Search Results for 'utsläpp'

Page 3 of 5

Grön tillväxt – eller den miljövänligaste blöjan?

Published on 2013/01/03 in Barn, Miljö and Politik. 2 Comments Tags: , .

Passar på att återposta ett inlägg eftersom DN publicerat en artikel om att tidig potträning även minskar risken för urinvägsinfektion.

Om du känner småbarnsföräldrar som försöker göra sitt bästa för att minska sin miljöpåverkan så har säkert blöjfrågan varit på tapeten. Tygblöjor eller vanliga? För de miljövänner som är lite bekvämare av sig så finns det ett mellanting där man har ett inlägg som kastas, vilket de mer renläriga tycker är trams – fy för engångs! Många miljövänner känner sig helt enkelt kallade att göra en heroisk insats och kämpar på med sina tygblöjor, åtminstone för det första barnet. Om man ser objektivt på blöjduellen så visar det sig faktiskt att miljövinsten med tygblöjan inte är större än att den går upp i ånga om man kör tygblöjorna i torktumlaren. Det som jag tycker är så fascinerande är hur sällsynt det är att den miljömedvetne föräldern sällan väljer det allra bästa alternativet. Den enkla lösningen är ju faktiskt att se till att barnet inte behöver blöja! Barn idag har ofta blöja tills de är 3 år. På 70-talet var det sällan längre än till 2 år. I andra kulturer (tex Kina) sätts barnen på potta långt innan de är ett.

Jag tycker att detta är ett typiskt exempel på hur konsumtion av miljövänliga alternativ alltid ses som lösningen när det ofta går att nå en mycket större miljövinst genom att inte konsumera alls eller dra ner på användningen! Det är tom ett så inpräglat beteende att även inbitna miljövänner har svårt att se skogen för alla träd. Det finns många liknande exempel, tex bil, torktumlare och tvättmaskin, glödlampor, kläder, hemelektronik, resor – i princip alla områden där det finns konsumenter som vill ha ett grönt samvete.

Om vi siktar på ett verkligt klimatsmart och miljövänligt samhälle så måste de verkligt gröna lösningarna dominera, vilket helt enkelt innebär mindre konsumtion i vardagen. Samtidigt tror jag ändå att det kan finnas en möjlighet till grön tillväxt, åtminstone under en period. För att ställa om samhället till något mer än bara gröntvättat behövs enorma investeringar (tex inom energi, transport, jordbruk, etc) som skulle kunna ge ekonomin ett lyft. Det utrymme i hushållskassan som idag läggs på miljöbelastande varor och tjänster måste helt enkelt styras om. Och vi pratar inte om småduttande med momssatser, snarare omställningar i nivå med krigsekonomierna under andra världskriget. Ett exempel är individuella utsläppsrätter som skulle kunna vara det som verkligen satte fart på anpassningen till ett klimatneutralt samhälle! Faktiskt en lösning som rekommenderats av brittiska parlamentets miljökommitté!

Fagerström och Radetzki i repris, del 5

Published on 2012/12/25 in Energi and vindkraft. 0 Comments

På Jonnys begäran – kalkylen som den borde sett ut!

Uppdatering: Jonny fortsätter med sin yviga debattmetod i Ny Teknik och skickar desutom in foliehattarna och trollen från Climate Scam i kommentarsfältet..

Härjningarna är vitt spridda i många tidningar tex: Ekuriren, Länstidningen Östersund, Östgöta Correspondenten, Sundsvalls Tidning, Svd

Jonny Fagerström och Marian Radetzki har påstått att det skulle krävas 300 miljarder i subventioner för att utöka vindkraftsproduktionen till 30TWh (20 TWh landbaserat 10 TWh havsbaserat) i Sverige. [Se våra tidigare inlägg om deras verklighetsfrånvända utspel här: 1, 2, 3, 4]

Siffran 30 TWh kommer antagligen från regeringens planeringsram. På Näringsdepartementets hemsida kan man läsa följande: ”Syftet med en planeringsram är att synliggöra vindkraftintresset i den fysiska planeringen”, ”Begreppet planeringsram ersätter det tidigare begreppet planeringsmål för att ytterligare tydliggöra att det inte handlar om ett utbyggnadsmål”.

