Archive for the 'Energi' Category

Page 2 of 10

Energieffektivisering

IEA är en organisation som har specialiserat sig på att publicera tegelstenstunga rapporter om energiläget i världen. Deras årliga World Energy Outlook är ju lite av en bibel för många energinördar. IEA har en tradition av optimistiska oljeproduktionsprognoser, men har också under senare år blivit alltmer bekymrade över klimatet och har börjat lyfta fram det.

Nyligen släppte IEA rapporten “Redrawing the energy-climate map” där de konstaterar att den samlade vetenskapliga kunskapen pekar på att vi är på väg mot 3,6-5,3 grader, men visar också hur vi ska kunna hålla kvar vid 2-gradersmålet. Det krävs dock avsevärda insatser innan 2020 då ett nytt internationellt avtal är tänkt att ta vid.

Rapporten presenterar fyra åtgärdspaket som skulle kunna ge 80% av den reduktion som krävs fram till 2020 för att vi ska hålla oss kvar på banan mot 2-gradersmålet. Alltså inte allt, men en rejäl bit – 3,1 Gigaton CO2-ekvivalenter. Detta utan någon nettokostnad.

De fyra åtgärderna är:

  • “Adopting specific energy efficiency measures (49% of the emission savings)
  • Limiting the construction and use of the least-efficient coal-fired power plants (21%)
  • Minimising methane (CH4) emissions from upstream oil and gas production (18%)
  • Accelerating the (partial) phase-out of subsidies to fossil-fuel consumption (12%)”

Intressant att notera är att IEA räknar med investeringar i energieffektiviseringar på 200 miljarder USD fram till 2020, som dock uppvägs av de kostnadsminskningar som energibesparingarna leder till. Alltså en hygglig summa för alla energieffektiviseringsentreprenörer att dela på.

Återigen tydligt vilka affärsmöjligheter den svenska regeringen har möjlighet att skapa genom att se till att vi ligger i framkant. Regeringens urvattnade tolkning av EU-direktivet om nära-noll-energihus är ett praktexempel på hur ett kortsiktigt tänkande drabbar den långsiktiga konkurrensförmågan.

Det blir intressant att se vad utredningen om fossiloberoende fordonsflotta kommer fram till. Det är ett annat bra exempel på en möjlighet att skapa goda förutsättningar för energiindustrin. Sverige har en utmärkt chans att skapa en ledande position inom andra generationens biobränslen. Precis som på 80-talet och vindkraften så har Sverige de tekniska förutsättningarna. Nu får vi se om politikerna kan skapa de marknadsmässiga förutsättningarna som i slutändan kan resultera i en ny exportindustri. Med tanke på danskarnas progressiva energipolitik (danskdjävlar!) så finns det risk att vi blir förbisprungna även denna gång.

Fatih Birol som är IEAs chefsekonom var på besök i Stockholm för att lansera rapporten. Passa på att se några klipp och intervjuer från tillfället. När Fatih tillfrågas om situationen i Sverige så lyfter han så klart fram Sverige som ett föredömligt exempel (vilket vi ju är ur ett globalt perspektiv, men det innebär definitivt inte att vi är i mål om nu någon trodde det), men säger också att energieffektivisering är ett område som vi behöver jobba mer med.

 

E-Cat, nu är ryktet bekräftat

Där ser man. Det som jag skrev i mitten av april angående långtidstest av E-Cat har nu bekräftats i form av en publicerad testrapport.

Verkningsgraden i testerna är inte i närheten av de nivåer (1:25 och 1:32) som Defkalion anger i sina produktblad. Jag konstaterar att det är mycket underligheter som cirklar runt i E-cat-världen. Men de resultat som beskrivs i testrapporten (som har författats av ett antal kompetenta herrar och en dam) indikerar faktiskt något mer än bara ruffel. Det finns faktiskt en del som talar för att det är vetenskapligt jungfrulig mark som Rossi och andra LENR-pulare har beträtt. Eller som det formuleras i rapporten:

“Computed volumetric and gravimetric energy densities were found to be far above those of any known chemical source. Even by the most conservative assumptions as to the errors in the measurements, the result is still one order of magnitude greater than conventional energy sources.”

Att verkningsgraden är låg i detta skede skulle inte bekymra mig. Om det handlar om “kall fusion” på riktigt, dvs att energi frigörs vid fusion som sker vid relativt låg temperatur (ett gäng grader kallare än solen alltså), så finns det säkerligen gott om möjligheter att optimera processen och skrämma upp både effektiviteten och tillförlitligheten ordentligt.

