Archive for the 'Energi' Category

När ska SvD höja ribban?

Då var det dags igen för Svenskan att låta Björn Lomborg köra sitt lobbying race. Den här gången handlar det om skiffergas. Man vet vad man får när det Björn släpps fram. Och han levererar på förväntningarna. Jag garanterar att nivån är precis lika låg som brukligt när Lomborg lullar iväg i tangentens riktning.

Den här gången hann Ekologistas först med en utmärkt dissekering av artikeln. Klicka dig dit och läs!

I Ekologistas artikel blev jag också tipsad om en länk till sidan “Lomborg Errors” som visar hur Lomborg umgås lättvindigt med fakta, sannolikt på ett systematiskt sätt, för att gynna en egen dold agenda. Det förfarandet är ju visserligen legio i den lobbyingindränkta medievärlden, men det blir ännu mer osmakligt när det sker bakom en vetenskaplig fasad.

Tråkigt att SvD upplåter sin “Op ed” till ännu en soppa kokad på spik.

Läs också Lorentz Tovatt bemötande av samma artikel.

 

 

Rigga spelet och casha hem – dagens riskkapitaltips

I SvD skriver ett gäng företrädare för större gaskunder (typ Höganäs, Hylte, Nordic Sugar) om deras besvikelse över att monopolföretaget Swedegas/EQT kommer undan med avgiftshöjningar på 27% utan större uppmärksamhet – varken från media (och därmed politiker) eller Energimarknadsinspektionen.

2012 hade Swedegas en vinst på ca 200 mkr. Jag vet inte om avgiftshöjningen gjordes före, under eller efter 2012, men om vi antar att den kom 2013 så innebär det, allt annat lika, att den årliga vinsten ökade med 54 miljoner. Därmed har våra kära riskkapitalister skapat ett värde på i runda slängar 400-500 miljoner. Det är så man fixar sköna bonuspengar som slinker rakt ner i den skattebefriade riskkapitalistfickan.

Swedegas/EQT har fixat en fin position i gasbranschen. Kostnaderna är låga och förutsägbara samtidigt som intäkten har kunnat skruvats upp ordentligt utan att reglerande myndighet kommer med invändningar. Minimal risk och en ordentlig kassaflödesökning.

Jag skrev om varför EQT placerade Pär Nuder i Swedegas styrelse. Nu vet även Höganäs, Hylte och Nordic Sugar det.

 

Läs också mina tidigare inlägg där Swedegas/EQT figurerar:

EQT – Swedegas. This game is rigged

Korrumperade politiker eller bara naiva lobbyister?

Privat välfärd och korruption

Drivkraften bakom expansion av natugasnät

 

 

När näringslivet pushar politiker i hållbarhetsfrågor

Det finns allt fler exempel på att näringslivet (nåja, delar av det) blir allt mer progressivt och börjar inse allvaret i klimat- och miljöfrågor. Jag har skrivit om det många gånger tidigare:

Frågor till Fredrik och Stefan

Att göra verklighet av klimatfantasier

Anders Wijkmans stund på jorden

Byggregler i linje med klimatvisionen

“On the road to zero growth”

Givetvis är det inte ren och skär altruism som ligger bakom. Men det är faktiskt inte heller bara kortsiktiga vinstintressen utan i flera fall är det företag som insett att de behöver förändra sin affärsmodell för att den ska bli mer hållbar, men som samtidigt behöver ett politiskt regelverk som ger stöd åt den förändringen.

“Viktigt med bindande energi-och klimatmål till 2030

2014-01-20

I en gemensam förklaring uppmanar idag 13 företag med sammanlagt 14 000 anställda i Sverige regeringen att agera för tre bindande mål inom ramen för EU:s energi-och klimatramverk till 2030.

På onsdag den 22 januari presenterar EU-kommissionen ett första förslag till EU:s nya klimat- och energiramverk. Den 22 mars kommer EU:s regeringschefer att ta ställning till vilka mål som ramverket ska omfatta. Åtta länder inklusive Tyskland och Frankrike skickade den 23 december ett brev till EU-kommissionen om att inkludera ett mål för förnybar energi. Sverige har än så länge varit tyst.

I ett brev till regeringen uppmanar idag ett stort antal företag i Sverige regeringen att ta ställning för ett nytt förnybarhetsmål och aktivt agera för tre bindande mål för: utsläpp av växthusgaser, förnybar energi och energieffektivisering.