Utbyggnad av vindkraften med 30TWh till 2020 är alltså inget som är beslutat och inget mål från regeringens sida. Bortsett från det kan vi ju ändå försöka räkna ut vad en sådan utbyggnad skulle kunna tänkas kosta med avseende på subventioner.

Ett bra sätt att börja en sådan uträkning på är ju att ta reda på hur mycket det kostar att producera elenergi från vindkraft. Eftersom förutsättningarna är varierande går det inte att räkna ut ett entydigt svar på det. Men här är en sammanställning på vad olika studier kommit fram till:

 

Tittar vi på havsbaserade vindkraftverk ser det ut så här:

Ovanstående siffror är hämtade ur den här rapporten.

Tar vi medelvärdet av intervallerna och sedan medelvärdet mellan undersökningarna får vi en kostnad för landbaserad vindkraft på 57 öre/kWh och havsbaserad på 75 öre/kWh. Medelspotpriset på el på Nordpools marknad över de senaste fem åren är 43 öre/kWh.  Om vi antar att elpriset är konstant fram till 2035 (vilket är konservativt eftersom trenden är ökande) så får vi ett subventionsbehov på 14 öre/kWh för landbaserad vindkraft och 32 öre/kWh för havsbaserad vindkraft. Räknar vi på en rak ökning av producerad energi till 30TWh till 2020 och därefter konstant produktion på 30TWh medför detta en kostnad på 125 miljarder.

Alltså även med ett extremt konservativt antagande av elpriset så blir kostnaden nästan 1/3 av den som Radetzki/Fagerström räknade(?) fram.  Värt att nämna är att om vi istället använder medelpriset för 2010 (52 öre/kWh) blir kostnaden ca 70 miljarder och en årlig ökning av elkostnaderna med ca 2% gör att subventionsbehovet helt försvinner!

Återigen kan vi alltså konstatera att Radetzki / Fagerström är sådär nogräknade med verklighetsförankringen i sitt utspel. Det må ju vara hänt – men det är skrämmande hur okritiskt det har spridits av godtrogen media.

Föräldravrålet

Published on 2012/12/23 in Barn, Klimat and Politik. 2 Comments

Då var det dags igen. Nytt initiativ och upprop för att få lite fart på politikerna. Lätt att bli uppgiven och lite cyniskt nämna att “Radikalisera klimatpolitiken”, som lanserades för runt ett år sedan, inte har fått stöd från fler än 13000, eller ca 1,4 promille av befolkningen.

Föräldravrålet är inte helt olikt det föregående uppropet, men med en hur-ska-våra-barn-få-det-vinkling. Ska man då trött sucka fram att det ändå är meningslöst? Nix, det är bara att skriva på. Det är kanske inte sannolikt att just detta initiativ kommer att utlösa en lavineffekt. Men vi vet aldrig när det inträffar och inte heller om det är ditt lilla bidrag till att sprida initiativet som blir den utlösande faktorn.

Alltså klicka här och skriv sen under: Föräldravrålet

Gå föralldel också in på Radikalisera Klimatpolitiken och skriv på där också!

Här är ett utsnitt av det jag skrev förra gången:

Det lite besvärande i situationen är att vårt samhälle mer än någonsin är i behov av politik som vågar tar upp de stora frågorna. Miljö, energi, ekonomi. Våra samhällen står inför många utmaningar. Den gemensamma faktorn är att de karaktäriseras av tröga processer där effekterna av vad vi gör eller inte gör idag kommer att märkas först långt senare. När nuvarande politiker är långt borta från makten. Och en politiker som vill överleva i dagens värld bör ju inte tala om något som sträcker sig längre än nästa valrörelse, helst inte bortom den senaste väljarundersökningen.

Att lägga ansvaret på individen är meningslöst. Så länge systemet motarbetar individen handlar miljötänket endast om att tillfredsställa sitt egna samvete.

