Fossilfrihet på väg – rimliga tillväxtantaganden?

Sitter och bläddrar i SOU 2013:84 (Fossilfrihet på väg) och kan inte låta bli att snabbt kommentera en detalj (mer övergripande analys är planerad).

I kapitlet om viktiga antaganden så finns avsnittet “Ekonomisk utvecklig 2010-2050”, där följande tabell redovisas:

Genast när det handlar om bedömningar av procentuell tillväxt över många år så blir jag misstänksam. Snabb kontrollräkning visar att vid antagande om en genomsnittlig ökning med 2% per år under perioden, så motsvarar 2% 2050 en ökning med 4% 2010 (i absoluta tal) .

I rapporten redovisas att det är Konjunkturinstitutets ekonomiska prognoser fram till 2030 och en framskrivning av dessa under 2030-2050 som ligger till grund. Därutöver kommenteras det enligt följande:
“Den strukturella bilden bygger på historiska trender för skilda sektorers produktivitetsutveckling, tendenser hos strukturella förändringar under de senaste åren och antaganden om skilda sektorers framtida förutsättningar på världsmarknaden.”
Det allra viktigaste antagandet, dvs att tillväxten i absoluta tal ska vara dubbelt så hög 2050 som 2010, kommenteras alltså inte alls. Konsumtionen (gärna lånebaserad) framhålls ju ofta som en viktig tillväxtfaktor, så kan någon förklara för mig varför vi 2050 årligen ska kunna öka vår shopping dubbelt så mycket som vi gör idag?
Framförallt skulle jag vilja veta varför det kan göras antagande om dubbelt så stor årlig tillväxt 2050 utan någon som helst förklaring? I min värld är det snarare rimligt att anta en avtagande tillväxt, även i absoluta tal, med tanke på ökad global konkurrens om begränsade naturresurser (och även minskande sådana).
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

6 Responses to “Fossilfrihet på väg – rimliga tillväxtantaganden?”


  • Osäkerhetsintervall i siffrorna hade varit trevligt. Men hela dokumentet verkar ha ett stort inslag av önsketänkande, och önsketänkande har ju inget osäkerhetsintervall.

    Tittar man på sid 40-41 så framgår det att trafiken är fossilfri from 2040 (med ökade elbehov förstås). Och som vi vet är tillväxten intimt kopplad till billig energi, så den tilltagande tillväxten i framtiden beror förmodligen på just det, ymnigt med billig energi.

    Hittar inget om att våra gamla kärnkraftverk skall ersättas med nya. Däremot verkar det lösas genom vindkraft och import (sid 504) när det inte blåser tillräckligt i Sverige.

    Man kan anta att i framtiden baskraft(kärnkraft) inte behövs i Sverige längre och att lagringsproblemet för vindkraft är löst. Eller att övriga Europa följt EUs strategi till GenIV kärnkraft så att vi kan importera det som behövs.

    EUs strategi, och prototyp.

  • Så de har grundat sina antaganden på KI:s scenarior. Kanske inte helt överraskande då man på regeringens hemsida kan hitta att det är en lämplig referens för tillväxten, möjligen i brist på den – något gamla – Långtidsutredningen från 2008.
    Jag har vid ett tillfälle ringt och talt med KI om deras grund för tillväxtantagandena. Fram till 2035 ansåg de inte att det var relevant att bekymra sig över en ev. energibrist.
    Och man hade stöd för detta i den akademiska världen. De hade lyssnat på en professor från Luleå… han hette visst Radetzki:)

    • Ja, nationalekonomer slår vetenskapen varje gång 😉

    • Fantastiskt att Radetzki kan lyftas fram som stöd från den akademiska världen!
      Oavsett energibrist eller ej så tycker jag ändå det är anmärkningsvärt att anta samma relativa tillväxttal om 40 år utan att specifikt motivera det.

      • Å Radetzki är ju inte så dålig. Enligt wikipedia så vill han öka löneklyftorna för att minska arbetslösheten. Och vem vill inte det?

        • Ironi? Om inte så kan jag konstatera att oavsett vad man har för filosofi om arbete och löneklyftor, så har Radetzki svårigheter med matematiken, bland annat. Sök på Radetzki på vår blogg så hittar du några bra exemepel.

Leave a Reply to Stellan Tengroth