Även om det säkert finns en mängd osäkerhetskällor kvar och det kanske slutar i en pyspunka, ungefär vad jag trodde att E-cat hade råkat ut för innan vårens spektakel dök upp, så kan jag också konstatera att de verkligt revolutionerande forskningsgenombrotten inte sällan möts av stor skepsis från den etablerade forskarvärlden. Dels för att de ifrågasätter alla befintliga auktoriteters världsbild, dels för att de ofta dyker upp i andra mer praktiskt präglade miljöer. De teoretiska forskarnas uppgift blir i dessa fall snarare att i efterhand förklara varför något fungerar (utvecklingen av jet-motorn är ett bra exempel där man gjorde först och förstod senare).

Precis som jag gissade så var det alltså Elforsk som finansierade (förmodligen den svenska) långtidsstudien av E-Cat. För alla foliehattar, som tror att den allomfattande världskonspiration med “Big Energy” i frontlinjen gör allt för att ta kål på alla revolutionerande energimanicker som foliehattarna drömmer ihop, så kan jag informera om att Elforsk finansieras av just energibranschen.

Ny Teknik har skrivit en artikel om rapportsläppet. Cornucopia tar också upp nyheten. För den som vill gå med i diskussionsklubben så finns det redan 190 kommentarer till rapporten upplagda på energikatalysatorn.se!

“På väg mot ett förnybart elsystem – möjligheter till 2030”

Svensk Vindenergi publicerade i början av mars rapporten “På väg mot ett förnybart elsystem – möjligheter till 2030“. Jag har tidigare beskrivit att den växande vindkraftsindustrin sakta men säkert kommer att mala ner motståndet från fanatiska vindkraftsmotståndare (som tex Climatescam och FSL). Rapporten är ett exempel på hur branschens resurser ger möjlighet att skapa tunga inlägg i debatten. Läs gärna hela rapporten, men åtminstone nedanstående sammanfattning:
“Sammanfattningsvis pekar rapporten på följande:
– Den förnybara elen, främst i form av landbaserad vindkraft, är troligen det billigaste alternativet för ny elproduktion under de närmaste åren (se avsnitt 3).
 
– All klimatmässigt acceptabel ny produktionskapacitet, vare sig det är kärnkraft, vindkraft eller annan förnybar el, behöver en högre intäkt än dagens elpris för att vara lönsam (se avsnitt 3 och 6).
 
– Vindkraft och solel har potential att snabbt byggas ut i den omfattning som krävs för att nå ett helt förnybart elsystem till 2030 (se avsnitt 4).
 
– Det finns inget specifikt hinder, vare sig tekniskt eller ekonomiskt, för en övergång mot ett förnybart elsystem, men det behövs fortsatta analyser för att avgöra hur detta kan åstadkommas på ett optimalt sätt (se avsnitt 5).
  • Detaljerade simuleringar av ett elsystem med 30 TWh vindkraft visar att den svenska vattenkraften har god förmåga att balansera denna mängd vindkraft.
  • Övergripande analyser av 55 TWh vindkraft och solel visar att de effektvariationer från en timme till nästa som, tillsammans med förbrukningens variation, uppstår är av samma storleksordning som den faktiska variationen i vattenkraftproduktionen under 2008
  • Ett räkneexempel där effektbidraget vid topplastsituationer från 55 TWh vindkraft och solel jämförs med motsvarande produktion från kärnkraft visar att kostnaden för att klara denna utmaning är storleksordningen noll eller enstaka ören per kWh.
  • Nyligen slutförda och pågående kabelprojekt utökar exportmöjligheterna markant och innebär att de befintliga reglerresurserna kan användas mer flexibelt, vilket underlättar en kraftig ökning av variabel förnybar el.
Av detta drar vi följande slutsats:
Genom en kraftfull satsning på förnybar el och fortsatt utbyggnad av elnät och exportkapacitet kan ett långsiktigt ekologiskt hållbart elsystem byggas, med stor potential för elexport som bidrar till minskade utsläpp i övriga Europa. Samtidigt skapas marginaler i elsystemet för den kommande utfasningen av befintlig kärnkraft och en stärkt försörjningstrygghet som ny kärnkraft inte tillkommer.”