Jag tror att det blir mycket svårt att bryta mönstret av kortsiktigt tänkande i politiken. Därmed inte sagt att man ska ge upp. Passa därför på att ge ditt stöd till att Radikalisera Klimatpolitiken. Det är ett upprop med “… en uppmaning till samtliga politiska partier: besluta om så radikala åtgärder att Sverige inte bidrar till utsläpp som fortsätter att driva upp jordens medeltemperatur på det sätt som forskarna varnar för – och det gäller även om åtgärderna leder till lägre konsumtionsnivå och till förändringar av den nuvarande livsstilen i Sverige.”

Kom igen! Använd fejan till något vettigt för en gångs skull..

Visionera och agera

Published on 2012/12/02 in Klimat and Politik. 3 Comments

Vi är alla vanemänniskor. Ur ett personligt perspektiv är det därför viktigt att ibland ta ett steg tillbaka och reflektera över vad som fungerar bra i ditt liv, om det finns beteenden och vanor som är destruktiva, huruvida vardagslunken lunkar på åt rätt håll, om det behövs en knuff för att komma i rätt riktning. Helt enkelt fundera över visionen och se om det finns något som behöver göras för att nå den.

När det gäller vår omgivning, vårt samhälle, så finns minst lika stor anledning att ta ett steg tillbaka och reflektera. Men det är sällan lätt att ifrågasätta det självklara. Vår värld flödar av företeelser som upplevs ha sin självklara plats i tillvaron, men när man skrapar på ytan så brister ofta logiken.

Klimatutmaningen är ett bra exempel.  Kevin Anderson, professor i energi och klimatförändring och klimatrådgivare till den brittiska regeringen, har aktualiserat detta i  SvD (läs även Effekt). Den typiska (politiska) inställningen är att vi är på väg åt rätt håll. De inte alltför avancerade 2020-målen finns det chans att nå och 2050 är så långt fram i tiden att det är lätt att blunda för vilka utmaningar som vi ställs inför om vi ska nå 2050-visionerna. Kevin Anderson,  skalar bort retoriken och tekniknaivismen och visar vad som verkligen står framför oss om vi ska undvika ett sannolikt katastrofalt fyragradersscenario:

“Om de globala utsläppen kan nå en topp 2020 – med en kulmen för de fattiga ländernas utsläpp omkring 2025 samtidigt som de tacklar fattigdom och stora utvecklingsutmaningar – krävs utsläppsminskningar på 10–20 procent per år för de rikare OECD-länderna för ens ha en 50-procentig chans att klara tvågradersmålet.”

Jag har tidigare skrivit att det är ett ton CO2 per person som ska bort under varje mandatperiod om vi ska nå 2050-målen (kom ihåg att även moderaterna pratar om ett Sverige utan klimatutsläpp 2050!), men då talar vi om en linjär utveckling. Vi är inte i närheten av den utvecklingen och frågan är alltså om det är tillräckligt.

Kom igen – ge mig en politik som vågar lyfta fram visioner, analysera vad som krävs för att nå dem och sedan agera därefter.

 

Jag återkommer med fler exempel där det finns mycket mer att göra med antingen visionen eller agerandet.

 

SvD, SVT, SvD, SvD

“Up in smoke” – sommarvädret eller?

Published on 2012/07/10 in Klimat and Miljö. 21 Comments

Nu när väderprognoserna pekar på fortsatt kyla och regn så finns det ingen ursäkt för att inte se dokumentären “Up in smoke”  som rullar på SVT Play semestern ut.

Mike Hands är den envetne Cambridgebaserade forskaren som under 20 års tid ägnat sig åt att hitta en lösning på ett av våra större globala problem – svedjebruket.

Runt 200-250 miljoner svedjebrukande småbönder i regnskogsbältet orsakar koldioxidutsläpp motsvarande 20-25% av de totala utsläppen (det finns säkert andra uppskattningar, men vi kan konstatera att det är en rejäl bit CO2). Det är också en jordbruksmetod som är kortsiktig då jordens bördighet snabbt försämras, ekologiskt värdefull regnskog utplånas och odlingarna dessutom blir starkt beroende av bekämpningsmedel.

