Search Results for 'kött'

Page 2 of 4

Med hot ska val vinnas

Moderaterna i Stockholms Läns Landsting gör sitt bästa för att utnyttja den maktposition som det innebär att politiskt basa över ett landsting. Kan man inte vinna ett val med argument om den egna politikens förträfflighet kan man hota med att de landstingsanställda blir av med jobben om den andra sidan vinner. Det har man gjort med ett utskick som gör allt för att ge intryck av att det är din arbetsgivare som upplyser dig om vad du bör rösta på för att behålla ditt jobb.

Inspirationen kommer ju uppenbarligen från Max-kampanjen. Men vad är det för moderat ljushuvud som tyckte att det var en så fin idé att den är värd att spridas till landstingsvärlden? Det talas ofta om värdegrund i olika sammanhang. Jag undrar hur värdegrunden ser ut när hotfull arbetsgivarkommunikation om hur du bör rösta uppfattas som en fräsch och schysst metod värd att användas i demokratiska sammanhang. Dags för de nya moderaterna att rensa ut i betongbunkern och bli de ännu nyare moderaterna?

Festligt att ljushuvudet tar upp hur kostnaderna för SLL kommer att öka som ett argument:

“Om Socialdemokraternas politik blir verkligheten chockhöjs landstingets kostnader för unga anställda med cirka 115 miljoner kronor. Det motsvarar totalkostnaden för cirka 500 av våra unga medarbetare. Räknar man med alla vårdgivare i hela länet blir siffran av drabbade många gånger högre. Bakom dessa siffror finns människor av kött och blod. Med en vänsterregering skulle de riskera att få sparken.”

Total kostnad för ungdomsarbetsgivaravgiften är 17 miljarder eller ungefär en mille per nytt jobb. Som arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson uttrycker det så är 1-1,5 miljoner per nytt jobb väl använda pengar. Visserligen finns inte alla ungdomsjobb i den privata sektorn (uppenbarligen), men även om vi antar generösa 50/50 så blir det 500-750 tkr per jobb. Borde det inte då vara väl använda pengar att behålla 500 unga medarbetare till en kostnad av 115 miljoner kronor – eller 230 tkr per jobb?`

Men det är klart – det smakar ju alltid bättre när någon annan betalar.

 

Det har blivit en del surr i frågan:

SvD1, SvD2, DN.se, DI.se, Aftonbladet, Metro, Arbetet, ka.se, Vårdfokus, Vision, Dagens arena

Alliansfritt Sverige, Ola Möller, Peter Johansson, Alliansfritt Sverige, Martin Moberg, Markus Mattila, Alliansfritt Sverige, Peder Unander, Helle Klein, Homo Politicus, KajsaLisa, DHE, 6e Mannen, Anna Starbrink, Lasse Strömberg,

Vegoinspiration

Jag har i många inlägg berört problemet med att vi äter för mycket kött. Klicka här så kommer du till min läsguide.

Mindre kött innebär för mig just mindre. Att helt avstå från kött ser jag ingen mening med varken ur miljömässigt, etiskt, eller hälsoperspektiv – förutsatt att det är producerat under rimliga förhållande (typ ekologiskt).

Lyckligtvis är det enkelt att reducera mängden när man väl kommit in i det. Dels är det enkelt att minska andelen kött i vanliga köttbaserade rätter, dels finns det en värld av spännande vegetarisk mat som väntar på att upptäckas.

Jag följt bloggen Vegoriket ett tag. Mattias som ligger bakom den gör ett suveränt jobb med att lägga ut kreativa, spännande och attraktivt presenterade vegetariska recept. Nästa steg i vegomatsmissionen (alltså mission med positiva förtecken) är lanseringen av Sveriges första vegetariska mattidning. Så nu släpps Matmagasinet Vego alldeles strax – den 23 januari!

Verkligen på tiden att det ges ut en vegomattidning. Med tanke på alla udda nischtidningar som fyller Icas tidningshylla så är det underligt att det tog så lång tid. Baserat på mitt intryck av bloggen Vegoriket så finns det utmärkta förutsättningar att Matmagasinet Vego blir mer än bara en udda nischtidning. Lycka till med lanseringen!

 

 

Big Boys Gone Bananas!