”Signalerna från Bryssel är att EU-kommissionen endast planerar att föreslå ett mål för att minska växthusgaser. Minska utsläppen är avgörande men scenarier framtagna av EU-kommissionen visar att utsläppen inte kommer att minska utan en stor andel förnybar energi.  Vi saknar Sveriges röst och uppmanar regeringen att tydligt agera för tre bindande mål”, säger Linda Burenius Magnusson, VD, O2 Vindel.

”Det råder ingen tvekan om att satsningar på förnybar energi är avgörande för framtidens försörjning. Det är därför viktigt att vara ledande inom det området, inte bara för att solidariskt ta ansvar i den omställning till hållbarhet som hela mänskligheten behöver göra, utan också för att värna vår egen långsiktiga realekonomi”, säger Anna Borgeryd, styrelseordförande, Polarbröd AB.

”EU:s tre mål för 2020 satte en tydlig riktning för energi-och klimatfrågorna och det har levererat. Exempelvis möjliggjorde det satsningar som idag innebär att vi kan leverera förnybar energi till en lägre kostnad för elkonsumenterna. Varför inte fortsätta med något som fungerar?”, säger Lisa Malmquist Ekstrand, Head of Public Affairs, Vestas Northern Europe AB.”

 

Den årliga uppföljningen

Helt traditionsenligt är det så här vid årsskiftet dags för en uppföljning av kostnaderna för vindkraftens elcertifikat under året. Bakgrunden är att Marian Radetzki och Jonny Fagerström för snart två år sedan hävdade att vindkraften skulle kosta 300 miljarder fram till och med 2035. Denna siffra var enbart baserad på fria fantasier men det hindrade ändå inte tex Timbro  från att föra vidare den. Trots den uppenbara orimligheten bakom siffran 300 miljarder, så lever den fortfarande vidare  i vissa sammanhang.

Hursomhelst så ser summeringen för 2013 ut som följande:

Total produktion vindkraft: 9,51TWh

Medelpriset för elcertifikat 2013: 203SEK/GWh

Total kostnad blir då: 1,93 Miljarder SEK

Enligt Radetzki och Fagerströms gissningar så skulle kostnaden vara 5,3 miljarder kr med en produktion på 11,1 TWh, dvs en kWh kostnad på 47,75 öre per kWh, istället för det verkliga 20,3 öre per kWh. Årets fel är alltså 135% och därmed en knapp förbättring från förra årets 137%.

Ackumulerat sedan 2011 är den verkliga kostnaden 4,77 miljarder för en produktion av 22,4TWh (21,29 öre/kWh). Radetzkis och Fagerströms gissningar har ackumulerats till 12 miljarder för 25,2 TWh (47,6 öre/kwh). I snitt ligger de alltså 124 % fel…

Fossilfrihet på väg – rimliga tillväxtantaganden?

Sitter och bläddrar i SOU 2013:84 (Fossilfrihet på väg) och kan inte låta bli att snabbt kommentera en detalj (mer övergripande analys är planerad).

I kapitlet om viktiga antaganden så finns avsnittet “Ekonomisk utvecklig 2010-2050”, där följande tabell redovisas:

Genast när det handlar om bedömningar av procentuell tillväxt över många år så blir jag misstänksam. Snabb kontrollräkning visar att vid antagande om en genomsnittlig ökning med 2% per år under perioden, så motsvarar 2% 2050 en ökning med 4% 2010 (i absoluta tal) .

I rapporten redovisas att det är Konjunkturinstitutets ekonomiska prognoser fram till 2030 och en framskrivning av dessa under 2030-2050 som ligger till grund. Därutöver kommenteras det enligt följande:
“Den strukturella bilden bygger på historiska trender för skilda sektorers produktivitetsutveckling, tendenser hos strukturella förändringar under de senaste åren och antaganden om skilda sektorers framtida förutsättningar på världsmarknaden.”
Det allra viktigaste antagandet, dvs att tillväxten i absoluta tal ska vara dubbelt så hög 2050 som 2010, kommenteras alltså inte alls. Konsumtionen (gärna lånebaserad) framhålls ju ofta som en viktig tillväxtfaktor, så kan någon förklara för mig varför vi 2050 årligen ska kunna öka vår shopping dubbelt så mycket som vi gör idag?
Framförallt skulle jag vilja veta varför det kan göras antagande om dubbelt så stor årlig tillväxt 2050 utan någon som helst förklaring? I min värld är det snarare rimligt att anta en avtagande tillväxt, även i absoluta tal, med tanke på ökad global konkurrens om begränsade naturresurser (och även minskande sådana).