Genom att först grundligt utreda orsakerna till den snabbt avtagande bördigheten vid svedjebruk och sedan utveckla en odlingsmetod som ger bönderna betydligt bättre odlingsförutsättningar har forskningsprojektet skapat förutsättningarna för att kunna ersätta svedjebruket med ett långsiktigt hållbart och småskaligt jordbruk som inte kräver dyra investeringar utan passar de småbönder som sysslar med svedjebruk.

I dagsläget är det en handfull bönder som med bra resultat praktiserar Mikes läror. Nu är utmaningen att sprida metoden. Inga (inte att förväxlas med INGKA..) Foundation är en stiftelse som har satts upp med det målet. Filmen om Mike och hans mission kommer säkert ge en positiv effekt. Bidra gärna du också!

Mer info finns på Inga Foundation. International Society for Agricultural Meterorolgy har också skrivit en artikel om problemet och Mike Hands lösning.

Tidplan för Färdplan 2050 – hinner vi ur startgroparna?

Published on 2011/11/15 in Energi, Klimat and Politik. 2 Comments Tags: , .

Via Åsa Romsons blogg uppmärksammades jag på pressmeddelandet om att “Miljöminister Lena Ek startar arbetet för ett Sverige utan nettoutsläpp 2050”. Rubriken på pressmeddelandet är en aning missvisande eftersom det Lena Ek startar är arbetet med en särskild referensgrupp för dialog om regeringens mål för ett Sverige utan nettoutsläpp år 2050. Enligt regeringens uppgifter har arbetet med att utforma Färdplan 2050 påbörjats under juli tidigare i år.

Tidtabellen för att utforma Färdplanen indikerar att man kommer kunna presentera resultatet under 2013. Om det går 2-3 år för att ta fram färdplan, vilket bör tilläggas ofta är ett dokument tillräckligt flummigt för att man ska kunna skjuta problemen framför sig, så blir man ju lite fundersam över hastigheten i själva omställningsarbetet. Inte minst med tanke på att vi på global basis bara har fram till 2017 på oss att göra klimatpåverkande investeringar om nuvarande trend inte bryts och 2-gradersmålet ska klaras.

Att alliansen har pratat om en färdplan för vägen till 2050 ända sedan 2009 bidrar ju inte heller till att alliansens miljöprofil stärks. Men image och konkret politik är ju tyvärr två faktorer som har haft en divergerande tendens under alltför många år.

Sluta snacka och börja leverera!

IEA World Energy Outlook 2011

Published on 2011/11/11 in Energi, Infrastruktur and Klimat. 0 Comments Tags: , .

Efter att ha läst sammanfattningen av årets upplaga så kan jag konstatera att IEA håller fast vid förra årets prognos för oljekonsumtionen år 2035, dvs 99 mb/d (idag är konsumtionen 87 mb/d). Alltså blev det ingen fortsatt anpassning till verkligheten som jag spekulerade i.

Inte helt överraskande så är IEA fortfarande skrupelfria när det gäller att förutspå en ordentlig ökning av takten för upptäckter av nya oljefält. I den verkliga världen är trenden tydlig. Sedan 80-talet har vi konsumerat mer olja än vad vi hittat ny. Under de senaste 6-7 åren har vi haft oljepriser på en nivå som borde stimulerat fram prospekteringsinvesteringar och nya fynd på en helt annan nivå än ett decennium tidigare – den gamla goda tiden då 40 USD ansågs vara ett högt oljepris. Ändå harvar vi på med ett och annat fynd här och där, men ännu inga som får de avtagande tillgångarna i gamla fält att matchas med nya fyndigheter. IEA låtsas som om det regnar och menar att 47 mb/d ny produktion (eller dubbelt så mycket som OPECs nuvarande produktion i mellanöstern) ska dyka upp innan 2035.

