Ibland får man lite perspektiv på hur andra uppfattar grundläggande samband här i världen. Tisdagens eko-nyhet och Studio 1-reportage om LCHF och liknande dieter gav många starka reaktioner. Det blir tydligt hur känsligt det är när miljömässigt självklara samband lyfts fram för att visa på orimligheter i vår livsstil. Då tar det lätt hus i helvete, eller ”visst vill jag gärna vara miljövän, bara det inte påverkar mitt sätt att leva på”. Eller som när man säger “Bilen en lyxvara vi kan vara utan“.
Om det är någon som inte orkar läsa längre än så här, men behöver få lite bättre verklighetskontakt när det gäller köttkonsumtion så läs det jag har skrivit tidigare.
Reportaget som i princip framförde det enkla budskapet att vegetarisk kosthållning är mer miljöriktig har fått LCHF-ätare och andra köttmissbrukare att explodera i kommentarer och blogginlägg för att rättfärdiga sin livsstil. Jag har förstått att det finns två läkare som är gravitationspunkten för LCHF i Sverige. Annika ”Fettdoktorn” Dahlqvist (utsedd till årets folkförvillare även om just hennes LCHF-roll inte ligger bakom utnämningen) och Andreas ”Kostdoktorn” Eenfeldt. Efter lite läsning av deras bloggalster så får man lätt intrycket av att de är typexempel på den farliga sortens förvillare (som det finns gott om när det gäller klimatfrågor som med akademisk auktoritet sprider sina förvrängda budskap.
Jag tror inte att det är snöd penningvinning som är drivkraften bakom den här typen av beteende, snarare en förmåga att snöa in på ett visst tankesätt och ovilja att se helheten / det som inte passar in den egna tankemodellen. När jag läser Kostdoktorns miljöargument så lyfter han fram att tomater och apelsinjuice ger större koldioxidutsläpp per kalori än oxfilé. “Oj så bra, då kan jag fortsätta med köttfrossa”, reagerar den som antingen har begränsad intellektuell kapacitet eller bara försöker förtränga verkligheten. Irrelevanta jämförelser är ett känt knep, men tydligen svårt för många att genomskåda. Andra sätt att hantera verkligheten generöst är att föra fram lösryckta exempel som dock i sak är riktiga, tex att WWF kallar naturbeteskött miljövänligt. Den lilla haken i sammanhanget är att köttkonsumtion på dagens nivåer (eller ännu högre som LCHF-liknande dieter leder till) är omöjligt utan den energikrävande och CO2-utsläppande industriella köttproduktionen.
Ganska kul att en av förvillarna som är engagerad i Climatescam, Lars Bern, drar paralleller mellan fett- och klimatdebatten. Han har ju liksom fattat likheten mellan ämnena, men tyvärr får han inte riktigt alla pusselbitar att gå ihop. Och sorgligt nog så är varken gällande kostråd eller klimathotet något som illasinnade vänsterkrafter hittat på. Och det var inte heller staten som rekommenderade 6-8 brödskivor om dan. Återigen var det producenterna som den gången försökte påverka marknadsandelar med kostråd. Och så var cirkeln sluten.
Glöm inte att klicka på bilden nedan och läs hur det kunde låta på det gamla goda 50-talet.
Att det är köttproducenter som ligger bakom många av de dietstudier som hänvisas till behöver ju såklart inte innebära att studierna är missvisande. Däremot är det lite krystat att hävda att ”köttdieterna” inte skulle leda till ökad köttkonsumtion (vilket många förespråkare tydligen gör..). Inte f-n skulle ett gäng köttindustrier lägga ut pengar på forskning som visar på positiva egenskaper hos kött om det inte resulterade i ökad konsumtion!
Kul att reportaget gett genomslag i media. Här är några exempel:
LCHF i Aftonbladet, DN, GP, Miljöaktuellt, Expressen, Svd, Media utomlands
