Då var det dags för den årliga grannkampen när fulla pappor ska visa upp sina förmågor, eller som Katarina Wennstam uttrycker det i SvD:
“Jag är ledsen att behöva säga det, men det är något så outsägligt tragiskt över alla dessa farsor som tror att deras manlighet är kopplad till hur mycket stålar de lägger på Blossom Thunders och Brocade Bombs. Som står där och vinglar över sina raketer och säger till alla andra att passa sig. Backa nu när pappa ska tända på!”
Om regelverket för hantering av fyrverkerier hade efterföljts så hade det varit lugnt:
- Fyrverkerier köps och används av de som är över 18.
- Användande är begränsat till nyårsafton, ofta i enlighet med kommunala ordningsregler. I tex Malmö är användande endast tillåtet på nyårsafton mellan 18-02.
- Alkohol och fyrverkeri förekommer inte samtidigt.
- Ordentliga avfyrningsramper används (aldrig avfyrning direkt från handen).
- Rejäla säkerhetsavstånd till både avfyrare och åskådare.
Men eftersom ovanstående sällan är fallet så blir baksidorna alldeles för stora.
Varje år skadas cirka 100 personer så allvarligt att de behöver uppsöka akutmottagning. I större städer ger det både skadegörelse och mycket oväsen, vilket startar när fyrverkerierna börjar säljas och håller på en bra bit in i januari. Det blir skräpigt. Förmodligen inte heller helt bra ur miljöhänseende.
Att plocka bort smällarna var ett stort och viktigt steg i rätt riktning. Eftersom polisen inte är i närheten av att upprätthålla de lagar och regler som gäller för fyrverkerier så är det dags att se över ytterligare möjligheter.
Precis som för många andra områden behövs reglering istället för avreglering (läs om skrot, apotek). Det finns många sätt att försöka begränsa fyrverkeriproblemen. Ett av de förmodligen effektivaste är att minimera möjligheterna för privatpersoner att hantera explosiva ämnen. Läs gärna mer om det på Fyrverkeribegränsningar.