En annan del av sammanfattningen lyfter fram ett intressant perspektiv som sällan får tillräckligt genomslag i vår kortsiktiga värld. När det gäller infrastruktur, inte minst för energi, så är tidsperspektivet ett annat än vad vi är vana vid. IEA har tagit fram ett sk 450-scenario som visar vilket utrymme det ges för energikonsumtion och produktion om den globala temperaturökningen ska begränsas till 2 grader. Det är också värt att notera att huvudscenariot i World Energy Outlook (New Policies) som bygger på att nuvarande policyåtagande blir verklighet, förväntas leda till en temperaturhöjning på 3,5 grader! Men tillbaka till 450-scenariot. Redan idag så är 4/5-delar av de totala CO2-utsläppen för 2035 intecknade av befintlig kapitalbas och om det inte händer något radikalt med utvecklingen innan 2017 (dvs inom sex år!) så måste alla nyinvesteringar som görs därefter vara koldioxidneutrala. IEA uttrycker det som att det skulle vara extremt dyrt – vilket är något försiktigt uttryckt om du frågar mig.

Ur ett IEA-perspektiv så ser det ut som om klimatet går en mycket dyster utveckling till mötes. Säkerligen kommer klimatrelaterade samhällsproblem att tillta avsevärt fram till 2035, men den enda räddningen från en katastrofal utveckling mot 3,5 grads höjning eller mer är förmodligen att IEA:s prognoser för tillgången på fossila bränslen är så orimliga som de ser ut att vara. Å andra sidan kommer det att leda till ekonomier där negativ tillväxt blir vardagsmat. En sådan utveckling vänder upp och ner på alla invanda föreställningar om hur livet och samhället ska vara.

Det finns mycket som talar för att vi har en omtumlande period med många utmaningar framför oss.

 

Badlands Hyena har fått konkurrens

Published on 2011/09/14 in Klimat, Konsumtion, media and Miljö. 2 Comments Tags: , , .

När du har läst för många seriösa och allvarsamma blogginlägg så rekommenderar jag bloggen Badlands Hyena för att lätta upp tillvaron. Där levereras allt som oftast mycket elegant skruvad ironi med utgångspunkt i dagsaktuella händelser och uttalanden. När man har följt bloggen ett tag så får man dessutom en bonuseffekt – man börjar upptäcka seriöst menade artiklar som i stort sett hade platsat rakt upp och ner på BH. Helt plötsligt kan man skratta åt dessa artiklar istället för att bli irriterad.

Min favoritblogg när det gäller teknik- och tillväxtnaivism, Miljöfara, har återigen lyckats!

Det debattinlägg som Kjell Aleklett mfl publicerade i SvD idag har genererat många blogginlägg – 25 blogglänkningar just nu. Slutsatserna i studien är inte precis revolutionerande. Det är inte den första gången som det har konstaterats att tillväxt och växthusgasutsläpp hänger ihop som ler och långhalm. Däremot så bidrar omfattningen av studien till att befästa faktumet att Sverige inte lyckats “decoupla” tillväxt och växthusgasutsläpp.

Åter till Miljöfara. Artikelförfattaren Jonas Frycklund konstaterar att studien ser ut att vara seriös, men försöker ta udden av den genom att hävda att en norsk studie kom till motsatt resultat för Sveriges del. Den norska studien var dock  inriktad på globala samband och sa egentligen inte så mycket om Sverige.  Men det är efter denna ändå sansade inledning som Mr. Frycklunds tankebanor far iväg i tangentens riktning. Jag citerar:

Om Uppsalastudien står sig så är frågan vilken slutsats man ska dra? Är det vettigt att lägga ännu högre miljökrav på svenska företag? Beskattar man den inhemska miljövänliga industrin hårt så driver man ännu mer tillverkning ut ur landet. Vi kommer då att tvingas importera ännu mer miljöskadliga produkter från andra länder. Det är knappast en smart väg att gå. Men miljörörelsen verkar inte ha några problem med denna strategi. Beror det kanske på att ju mer man följer detta koncept desto sämre kommer utvecklingen att se ut i den konsumtionsperspektiva statistiken. Man får en självuppfyllande process som gör att man kan fortsätta att nära sina drömmar om domedagen.

Konsumtionsperspektivet på utsläppen innehåller dessutom en annan sida av myntet. I det vi tillverkar och exporterar bidrar vi till att sänka andra länders utsläpp. Ju mer järnmalm, stål, skogsprodukter och livsmedel vi lyckas prångla ut på världsmarknaden desto bättre för den globala miljön. Detta eftersom vi i vår tillverkning släpper ut så mycket mindre koldioxid och metan än vad mottagarländerna gör i sin produktion.