Efter bidrag till Fredrik Gerttens Kickstarter-kampanj “Bikes vs Cars” (som gick i mål), så fick jag välja några tidigare Gertten-filmer. Bananas! och Big Boys gone bananas! har jag länge tänkt se. Den första filmen om bananarbetarna, advokaten och rättegången mot Dole var utmärkt, men det var ändå dokumentären om dokumentären som fick mig att gå igång ordentligt.

BBG bananas! visar hur Dole med mycket stålar, advokater och PR-byråer bedrev en oerhört omfattande kampanj med mål att skrämma/övertyga alla som försökte sprida filmen eller bara rapportera om den, men också misskreditera Fredrik som filmare.

Att flexa med musklerna och skrämmas hade en omvänd effekt i Sverige, med ordentlig uppmärksamhet och uppslutning som följd (Max Hamburgare bojkottade och filmen visades i riksdagen som ni säkert minns). Detta fick de stora livsmedelskedjorna att ifrågasätta Doles agerande vilket ledde till ett tillbakadragande av stämningarna.

Jag har skrivit flera tidigare inlägg om hur PR-byråer och politiker får alltmer gemensamma (finansiella) intressen. Lägg till en dos kris för traditionell journalistik, där det inte längre finns resurser till så mycket mer än att nappa på PR-byråerna färdiga paket. Spetsa med den nya EU-lagstiftning som möjliggör ordentliga inskränkningar av offentlighetsprincipen. Är vi på väg åt fel håll kanske?

Om du inte redan sett filmen så ska du såklart göra det. Missa inte heller pärlorna Blådårar (1 och 2), där en typ 18-årig Zlatan pratar om hur han ska köpa en lila lambo när han blir stor…

Ska bli spännande att se om Bikes vs Cars kan röra upp något damm!

Frågor till Fredrik och Stefan

Alla initiativ som syftar till att politiker ska agera med längre tidshorisont än nästa val är bra. Global utmaning med partners uppmanar i DI våra politiker att svara på ett antal frågeställningar med långsiktigt perspektiv.

Angående energi och klimat ställs frågan:

“‘Vad tänker ni göra de närmaste fem, tio åren för att Sverige ska bli koldioxidneutralt 2050?”

De skriver också följande angående omställningen:

“Sverige har unikt goda förutsättningar för att gå före i omställningen till ett fossilfritt samhälle: Statsskulden är bland de lägsta i Europa, överskotten i handeln med utlandet har länge varit rekordhöga och inflationen låg eller obefintlig. Sverige kan utan vidare mobilisera de betydande offentliga och privata resurser som krävs för att bland annat energieffektivisera miljonprogrammet, se till att allt som byggs nytt är energisnålt, satsa på förnybar energi, smarta elnät, utbyggnad av kollektivtrafiken, trafiksystem för eldriven trafik och en långt mer resurseffektiv ekonomi – där produkterna har längre livslängd och material av olika slag återvinns maximalt. Vi har dessutom råd att ställa upp för de många fattiga länder som drabbas hårdast av klimatförändringen, i en situation där deras bidrag till utsläppen varit minimalt.”

VD för E.ON i Sverige är en av avsändarna och i sammanhanget något av en udda fågel (Anders Wijkman, Anders Wejryd, Stefan Einhorn är några av de andra). Jag har nämnt det tidigare – det börjar byggas upp betydligt mer tryck från näringslivet i den här typen av frågor. Positivt!

 

Att göra verklighet av klimatfantasier

Det är inte lätt att vara politiker i klimatfrågor. Samtidigt som man vill ligga i framkant och måla upp visioner/fantisera om hur klimatvänliga vi ska vara 2050, så finns det en verklighet där jobb, skattesänkningar och andra vardagliga ting måste prioriteras för att säkra röster.

Så fort vi höjer blicken och utgår ifrån fakta, tex vad som verkligen krävs för att nå visionerna, så blir det genast besvärligt. Detta är ett favoritämne här på bloggen med många varianter. Ett exempel är hur vi faktiskt behöver reducera våra utsläpp med 1 ton Co2 per capita och mandatperiod för att nå nollutsläpp 2050.