E-Cat, nya rykten del 2

Jag har noterat att det fortfarande finns ett stort intresse när det gäller E-Cat. Med lite slutledningsförmåga och googlistik så landar jag i gissningen att det är nedanstående Elforsk-projekt (hämtat från F&U-plan 2013) som har resulterat i ryktet som jag beskrev här.
Energikatalysatorn – (Rossi, E‐cat)
fördjupad granskning
Mål
Ända sedan Fleichman och Pons påstådda fusion i palladium 1989 har kall fusion varit omdebatterat. Ett flertal grupper har sedan dess kunnat visa på värmeproduktion i olika experiment som kan tyda på fusion. Uppfinnaren till energikatalysatorn, ”E-Cat”, är ingenjören Andrea Rossi. Det nya med uppfinningen är att den producerar tillräckligt med värme för praktiskt användbara ändamål, genom en hittills oförklarad process.
Vid olika demonstrationer har enheter visats med effekten 10 kW. Värmeproduktionen är flerfaldigt större än vad som kan åstadkommas med konventionella förbränningsreaktioner. De kända komponenter som ingår är nickel i pulverfrom samt vätgas.
 
Målet med Elforsks projekt är att:
 
• Stödja vetenskapligt genomförda undersökningar som analyserar om energikatalysatorn E-Cat avger den värmeeffekt som har uppgivits i olika demonstrationer
• Stödja försök att fastställa vilken process som kan orsaka värmeproduktionen och hur variation av olika parametrar kan inverka samt analysera eventuella risker eller andra negativa effekter
• Analysera betydelsen av processen (om den fungerar) för framtida el- och värmeproduktion
 
Aktiviteter
Mätningar av värmeeffekten/värmeproduktionen genomförs och om resultaten är ”anmärkningsvärda” inleds analyser avseende bakomliggande processer. Baserat på resultaten från dessa arbeten inleds – om det finns skäl att gå vidare – i samverkan med olika energiexperter studier av framtida koncept för el- och värmeproduktion samt analyser avseende vilken betydelse energikatalysatorn kan få för den framtida energiproduktionen.

Nya rykten om E-cat!

Det har gått 2-3 år sedan prylen som fixar kall fusion (LowEnergyNuclearReaction) hade sin storhetstid och figurerade titt som tätt i Ny Teknik. Det mesta som framkom luktade bluff och båg lång väg. 2012 konstaterade SP att den inte kunde leverera. Att det nu har gått så långt tid utan att världen har fått ta del av handfasta bevis för att det verkligen skulle fungera bidrar så klart till intrycket av makalös mackapär som är för bra för att vara sann. Å andra sidan kan man ju också tycka att Rossi och Defkalion borde ha gett upp vid det här laget…

Jag noterar att den tidigare samarbetspartnern Defkalion (som bröt samarbetet med Andrea Rossi) har tagit fram sin egen LENR-apparat och de säger sig vara redo för kommersiella samarbeten. Deras hemsida är synnerligen sparsmakad när det gäller information, men ambitionerna verkar inte känna några gränser för utrullning av deras R&D-verksamhet:

“To date, Mose Energy Slr from Milan, Italy is our European R&D Center. All R&D projects from European companies will be managed in Milan. Similar Centers will be established in Africa, ex-CIS, Far East, South East Asia, Australasia, and the Middle East.”

Varför inte bara säga att de tänker erövra hela världen, eller varför inte galaxen?

Det finns också en produktspecifikation publicerad som anger COP (verkningsgrad) till lägst 1:25 för den enkelreaktormodellen och 1:32 för multireaktormodellen. En sån vill jag ha!

Intresset i media (Ny Teknik) må ha falnat, men på nätet har det tagit fart. Jag kommer ihåg att materialet på nätet ändå var ganska begränsat på den tiden det begav sig (åtminstone när jag lade det åt sidan för runt två år sedan). Idag finns det 489 diskussionstrådar på bara en sida, energikatalysatorn.se!

Det finns mycket som pekar på att det är ett galet spektakel, men man vill ju väldigt gärna att det ska vara på riktigt.

Vad i består då det i nya ryktet? Det må vara ett resultat av viskningsleken, men informationskällan till ryktet har uppgett att det kom ur hästens mun. Som en av få institutioner ska Svedberg Laboratoriet i Uppsala ha fått tillgång till en e-cat, kunnat undersöka den, långtidstesta den (+100h) och preliminärt konstaterat att den förbluffande nog ger ett energiöverskott. Preliminärt då energin endast kunnat mätas i form av strålning, inte kalorimetriskt (tex nersänkt i vatten) som hade gett ett exakt resultat, men ändå en stark indikation.

Svedberg Laboratoriet huserar forskare som Hidetsugu Ikegami, Sven Kullander och Roland Pettersson som figurerat i dessa sammanhang tidigare.