Aha! Det är alltså de slemma skatternas fel att världen inte är miljövänlig. Och miljövännerna som vill fortsätta att beskatta företagen tillbaka till medeltiden. Om vi bara hade sänkt skatterna så att hela världen kunde få ta del av vår fantastiskt miljövänliga produktion. Det hade varit en smart väg att gå!

 

För lite mer sansade kommentarer så rekommenderar jag:

ASPO, Effekt, Birger Schlaug, Kjell Aleklett (kommentarerna till inlägget, dock inte alla..),

Energipolitik i Storbritannien

Published on 2011/09/06 in Energi, Infrastruktur, Miljö and Politik. 0 Comments Tags: , .

Energipolitik kan säkert kännas som ett besvärligt område i Sverige, men det finns nog en och annan brittisk politiker som skulle kunna drömma våta drömmar om svenska energipolitikers situation.

Även om vi skulle bortse från klimatfrågan så har Storbritannien en hel del utmaningar att tampas med. Utöver att energitillgångarna i Nordsjön inte längre räcker till landets förbrukning, så finns det också ett rejält behov av att förnya elproduktionskapaciteten (en fjärdedel behöver ersättas inom kort). Under kommande 10-årsperiod bedöms investeringsbehovet uppgå till 110 miljarder pund.

Hur man ska lösa detta diskuteras dessutom samtidigt som regeringen har annonserat betydande nedskärningar av välfärdssystemet och skattehöjningar för att komma tillrätta med ett skenande budgetunderskott. Ekonomiska bedömare antyder också allt mer frispråkigt att det finns  risk för en globalt långvarig ekonomisk svacka som kan hålla i sig uppemot 10 år. Det gör inte heller situationen lättare. Inte heller att finanssektorn, som knappast är en i framtidsbransch om recessionsscenariot håller i sig, står för 8-10% av Storbritanniens BNP.

Därför är det intressant att följa hur det hela utvecklas. Regeringskoalitionen har under sommaren lagt ett förslag till reformering av elmarknaden som verkligen är radikalt. Storbritannien som under Thatcher var tidigt ute med att avreglera energimarknaden (25 år sedan) kan nu gå i bräschen för en återreglering.

Personligen tror jag att det fanns all anledning till stora delar av den avreglering som genomfördes i Sverige (och säkert i andra länder också). Med tanke på det stora omställningsbehov som även Sveriges elproduktion står inför (dock avsevärt mindre än i Storbritannien) så kan det vara motiverat med ökad reglering för att påskynda och få bättre kontroll över den processen.

Åter till Storbritannien. Vad göra för att investeringsmedel ska flöda in i CO2-snål elproduktion (förnybart, kärnkraft, CCS)? Koalitionen av Tories och Liberal Democrats föreslår:

  • minimipriser på CO2 för att ge investerare större säkerhet
  • långsiktiga feed-in tariffer med Contract for Difference, vilket innebär att staten pröjsar skillnaden mellan marknadspriset och det som krävs för rimlig avkastning på den CO2-fria produktionen. Om marknadspriset går över avkastningskravet så tar staten hand om mellanskillnaden. Alltså en betydligt elegantare lösning än de vanliga feed-in systemen
  • Emission Performance Standard som begränsar CO2-utsläpp till 450g CO2 / kWh.
  • Kapacitetsmekanism som ska verka både via efterfrågan och produktion. DECC (Department of Energy and Climate Change) funderar på det här området, mer info om lösningar kommer vid årsskiftet.

Alltså en hel del marknadsreglering för att komma från Thatcher’s pojkar!

För övrigt är det intressant att det finns en debatt i UK om ”the big six”, dvs den oligopolsituation som de sex stora energiföretagen utgör. Jag undrar hur många aktörer som krävs för att det ska vara tillräckligt många? Jag är tveksam till att det är antalet aktörer som avgör marknadseffektiviteten när det gäller energibranschen. Komplexiteten och investeringarna är för stora för att vi ska närma oss en torghandelsituation (den enda verkliga marknaden som kommer i närheten av grundläggande NEK-teori..). Däremot krävs det reglering som gör att aktörerna levererar det som samhället behöver, dvs mindre, miljövänligare och dyrare energi!

