förutsätter att E.ON anser att all uppmärksamhet är bra…

Den här gången handlar det om en kåk som E.ON smällt upp på Malmös nya gräddhylla, Västra Hamnen. Huset kallas Hållbarheten och ska hyras ut till testpersoner. Reklamkampanjen är upplagd som en värvning av hyresgäster / testhushåll.

Det är mycket snack om ett framtida hållbart boende och en hel del floskler som staplas:

“med tillgång till pool, bastu och egen trädgård kan det inte bli bekvämare att göra en god gärning”

“provar vilka energilösningar som är mest effektiva, utan att minska på komforten”

“Därför söker vi dig som vill bo bekvämt, producera din egen energi, styra energianvändningen och dela med dig av dina erfarenheter.”

Baserat på den begränsade informationen som finns på kampanjsidan så ser det ut att handla om att framförallt mäta energiförbrukning (100 mätpunkter per lägenhet). Husets energieffektivitetsprestanda framgår inte, men det hade ju varit kul om E.ON spänt bågen och byggt ett plusenergihus. Av bilderna att döma så är energiproduktionsmöjligheterna mest till för syns skull. Det gäller definitivt det lilla vindspelet på taket.

Det verkar finnas en del likheter med Vattenfalls One Tonne Life – precis som i deras koncept så ingår elbil.

Jag tror definitivt på en framtid där teknikutvecklingen fortsätter, stordriftsfördelar och specialisering kommer att finnas kvar. Jag delar inte survivalisternas flytta-ut-i-skogen-och-skaffa-egen-självhushållning-tänk.

Men jag är tveksam till att en hållbar framtid innebär tillgång till pool åt alla…

 

Värvningskampanj

Jag tycker att den här bloggen har något vettigt att säga. Google Analytics och topplistor gör att man hela tiden har full koll på hur många som läser det som skrivs. Därför är det en av huvuddrivkrafterna i bloggandet att få fler (och intresserade) läsare.

Just med tanke på innehållet så svider det lite extra när jag surfar in på “mest besökta privata bloggarna i kategorin miljö” och hittar den typiska tonårstjejhetsande bloggen amiofsweden högre upp på rankingen – trots att den har varit nerlagd i ett år…

Efter ett längre uppehåll med inläggen har det varit lite trögt att komma upp i de läsarsiffror som bloggen hade för ett år sedan (ca 500 visningar per inlägg).

Bloggtopplistan Besökstoppen, som i ännu större utsträckning drivs av klick på sina sidor, har lottat fram Osunt.se som en av fem bloggar som kan bli “veckans blogg” och därmed vinna exponering. Kanske det kan locka en och annan läsare. Så om du tycker att innehållet på vår blogg är värt att sprida, klicka på länken till Besökstoppen, rulla ner och rösta på Osunt.se.

Tack!

 

 

Fler svarta svanar i Kina

Bilden av tillväxtlokomotivet Kina som ångar på år efter år börjar bli lite fläckad. Det dyker upp en och annan rapport och analys som visar på att det finns en hel del som sopas under mattan. Jag har tidigare skrivit om fastighetsbubblan i Kina och hur stor betydelse den har för den totala ekonomin, där bedömningar pekar på att 50% av den totala tillväxten är beroende av fastighetsbranschen. Vad effekterna blir när den kraschar kan bara spåkulan svara på, men mitt tips är att det skapar en hel del global oreda som rör om i ekonomigrytan.

Ola Wong brukar alltid skriva bra och initierat om Kina (han har precis som jag också synpunkter på effekterna av apoteksavregleringen). I hans krönika i SvD lyfter han fram hur brist på information föder svarta svanar. Det finns många sätt att göra business i Kina. Ett är att dressa upp företag, eller som det står i artikeln:

“–Alla mina gamla bankvänner lever nu på att övervärdera bolag. De får 2 procent för att övervärdera. Man är dum om man inte gör det!   [….] De riktigt stora pengarna ligger i om man kan spinna ihop en framgångsstory till börsen. Världens investerare står i kö för att köpa in sig i den kinesiska drömmen.”

Ola kommenterar fenomenet så här:

“Men bluffarna lever på bristen på information och öppenhet som präglar hela landet. Det kallas svarta svanar, okända händelser med potentiellt omvälvande effekt. I bland hör man vingslagen när de stryker förbi i mörkret – de kan vara på väg att krascha, men de kan också stiga mot himlen; och har man riktig otur får man svanjäveln mitt i nyllet.”

Läs också om wikileaks-dokument där USAs Kina-ambassadör rapporterat om en hur en provinspartihöjdare låtit munnen glappa och berättat om hur välmasserade BNP-sifforna är. Höjdaren menade att man i princip bara kunde använda elförbrukning, rälsgods och bankkrediter som mått på provinsens verkliga ekonomiska utvecklingen.

Grön tillväxt – eller den miljövänligaste blöjan?

Passar på att återposta ett inlägg eftersom DN publicerat en artikel om att tidig potträning även minskar risken för urinvägsinfektion.

Om du känner småbarnsföräldrar som försöker göra sitt bästa för att minska sin miljöpåverkan så har säkert blöjfrågan varit på tapeten. Tygblöjor eller vanliga? För de miljövänner som är lite bekvämare av sig så finns det ett mellanting där man har ett inlägg som kastas, vilket de mer renläriga tycker är trams – fy för engångs! Många miljövänner känner sig helt enkelt kallade att göra en heroisk insats och kämpar på med sina tygblöjor, åtminstone för det första barnet. Om man ser objektivt på blöjduellen så visar det sig faktiskt att miljövinsten med tygblöjan inte är större än att den går upp i ånga om man kör tygblöjorna i torktumlaren. Det som jag tycker är så fascinerande är hur sällsynt det är att den miljömedvetne föräldern sällan väljer det allra bästa alternativet. Den enkla lösningen är ju faktiskt att se till att barnet inte behöver blöja! Barn idag har ofta blöja tills de är 3 år. På 70-talet var det sällan längre än till 2 år. I andra kulturer (tex Kina) sätts barnen på potta långt innan de är ett.