Annars är det just nu populärt att slå sig för bröstet och prata om hur Sverige lyckats minska utsläpp och ökat BNP samtidigt. Givetvis bortser man då från effekten av ökad import av prylar, mat och annat med utsläpp utomlands. Att utsläppen orsakade av svensk konsumtion har ökat med 15% mellan 1993 och 2010 är det inte lika roligt att prata om.

Det finns dock några spirande initiativ och tankar när det gäller att sätta handling bakom orden. Även på högre nivå än bloggar och debattartiklar. Klimatpolitiskt ramverk är begreppet som gäller. Global Utmaning, en fristående tankesmedja, som stöds av näringslivshöjdare som E.ON, Vattenfall, SAAB, Skandia, mfl, lyfter fram näringslivets behov av långsiktiga och tydliga spelregler, i form av ett klimatpolitiskt ramverk.

Den brittiska “The climate change act” som introducerades redan 2008 nämns som en förebild. Så här beskrivs den:

“… lagstadgade mål om en 34 % minskning av växthusgaser till 2020 och en 80 % minskning fram tills 2050 baserat på 1990 års siffror. För att målen ska uppnås vidtas femåriga budgetperioder som sträcker sig tre mandatperioder fram i tiden för att skapa tydlighet och långsiktighet.”

Skottland, Mexico (!) och Nordrhein-Westfalen är andra regioner/länder som har infört liknande lagstiftning. Danmark, Norge, Finland, Baden-Württemberg och faktiskt Kina har pågående processer med syfte att införa klimatpolitiska ramverk.
Vänsterpartiet fortsätter att hålla fanan högst i den svenska klimatpolitiska debatten. Jonas Sjöstedt beskrev partiets ambitioner för att skapa långsiktiga och tydliga spelregler, som ger möjlighet att inte bara fantisera om visioner utan också realisera dem, så här:
“Vi kommer att verka för att vi får Sveriges första klimatminister någonsin och ett separat klimatdepartement för att ytterligare skynda på omställningen av Sverige. Vi vill ha en koldioxidbudget likt den i Storbritannien för bättre ordning i klimatarbetet.”

Ordning och reda i skolan

Skolan! Inget typiskt ämne för den här bloggen, men jag kan inte låta bli.

Det är dags för rejäla åthutningar, rättning i leden och slut på flummet. Alltså inte i själva skolan utan i den politiska lekstuga som skolan har blivit. De flesta politiker använder skolan som en plattform för att nå ut till sina väljare och visa någon sorts handlingskraft och pracka på skolan den ena kosmetiska och / eller snedriktade reformen efter den andra. Hela tiden utan att våga tala om den stora elefanten som står mitt i rummet.

Den svenska friskolereformen är internationellt sett extrem och den har givetvis också lett till resultat. Samtidigt som politikerkollektivet (VP undantaget) med major Björklund i spetsen har lekt skola så har det grundläggande mantrat om valfrihet och vinstdrivande satts på piedestal, vilket lett till att det svenska skolsystemet har rasat i den internationella rankingen.

Vetandets Värld (SR P1) passade i mars på att uppmärksamma det vetenskapliga perspektivet i samband med att internationella forskare inom fria skolval och marknadslösningar träffades på KVA för ett symposium i frågan. I programmet intervjuas forskare som kan uttala sig om skolsystemet med betydligt större andel empiri och kunskap än vad som är fallet när den  ideologiska sörja väller ut som kännetecknar den svenska politikerankdammen.

Bland annat lyfts det fram att det svenska systemet har gått betydligt längre än både det amerikanska och engelska har. I USA är de privata skolorna i stort sett icke-vinstdrivande. Under symposiet betecknades det svenska systemet som “till höger om höger” av en brittisk forskare. Läs också inlägget på SvD som ledamöter för KVA skrev i anslutning.

Det ständiga exemplet på framgångsrik skola, Finland (med system uppbyggt under 70-talet inspirerat av Sveriges), dyker också upp i programmet. I Finland trodde man under 90-talet att det var dags att helrenovera skolupplägget och sneglade återigen på Sverige som höll på att dra igång friskolan. Lyckligtvis började internationella studier och jämförelser bli vanligare och finnarna kunde något överraskat konstatera att deras resultat var riktigt bra. Reformivern dämpades därför och skolvärlden kunde ges fortsatt arbetsro och inflytande över hur utbildningen bör utformas på bästa sätt.