Europa hoppas på en varm vinter

I år har den del av Europa som värmer sina hus med gas extra skäl att hoppas på en varm sommar. Vanligtvis vid den här tidpunkten är gaslagerna fulla i väntat på att uppvärmningssäsongen ska börja. Den här sommaren har dock gasföretagen avvaktat med att pumpa in gas i sina förvaringssystem. I snitt är lagren endast fulla till ca 75% och om vi tittar på mängden lagrad gas ser det ut så här:

EU_gas

Data från: http://transparency.gie.eu.com/

Då lagring av gas är en långsam process är det osannolikt att lagermängden kommer att öka avsevärt. Det är bara att hoppas på milt väder och att Ryssland inte får för sig att stänga av. gaskranen. Annars finns det risk för att förra årets gasproblematik  överträffas avsevärt.

 

Dags för kompetenshöjning av GP:s debattredaktörer

Göteborgsposten är visserligen en lokalblaska som har presterat lågvattenmärken som tex biltullskampanjen (läs tex här) [korrigering:  det var som en läsare påpekade GT som stod för den kampanjen]. Men det hindrar ju inte att man håller en hög nivå på debattsidan. Eller kanske det är så ändå? Vad vet jag. Om du känner debattredaktörerna Bengt Bendix och Jannika Wasastjerna så kan du ju fråga.

Storskrävlarna i Svenskt Landskapsskydd (hittas ofta på den här tomte-sidan) har än en gång fått möjlighet att föra ut sina fantasier tack vare okunniga debattredaktörer. Seriösa debattredaktörer brukar åtminstone hävda att de har ett intresse av att det finns en viss kvalitetsnivå på de material som tas in.

Det finns mycket att invända mot i deras artikel, men eftersom det finns mycket material på den här bloggen om just de påstådda kostnaderna för stöd till vindkraften så passar jag på att lyfta fram just det.

Det började med att Jonny Fagerström och Marian Radetzki (just det, han som inte är så bra på att prognostisera oljepriser och att räkna rätt) för ca tre år sedan gick ut stort med att vindkraften skulle kosta 300 miljarder i subventioner fram till 2035. Givetvis var det mycket skarvande och dessutom en uppenbar felräkning som låg bakom den siffran, vilket vi visade med all tydlighet. Det hindrade dock inte Timbro att gå ut med samma siffra och ett otal tidningar att okritisk sprida den spektakulära, men ack så grundlösa uppgiften.

Den årliga uppföljning av utfallet visade att Marian och Jonny i slutet av 2012 låg 137% fel med sitt påstående!

 

 

 

 

EQT- Swedegas. This game is rigged

Stringer: “Until then, Mr. Charles, we’re gonna handle this shit like businessmen. Sell the shit, make the profit and later for that gangster bullshit. Yeah.”

Poot: Do the chair know we gonna look like some punk ass bitches out there?”

Stringer: “Motherfucker, I will punk your ass for saying some shit!”

Shamrock: “Yo String! String! Poot did have the floor man.”

Stringer: “Shut the fuck up man, this nigga too ignorant to have the fuckin’ floor. Y’all niggas need to start looking at the world in a new fuckin’ light. Start thinking about this shit like some grown fucking men. Not some niggas off the fuckin’ corner, you heard me?”

———-

Slim Charles: “Game’s the same, just got more fierce.”

———-

Frank Sobotka: ” You know what the trouble is Brucie? We used to make shit in this country, build shit. Now we just put our hand in the next guy’s pocket.”

———–

Citaten kommer från “The Wire”. Överlägset bästa tv-serien som jag sett och med en dialog som får en att drömma om att man kunde prata som en Baltimore-gangster eller polis.

Jag nostalgiläste citaten på wikiquote och kom av någon underlig anledning att tänka på riskkapitalbranschen. Tankegången ledde vidare till EQT och deras affärer med det svenska transmissionsnätet för naturgas.

För ca två år sedan skrev jag om att EQT kompletterade sitt innehav i gasstamnätsbolaget Swedegas med de högtrycksrör som E.ON ägde och på så sätt fick en monopolställning. Jag konstaterade också:

“..det kan också bli en ganska känslig situation eftersom det är myndighetsbeslut som till stor del styr möjligheterna att generera vinster. Energimyndigheten övervakar marknaden med en regleringsmodell som sätter ett tak för avkastningen på anläggningarna […]

För att få lite snurr i rören och kunna kränga infrastrukturen vidare till nästa fondbolag med bra avkastning så krävs det helt enkelt att man har tumme med politikerna. Det är inte så bra om det slängs politiska käppar i hjulen när man ska skrämma upp volymer och avkastning till att bilda en fin tillväxthistorik, samtidigt som det måste gå att måla upp möjligheter för vidare expansion.”