Jag tycker att detta är ett typiskt exempel på hur konsumtion av miljövänliga alternativ alltid ses som lösningen när det ofta går att nå en mycket större miljövinst genom att inte konsumera alls eller dra ner på användningen! Det är tom ett så inpräglat beteende att även inbitna miljövänner har svårt att se skogen för alla träd. Det finns många liknande exempel, tex bil, torktumlare och tvättmaskin, glödlampor, kläder, hemelektronik, resor – i princip alla områden där det finns konsumenter som vill ha ett grönt samvete.

Om vi siktar på ett verkligt klimatsmart och miljövänligt samhälle så måste de verkligt gröna lösningarna dominera, vilket helt enkelt innebär mindre konsumtion i vardagen. Samtidigt tror jag ändå att det kan finnas en möjlighet till grön tillväxt, åtminstone under en period. För att ställa om samhället till något mer än bara gröntvättat behövs enorma investeringar (tex inom energi, transport, jordbruk, etc) som skulle kunna ge ekonomin ett lyft. Det utrymme i hushållskassan som idag läggs på miljöbelastande varor och tjänster måste helt enkelt styras om. Och vi pratar inte om småduttande med momssatser, snarare omställningar i nivå med krigsekonomierna under andra världskriget. Ett exempel är individuella utsläppsrätter som skulle kunna vara det som verkligen satte fart på anpassningen till ett klimatneutralt samhälle! Faktiskt en lösning som rekommenderats av brittiska parlamentets miljökommitté!

Fyrverkeri – reglera mera!

Om detta hade fungerat…

 

Fyrverkerier köps och används av de som är över 18.

Användande är begränsat till nyårsafton, ofta i enlighet med kommunala ordningsregler. I  tex Malmö är användande endast tillåtet på nyårsafton mellan 18-02.

Alkohol och fyrverkeri förekommer inte samtidigt.

Ordentliga avfyrningsramper används (aldrig avfyrning direkt från handen).

Rejäla säkerhetsavstånd till både avfyrare och åskådare.

 

… då hade jag inte haft någon invändningar mot det sätt som fyrverkerier säljs på idag.

Baksidorna är inte precis några överraskningar:

Varje år skadas cirka 200 personer så allvarligt att de behöver uppsöka akutmottagning. I större städer ger det både skadegörelse och mycket oväsen, vilket startar när fyrverkerierna börjar säljas och håller på en bra bit in i januari. Det blir skräpigt. Förmodligen inte helt bra ur miljöhänseende.

Att plocka bort smällarna var ett stort och viktigt steg i rätt riktning. Eftersom polisen inte är i närheten av att upprätthålla de lagar och regler som gäller så är det dags att se på andra möjligheter. Som inom så många andra områden behövs reglering istället för avreglering (läs om skrot, apotek). Det finns många sätt att försöka begränsa fyrverkeriproblemen, men som vanligt är det effektivast att gå till källan och se till att tillgången begränsas.

Läs gärna om läkarna som vill begränsa laddningen i de kraftigaste raketerna.

Andra om samma ämne:

Redhead, DN1, DN2, GPRapport från Svedala, IF, Annika, Trulpen

 

 

Vindkraften, årets kostnader.

Vi har kört en liten repris på Fagerström-fejden här på bloggen (del 1) . För snart två år sedan gick Marian Radetzki och Jonny Fagerström ut och hävdade att satsningen på vindkraft skulle kosta 300 miljarder fram till 2035. Detta är förstås siffror som de inte hade någon som helst belägg för, det hindrade dock inte Timbro för att använda sig av siffrorna i sin vindkraftsrapport.

Traditionsenligt är det nu dags för uppföljning, förra året var Radetzki/Fagerström 92% fel och vi förutspådde att felet skulle öka. Så här ser det ut för 2012:

Enligt Radetzki/Fagerström skulle vindkraften producera 8,4 TWh i år till en kostnad av 4 miljarder dvs ca 47,6 öre/kWh.

Tittar vi på verkligheten ser vi att produktionen (rullande 52v) ligger på 7,18 TWh och medelpriset för elcertifikat har varit 20,05 öre/kWh. Total kostnad alltså ca 1,44 miljarder.  

(Räknat per kWh är alltså Radetzki/Fagerström i år fel med ca 137%, nytt rekord alltså. Jag vågar inte lova att det ökar till nästa år, men ligger antagligen på ungefär samma nivå.

Ackumulerat 2010-2012 ser det alltså ut så här:

Radetzki/Fagerström: Produktion 14,1 TWh, kostnad 6,7 miljarder, ca 47,6 öre/kWh.

Verkligheten: Produktion 13,1 TWh, kostnad 2,89 miljarder, ca 22 öre/kWh.

Ser redan fram emot nästa år!

Man bör komma ihåg att i den här uträkningen är bara “ena sidan” redovisad. Vindkraften bidrar ju även till att sänka elpriset, vilket blir en vinst för samhället. Denna vinst är dock inte lika lätt att upskatta och vi har avhållit oss från det.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...