Köttfrossa

Published on 2011/09/02 in Klimat, Konsumtion, media and Miljö. 14 Comments Tags: , .

Ibland får man lite perspektiv på hur andra uppfattar grundläggande samband här i världen. Tisdagens eko-nyhet och Studio 1-reportage om LCHF och liknande dieter gav många starka reaktioner. Det blir tydligt hur känsligt det är när miljömässigt självklara samband lyfts fram för att visa på orimligheter i vår livsstil. Då tar det lätt hus i helvete, eller ”visst vill jag gärna vara miljövän, bara det inte påverkar mitt sätt att leva på”. Eller som när man säger “Bilen en lyxvara vi kan vara utan“.

Om det är någon som inte orkar läsa längre än så här, men behöver få lite bättre verklighetskontakt när det gäller köttkonsumtion så läs det jag har skrivit tidigare.

Reportaget som i princip framförde det enkla budskapet att vegetarisk kosthållning är mer miljöriktig har fått LCHF-ätare och andra köttmissbrukare att explodera i kommentarer och blogginlägg för att rättfärdiga sin livsstil. Jag har förstått att det finns två läkare som är gravitationspunkten för LCHF i Sverige. Annika ”Fettdoktorn” Dahlqvist (utsedd till årets folkförvillare även om just hennes LCHF-roll inte ligger bakom utnämningen) och Andreas ”Kostdoktorn” Eenfeldt. Efter lite läsning av deras bloggalster så får man lätt intrycket av att de är typexempel på den farliga sortens förvillare (som det finns gott om när det gäller klimatfrågor som med akademisk auktoritet sprider sina förvrängda budskap.

Jag tror inte att det är snöd penningvinning som är drivkraften bakom den här typen av beteende, snarare en förmåga att snöa in på ett visst tankesätt och ovilja att se helheten / det som inte passar in den egna tankemodellen. När jag läser Kostdoktorns miljöargument så lyfter han fram att tomater och apelsinjuice ger större koldioxidutsläpp per kalori än oxfilé. “Oj så bra, då kan jag fortsätta med köttfrossa”,  reagerar den som antingen har begränsad intellektuell kapacitet eller bara försöker förtränga verkligheten. Irrelevanta jämförelser är ett känt knep, men tydligen svårt för många att genomskåda. Andra sätt att hantera verkligheten generöst är att föra fram lösryckta exempel som dock i sak är riktiga, tex att WWF kallar naturbeteskött miljövänligt. Den lilla haken i sammanhanget är att köttkonsumtion på dagens nivåer (eller ännu högre som LCHF-liknande dieter leder till) är omöjligt utan den energikrävande och CO2-utsläppande industriella köttproduktionen.

Ganska kul att en av förvillarna som är engagerad i Climatescam, Lars Bern, drar paralleller mellan fett- och klimatdebatten. Han har ju liksom fattat likheten mellan ämnena, men tyvärr  får han inte riktigt alla pusselbitar att gå ihop. Och sorgligt nog så är varken gällande kostråd eller klimathotet något som illasinnade vänsterkrafter hittat på. Och det var inte heller staten som rekommenderade 6-8 brödskivor om dan. Återigen var det producenterna som den gången försökte påverka marknadsandelar med kostråd. Och så var cirkeln sluten.

Glöm inte att klicka på bilden nedan och läs hur det kunde låta på det gamla goda 50-talet.

Att det är köttproducenter som ligger bakom många av de dietstudier som hänvisas till behöver ju såklart inte innebära att studierna är missvisande. Däremot är det lite krystat att hävda att ”köttdieterna” inte skulle leda till ökad köttkonsumtion (vilket många förespråkare tydligen gör..). Inte f-n skulle ett gäng köttindustrier lägga ut pengar på forskning som visar på positiva egenskaper hos kött om det inte resulterade i ökad konsumtion!

 

Kul att reportaget gett genomslag i media. Här är några exempel:

LCHF i Aftonbladet, DN, GP, Miljöaktuellt, Expressen, Svd, Media utomlands

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...