När kunskap får gå före tyckande så är det glasklart vad som behövs för ett framgångsrikt skolsystem. McKinsey gjorde en studie redan 2007 där man gick igenom 25 olika skolsystem för att sålla fram vad som krävs. Deras kondenserade resultat är:

1. Se till att läraryrket är attraktivt så att rätt resurser kan rekryteras

2. Se till att de rekryterade lärarna får tillägna sig rätt verktyg och metoder för att lära ut

3. Se till att systemet kan leverera bästa tänkbara förutsättningar för varje enskild elev

Det svenska extrema systemet fallerar ordentligt på ovanstående punkter, tex beroende på:

– Segregationen i systemet ökar. Privilegierade barn har föräldrar som väljer rätt skola i kombination med att vinstdrivande skolor hellre vill ha en attraktiv ‘billig’ elev än en resurskrävande och socialt belastad skapar en självförstärkande drivkraft. Ju större skillnader på skolorna desto viktigare blir det för medelklassen att välja rätt och därmed blir det allt svårare att ge bästa tänkbara förutsättningar för varje enskild elev.

– Lärarna blir tvingade att lägga betydligt mer tid och kraft på aktiviteter som marknadsföring och kundvård. En missnöjd elev eller förälder riskerar att leda till minskade intäkter. Utöver att betydande resurser läggs på något som inte gynnar lärandet så leder det också till en betygsinflation. Höga betyg är givetvis det enklaste sättet till nöjda kunder och bra marknadsföring.

– Det finns självklart fördelar med en bredd i pedagogik och utrymme för olika inriktningar när det gäller lärande. Men i ett system där det är fritt fram för i stort sett vem som helst att spåna fram ett koncept som kan locka till sig vilsna gymnasieungdomar (kommer ni ihåg den fria laptopen…) för att på några år skapa en verksamhet som genererar högre vinst än vad underbetalda lärare någonsin kunnat drömma om, så riskerar det bli större fokus på snabba pengar än utbildningskvalitet och långsiktighet.

På mindre än 20 års tid har den skolpolitiska debatten drivits till ett läge där inte ens socialdemokrater vågar ifrågasätta principen att sätta vinsten i skolan främst, trots att den ur ett internationellt perspektiv är extrem nyliberalistisk. Jag kan inte annat än gratulera lobbyingbranschen för ett oerhört väl utfört arbete!

Det är ingen nyhet att det finns olika synpunkter inom S när det gäller vinster i välfärden – alla har ju inte lika nära till riskkapitalköttgrytan – men det är fascinerande att partiledningen vägrar använda det mest effektiva vapnet som kan uppbringas inför valet 2014.

Annan läsning på temat: Birger Schlaug, Marika Lindgren Åsbrink, Cornucopia, AnnarkiaBengt Silfverstrand, Peter Johansson, , Martin Moberg, Ola Möller, Karin Pettersson, Roger Jönsson, Björn Andersson

AB, 1, 2, 3, DN, 1, SR, 1, 2, 3, SMP, 1, BT, SkD

 

 

Sjöstedt vågar vara på tvären

http://gfx.aftonbladet-cdn.se/image/16949512/800/normal/5eb0309aa8b22/jm1NY.jpgDet har alltid funnits sätt för politiker och andra makthavare att i större eller mindre utsträckning berika sig själva. Demokrati är ett utmärkt sätt att begränsa fenomenet. Förfördelade politiker men också rakryggade politiker, media,  samhällsengagerade medborgare och företag är några grupperingar som ges utrymme (och incitament) i en välfungerande demokrati att se till att politikers samvete inte blir för rymligt.

De senaste 20 åren har det hänt en hel del i Sverige som gör att rågången mellan samhällets och den enskilde politikerns bästa har blivit allt otydligare. Att 37% av politiker och politiskt tillsatta tjänstemän som lämnat riksdag eller regeringskansli börjar kränga sina makthavarnätverk (som lobbyister) är ett tydligt tecken.

I dagsläget finns det 92 miljarder skäl för riskkapitalbolagen att hålla sig väl med politiker. Ju större köttgryta desto fler slevar får plats. Ett bra exempel är Anders Hultins uppmärksammade facebook-sida, där det blir tydligt hur nära banden är mellan staten och (risk)kapitalet, vilket Cornucopia beskrev bra.