Burn motherfucker, Burn

Sverige har genomfört en framgångsrik utfasning av olja och andra fossila bränslen i uppvärmningssyfte. Den koldioxidskatt som infördes i kombination med starka kommunala agendor att bygga ut fjärrvärmen har varit framgångsrik.

Men som i så många andra miljöhänseenden har vi i vårt samhälle bara tagit det första lilla steget mot ett hållbart samhälle. De utmaningar som vi har kvar är betydligt större. I det svenska uppvärmningssystemet har sopor blivit ett viktigt bränsle. Eftersom varje svensk genererar 465 kg hushållssopor per år, varav 226 eldas upp (2010) och ca 4000 kg när även industriavfall inkluderas, så är det trots allt en ansenlig mängd bränsle. Det är betydligt bättre att elda upp soporna än att deponera dem, vilket fortfarande är den vanligaste metoden inom EU. Men det är definitivt inte långsiktigt hållbart.

En grupp forskare har under sex år medverkat i forskningsprogrammet “Hållbar avfallshantering”. Slutsatserna förs fram i en artikel på DN Debatt. Det är många intressanta förslag. Konsekvenserna är också omfattande, inte minst av följande åtgärd:

“• Återvinningskrav på återvinningsbara material. I dag förbränns och deponeras material som skulle kunna återvinnas. På samma sätt som vi i dag har deponeringsförbud av brännbara material, skulle vi kunna införa förbrännings- och deponeringsförbud av material som skulle kunna återvinnas. Det skulle leda till miljövinster som uppväger de extra kostnader det skulle kunna innebära.”

Med tanke på hur viktigt avfallet är som bränsle i fjärrvärmesystemet (import av sopor sker redan idag) så skulle ovanstående förslag trycka upp värmepriserna rejält. Och det är rätt. Det effektivaste sättet att skapa en hållbar energikonsumtion är en prissättning där alla kostnader internaliseras eller som det uttrycks ovan – att miljövinsterna uppväger de extra kostnader som det skulle kunna innebära.

 

Läs också: Lasse Bjurström, Tom Andersson, Harald, Lennart Holmlund, Flute, Stefan Nilsson

”Det ska svida i plånboken att köra fossilt”

Jag har tidigare kommenterat (även här och här) Svensk Energi och Elforsks rapport om hur vi kan nå visionen för en fossiloberoende fordonsflotta. I veckan publicerade Kjell Jansson och Henrik Wingfors från Svensk Energi  ett debattinlägg i Ny Teknik där några av de tuffa åtgärdspunkterna från rapporten radades upp (det skapar reaktioner – uppemot 300 kommentarer!).

Det är bra att pressen ökar. Politiker som svänger sig med rosiga visioner om det framtida hållbara samhället behöver tryckas upp mot väggen. Efter många år med hållbarhetssvammel vill vi se konkreta handlingar som gör skillnad. Handlingar som inte alltid smeker väljarkåren medhårs. Det måste helt enkelt svida i plånboken.

Pluspoäng för Kjell och Henriks slutkläm i debattinlägget som är helt i linje med ovanstående:

“Utmaningen är inte bara teknisk utan framför allt politisk.

Åtgärderna ovan påverkar människors vardag, och det behövs en blocköverskridande politisk överenskommelse om utfasning av fossila bränslen i transportsektorn.

Vi hoppas att förslagen från sittande utredning, ledd av Thomas B Johansson, lägger grunden för en sådan överenskommelse. Då vågar marknadens aktörer satsa på alternativen.”

Tillgång och efterfrågan, svårt även för ekonomer

Marian Radetzki 2005:

Med förväntade tillskott till produktionskapaciteten kan priset hamna på 25 dollar år 2010, knappt hälften jämfört med i dag

Marian Radetzki 2012 i en recension av Alekletts bok Peeking at Peak Oil:

“Energiekonomer kommer säkert att förundras inför frånvaron av ekonomisk analys i boken. De som följt Peak Oil’s historia kommer inte att förvånas. Rörelsens världsuppfattning vilar på föreställningen att geologiska insikter en gång för alla bestämt storleken på utvinnbara kvantiteter av olja, så ekonomiska faktorer som priser och investeringar kan inte ha någon betydelse i sammanhanget. Aleklett och hans trosfränder går längre än så, och refererar till “flat earth economists”, ett pejorativt epitet, när de möter kritik på ekonomiska grunder.”