När det gäller expansionen så har EQT/Swedegas slängt fram planer på LNG-terminaler i Göteborg och Gävle (med gasnät). Framtidsvisionen med fantastiska expansionsmöjligheter är uppmålad. Inga investeringar som ökar risken för EQT är gjorda, bara lite förstudiemedel. Så ska riskkapitalslipstenen dras.

Gastransmission är en verksamhet med mycket låg risk. Åtminstone med det tidsperspektiv och det BAU-paradigm som riskkapitalisterna arbetar under. Så när EQT/Swedegas tryckte upp kassaflödet genom att lyckas öka på överföringsavgifterna ordentligt så ökade man raskt värdet på sitt innehav. Distributörerna som är “kunder” till Swedegas protesterade högljutt och förde höjningen vidare till slutkunderna.

För att summera så kan vi konstatera att EQT har skapat ett stamnätsmonopol, målat visioner och höjt priser. Så nu är det dags att sälja. Som vanligt skapar riskkapitalbolag massor av värde som kommer hela samhället till gagn. Ett antal hundra miljoner eller någon miljard ska man väl ha för det besväret. Kul att styrelseledamoten Pär Nuder också har fått dra sitt strå till riskkapitalstacken, precis som andra prominenta sossar. Om man inte vill riskera att slå alltför hårt i regleringstaket när man ska maximera intäkter så är det aldrig fel att ha en politiker med rätt nätverk i bakfickan.

Tyvärr är det ju inte så att jag behövde vara synsk eller översmart för att förutspå vad EQT hade för planer för Swedegas. EQT:s enda mål är att maximera vinsten som slussas över till skatteparadiset. Precis som i andra riskkapitalverksamheter där spelet spelas på eller i närheten av politikernas arena så skapas det en farlig gråzon.

Och precis som i The Wire så simmar de riktigt stora fula fiskarna oberört vidare.

Framtidsbilen Zbee

zbee-indonesiaSorry alla framtidsdrömmare, men det ser mörkt ut för både flygande och atomdriven privat personbilstransport. Om det inte dyker upp några svarta svanar som välter upp och ner på resurstillgången i världen så pekar trenden på betydligt resurssnålare alternativ. Även mycket resurssnålare än dagens energislukande elbilsmonster som ska accelerera och transportera en massa som lätt är tio gånger tyngre än det som ska transporteras.

Jag har skrivit om fordonsutmaningen i tidigare inlägg och bland annat lyft fram ett betydligt mer trovärdigt alternativ – Zbee. Med 150 kg fordon får du en effektivitet, inte minst när du inkluderar den ofta förbisedda resursåtgången vid produktion, som gör dagens personbilar till dinosaurier.

Därför är det kul att Clean Motion som tillverkar Zbee har haft framgångar med marknadsföring i Indonesien, där man nu ska testa fordonet under hösten.

Desertec och energidrömmare

Kommer ni ihåg Desertec? Den storslagna visionen om att utnyttja den stora tillgången på solenergi i Sahara och via likströmskablar (HVDC) skicka energin till Europa. Du har säkert hört att det räcker med solinstrålningen på en bråkdel av Saharas yta för att leverera det globala energibehovet. Desertec byggde på den drömmen. Ett helt gäng stora företag, bla RWE, EON, Munich Re, ABB, Deutsche Bank, Enel, gick ihop i ett konsortium för att driva detta, det största internationella industrisatsningen någonsin.

Utvecklingen har inte gått på räls och enligt senaste infon så håller projektet på att gunga och kan vara på väg att kapsejsa när som helst. Möjligen kan inriktningen styras om så att det istället handlar om att förse den den lokala energimarknaden. Men det ser mycket mörkt ut för de storslagna planerna.

Det är lätt att se optimistiskt på möjligheterna att ersätta den fossila energin (glöm inte att den står för ca 85% av den totala energianvändningen!) med förnyelsebar energi. Desertec är ett praktiskt exempel på att det finns fler hinder i verkligheten än i fantasin.

För insikter i vilken utmaning det verkligen innebär att ställa om energianvändningen så läs David Mackays bok “Sustainable Energy without the hot air”. Den finns tillgänglig för nedladdning på Davids utseendemässigt synnerligen risiga hemsida, men boken är klart värd att köpa. Tom Murphys blog “Do the math” är en annan källa för att ta ner energifantasierna på jorden.

För övrig är Tom fysikprofessor precis som David och inte nationalekonom. Någon som är överraskad?

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...