Jonas Sjöstedt sätter fingret på problemet i en text som publicerades i Aftonbladet under den stora lobbyingveckan i Almedalen.

Nu när Löfven har tagit täten i trianguleringskampen (läs Schlaugs sköna inlägg) och även MP verkar ha fått en släng av mittensjukan, så återstår i stort sett bara två partier som tar en egen position. Vänsterpartiet har dessutom visat upp många konkreta förslag (tex ekologi och ekonomi) som gör att det alltmer framstår som det för närvarande enda seriösa alternativet i den svenska politikerdammen. Nu kommer det säkert att krävas en eller annan svart svan för att ändå tränga igenom bruset och skapa en position med reellt inflytande.

Ett vänsterparti, för stort för att ignoreras av S, hade nog kunnat skapa en intressant dynamik. S och MP skulle bli tvingade att lyssna lite mer på sina egna tillväxtrealister och välfärdsvänner och på så sätt formera ett intressant alternativ till dagens stoppa-huvudet-i-sanden-politik.

 

 

5:2 diet, hälsofördelar

Som trogna läsare vet så har jag snöat in på korttidsfasta (läs mer här). Förmodligen har de flesta av er också noterat att jag inte är ensam. Tidningar, bloggar och andra nätsidor exploderar i korttidsfasta – eller 5:2 diet som är det som verkar bli vinnarkonceptet. Äntligen har även den här lilla bloggen fått ett uppsving i trafiken, så det är ju bara att köra på med fler inlägg på temat!

När blaskorna tar upp ämnet så blir det lätt med viktminskning i fokus. Eftersom jag vill betona hälsofördelarna så kommer här en lista på vilka positiva effekter av korttidsfasta som indikeras i olika studier. Som vanligt vill jag också poängtera att det går utmärkt att hålla det enkelt och skippa kaloriräkning, speciella recept och allt sånt som väller fram i 5:2-floden.

  • IGF-1 (Insulin like Growth Factor 1). Fastan minskar mängderna av IGF-1 i kroppen. Man behöver högre nivåer av IGF-1 och andra tillväxtfaktorer när man är ung och växande, men höga nivåer senare i livet verkar leda till snabbare åldrande, cancer och andra åldersrelaterade sjukdomar. En indikation är den studie av personer med Larons syndrom som har mycket låga nivåer av IGF-1. Följaktligen är de mycket korta, men utvecklar inte heller diabetes eller cancer.
  • Reparation av celler – fastan gör att dina celler går in i “reparationsläge”. När det finns ett överflöd av mat är cellerna i “tillväxtläge”. Det kommer bara att gå in i reparationsläge om de försätts i en svältsituation, vilket brukar inträffa efter i runda slängar tolv timmar utan mat. Detta verkar också ha en positiv effekt för att förhindra utvecklingen av cancer.
  • Insulin och bukspottkörteln – det finns en studie som visar att periodisk fasta gör att din kropp behöver mindre insulin för att reglera blodsockernivån. Mycket socker och snabba kolhydrater ökar blodsockret och kan leda till folksjukdomen typ 2-diabetes. Återkommande fasta hjälper till att hålla ordning på blodsockernivåerna och minskar därför risken för typ 2-diabetes.
  • Hjärnan – Mark Mattson (ledande forskare på området) menar att periodisk fasta faktiskt är betydligt enklare att ge sig i kast med än vad man kan tro. Orsaken är att nivån av proteinet BDNF ökar vid periodisk fasta (visat på möss), vilket kan ge positiva effekter på humöret. En annan minst lika positiv effekt är att mer BDNF verkar skydda hjärnan mot åldersdemens och annan åldersrelaterad nedbrytning (också visat på möss)

Korttidsfasta går också utmärkt att kombinera med reducerat köttintag. Det finns även studier som visar att hälsoeffekterna förstärks av måttligt proteinintag. Jag har länge varit tveksam till det hälsosamma i att LCHFa i sig mängder med proteiner. Skönt med lite vatten på sin kvarn.