Ibland undrar man hur det är ställt med energiekonomernas ekonomiska analyser. Det är lätt att få en känsla av att den ekonomisk analysen har ett begränsat värde. Åtminstone när den är så frikopplad från den geologiska verkligheten som i Marians värld.

Läs också Cornucopias träffande allegori över debatten om peak oil.

Fossiloberoende 2030 – fler höjdpunkter!

Elforsk / Svensk Energis rapport som jag skrev om i förra inlägget innehåller fler guldkorn som jag vill lyfta fram.

”Styrmedel bör introduceras så snart som möjligt. I samband med kontrollstationer kan effekten av de införda styrmedlen följas upp och jämföras med målen.”  

Det är en totalt grundläggande metod att mäta effekten av de åtgärder som införs, utvärdera framdriften i förhållande till det långsiktiga målet och anpassa åtgärderna om man är ur kurs. Samma sak borde såklart göras för de totala klimatutsläppen. Problemet är såklart att det då blir uppenbart hur mycket mer politiskt svåra åtgärder som behövs för att vi ska kunna nå visionerna. Ju fler rapporter och tunga organ som trycker på, desto större chans att politikerna vågar utmana den högbelånade medelklassen och diskutera de hårda bananer som behövs för att visionerna ska kunna bli verklighet.

“Utvecklingen går inte spontant”

För att slå in spiken ordentligt så tar man upp behovet av “tydliga mål och starka styrmedel” och att de införs omgående. Till råga på allt uttrycker man att det kommer “… innebära vissa uppoffringar av den egna bekvämligheten och utmana vår förändringsobenägenhet”. Raka rör och inget tekniknaivistiskt flum!

”Andra generationens biodrivmedel blir viktiga för att få fram erfordrade mängder biodrivmedel”

Biogas är bra, men för att producera de mängder biogas som verkligen gör skillnad så krävs det helt riktigt betydligt mer. Enligt rapportens scenario hamnar behovet 2030 på 30TWh (bara för trafiken alltså), vilket kan jämföras med de ca 1,5 Twh som produceras i dagens rötningsanläggningar (runt 300st).

Om du inte har tid att läsa hela rapporten så rekommenderar jag dig att läsa de inledande tolv sammanfattande punkterna.

 

Fossiloberoende transportsystem 2030. Hur då?

Elforsk och Svensk Energi har släppt sitt bidrag till den tilltagande strömmen av rapporter och analyser med fokus på regeringens mål om en fossiloberoende fordonsflotta 2030, ”Roadmap för ett fossilbränsleoberoende transportsystem år 2030”.

Transportverkets rapport från i våras (läs gärna Cornucopias sammanfattande kommentar) har etablerat en definition av fossiloberoende som åtminstone 80% lägre användning av fossil energi än 2004.

Elforsk och Svensk Energi har utgått från den definitionen och gjort sin analys av vad som krävs.

I rapporten konstateras först och främst att det är en möjlig, men ambitiös målsättning. För att nå målet krävs det att omställningen startas omgående och att mycket starka styrmedel införs.

Rapporten passar också på att ge en subtil (?) känga åt regeringens oförmåga att klart och tydligt definiera innebörden av målet. Samtidigt poängterar rapportförfattarna att den uppgiften blivit delegerad till utredningen om fossilfri fordonstrafik. Förmodligen är jag inte ensam om att se risken för att alliansen, med Anders Borg i spetsen, kommer att skyffla utredningen under mattan när det blir klart hur politiskt svårsäljbart det obehagliga åtgärdspaketet som utredningen kommer att leverera. Och till på råga på allt just när det är valår…

Målet sattes redan 2009 och med lite politisk fingertoppskänsla skulle utredningen såklart tillsatts så fort som möjligt så att resultatet antingen hade hamnat i knät på en rödgrön regering eller gett alliansen lite tid på sig att hantera det innan det var dags för val igen.

Vägen / Vägkartan / vägvisaren / kartan (eller något annat svensk ord som passar bättre än Roadmap) till ett fossiloberoende transportsystem är inte enkel. Rapporten lyfter fram att det inte räcker med teknikutveckling – alla åtgärdstyper behövs. För bara något år sedan var det totalt tabubelagt att ens viska om några andra åtgärder, vilket bland annat resulterade i Andreas Carlgrens sorgliga krumbukter.

Någon som vill gissa på hur länge det dröjer tills kalkylerna för Förbifart Stockholm kommer att drabbas av verkligheten. Hur många miljarder kommer att vara nerplöjda innan insikten om att trafiktillväxten inte fortsätter öka linjärt drabbar beslutsfattarna?

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...