5:2 diet, korttidsfasta, 16:8, IF

Efter ytterligare några veckor med korttidsfasta så känner jag att konceptet börjar sätta sig. Det som jag framförallt uppskattar är friheten att inte längre behöva känna sig bunden till ett regelbundet energiintag. Frukost på vardagar har jag slutat med och dagar med mycket att göra är det inga problem att skippa lunchen och kanske ta ett äpple på eftermiddagen istället. Känslan av att det är jag som har kontroll över kroppen och inte tvärtom är faktiskt inte så dum.

Jag har tidigare skrivit om korttidsfasta i följande inlägg 1, 2, 3. Där framgår också att det är indikationerna på långsiktigt hälsomässiga fördelar som är min drivkraft.

När man söker på korttidsfasta och andra relaterade begrepp så framgår det tydligt att det har uppstått en snabbt växande marknadsnisch i dietvärlden. Det är många som försöker dra in stålar på att berätta exakt hur man ska korttidsfasta för bästa effekt. Någon förespråkar bestämt 5:2 och någon annan är lika säker på att 16:8 är bättre.

Glöm det! Ta utgångspunkt i att det börjar hända saker i systemet efter 12 timmars fasta och att några timmar senare så peakar effekten. Kör sen bara på och strunta i exakta och strikta scheman. Hoppa över de måltider som passar, ät generellt hälsosamt (äntligen kan LCHF-hysterin tyna bort – det finns också indikationer på att korttidsfasta i kombination med minimiproteinintag ger bättre effekt!), känn dig nöjd med din kropp och hoppas på att vetenskapen i framtiden kan ge dig ett kvitto på att du har gjort någotsånär rätt!

Nya rykten om E-cat!

Det har gått 2-3 år sedan prylen som fixar kall fusion (LowEnergyNuclearReaction) hade sin storhetstid och figurerade titt som tätt i Ny Teknik. Det mesta som framkom luktade bluff och båg lång väg. 2012 konstaterade SP att den inte kunde leverera. Att det nu har gått så långt tid utan att världen har fått ta del av handfasta bevis för att det verkligen skulle fungera bidrar så klart till intrycket av makalös mackapär som är för bra för att vara sann. Å andra sidan kan man ju också tycka att Rossi och Defkalion borde ha gett upp vid det här laget…

Jag noterar att den tidigare samarbetspartnern Defkalion (som bröt samarbetet med Andrea Rossi) har tagit fram sin egen LENR-apparat och de säger sig vara redo för kommersiella samarbeten. Deras hemsida är synnerligen sparsmakad när det gäller information, men ambitionerna verkar inte känna några gränser för utrullning av deras R&D-verksamhet:

“To date, Mose Energy Slr from Milan, Italy is our European R&D Center. All R&D projects from European companies will be managed in Milan. Similar Centers will be established in Africa, ex-CIS, Far East, South East Asia, Australasia, and the Middle East.”

Varför inte bara säga att de tänker erövra hela världen, eller varför inte galaxen?

Det finns också en produktspecifikation publicerad som anger COP (verkningsgrad) till lägst 1:25 för den enkelreaktormodellen och 1:32 för multireaktormodellen. En sån vill jag ha!

Intresset i media (Ny Teknik) må ha falnat, men på nätet har det tagit fart. Jag kommer ihåg att materialet på nätet ändå var ganska begränsat på den tiden det begav sig (åtminstone när jag lade det åt sidan för runt två år sedan). Idag finns det 489 diskussionstrådar på bara en sida, energikatalysatorn.se!

Det finns mycket som pekar på att det är ett galet spektakel, men man vill ju väldigt gärna att det ska vara på riktigt.

Vad i består då det i nya ryktet? Det må vara ett resultat av viskningsleken, men informationskällan till ryktet har uppgett att det kom ur hästens mun. Som en av få institutioner ska Svedberg Laboratoriet i Uppsala ha fått tillgång till en e-cat, kunnat undersöka den, långtidstesta den (+100h) och preliminärt konstaterat att den förbluffande nog ger ett energiöverskott. Preliminärt då energin endast kunnat mätas i form av strålning, inte kalorimetriskt (tex nersänkt i vatten) som hade gett ett exakt resultat, men ändå en stark indikation.

Svedberg Laboratoriet huserar forskare som Hidetsugu Ikegami, Sven Kullander och Roland Pettersson som figurerat i dessa sammanhang tidigare.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...